Hoppa till huvudinnehåll

Närmatssafari för skolelever på Kimitoön - "Skolorna borde göra mer sådant här praktiskt"

Skolelever med utekläder på inne i ett växthus med små plantor.
Skolelever fick plocka på sig småplantor i Anders Abrahamssons växthus. Skolelever med utekläder på inne i ett växthus med små plantor. Bild: Amanda Vikman/Yle växthus,skolelever

Solen skiner, men vinden biter ändå ganska kallt. De ungerska ullsvinen på Kasper Lindroos gård i Vestlax verkar inte bry sig nämnvärt om vare sig besökarna eller kylan. De bökar på.

- Jag vet inte om jag ens någonsin har besökt ett jordbruk förut, säger Ricko Telenius där han står med två små isbergssalladsplantor i handen.

Både han och klasskamraten Johan Santalahti uppskattar chansen att komma bort från skolbänken under några timmar och konkretisera det man har diskuterat kring närproducerad mat i skolan.

Ulliga grisar står i sin hage och äter hö.
Mangalicagrisarna får gå ute året om på Lindroos ekologiska gård, Ulliga grisar står i sin hage och äter hö. Bild: Amanda Vikman/Yle Gris,mangalica

- Det var kanske lite pinsamt att äta grillkorv där bredvid grisarna, men det blir tydligt hur det hänger ihop i alla fall, säger Telenius.

- Både vi och lärarna har roligt, jag tycker man oftare borde komma ut och göra något sådant här än sitta på skolbänken hela tiden, säger Santalahti.

Kimitoön är med i närmatsprojektet Kulta där målsättningen är att förbättra konkurrenskraften för lokala mikro- och småföretag inom livsmedelsbranschen. Ett besök för framtidens möjliga konsumenter verkar vara uppskattat av både jordbrukare och skolelever.

Ricko Telenius, Santalahti och Jonas Bergström står tillsammans ute på en gård.
Johan Santalahti, projektansvarige Jonas Bergström och Ricko Telenius gillade att besöka gårdarna. Ricko Telenius, Santalahti och Jonas Bergström står tillsammans ute på en gård. Bild: Amanda Vikman/Yle person

- Man får en bättre förståelse för vilken ansträngning det har varit att få fram maten man äter. Vi borde kanske inte äta så mycket kött som tidigare till exempel, säger Santalahti.

Uppskattat av odlarna

Såväl grönsaksodlaren Anders Abrahamsson som grannen och biodlaren Solveig Friberg är glada över initiativet till safarin och de berättar gärna om sina produkter för de unga.

- Det är bra att på ett konkret sätt kunna visa hur matproduktionen går till. Här på landet har barnen kanske ganska bra koll på hur grönsaker odlas men ändå är det bra att visa det i verkliga livet, säger Friberg och fortsätter.

- Ju närmare alla kommer maten, desto mer och bättre brukar det smaka. Betydelsen av att äta närodlad och ren mat ökar när man ser varifrån den kommer.

Händer som sträcker sig mot en bricka med färsk baguette bakat på urvete.
På Anders Abrahamssons gård fick eleverna provsmaka baguette bakat på urvete. Händer som sträcker sig mot en bricka med färsk baguette bakat på urvete. Bild: Amanda Vikman/Yle mat

Jonas Bergström är projektansvarig för närmatsprojektet Kulta. Han tycker att kommunen redan gör mycket för att de unga ska lägga ett värde på maten.

- Skolans personal har förstått betydelsen av att involvera barnen i matlagningen. Det här är på sätt och vis en fortsättning på det, säger han.

Från varje gård plockar eleverna med sig råvaror och under hushållstimmen tillreder skolbarnen sedan en rätt som säljs under en lokalmatsmässa i Dalsbruk.

- Det blir rätt så exklusivt. Korv gjord på kött från ullsvin är ovanligt, kanske nästan omöjligt att få tag på annars, säger Bergström.

Vad tror du att skolbarnen får ut av sådana här besök?

- Vi hoppas att de åtminstone får sig en tankeställare när de ser livsmedelsproduktionen på riktigt. Vi hoppas inspirera och ge en djupare inblick i vad det innebär att vara matproducent, säger Bergström.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland