Hoppa till huvudinnehåll

Vad tycker skolelever i Pargas om återvinning och plast? ”Vi har bara en natur och den är viktig för oss”

fem elever står vid en vägg
Medlemmar i miljörådet i Sarlinska skolan (vänster-höger):Vilma Julin, Lina Kronström, Mira Prost, Tilda Gustafsson och Benjamin Airosto. fem elever står vid en vägg Bild: Joar Bergholm/Yle skolelever,sarlinska skolan

Plast har blivit ett större problem i världen under de senaste åren. Eleverna i miljörådet i Sarlinska skolan säger att det inte är svårt att återvinna och hjälpa till.

Artikeln är skriven av Lucas Norrholm och Joar Bergholm som gjort PRAO på Yle Åboland.

Enligt Vilma Julin är nedskräpning en viktig fråga i Finland.

- För att Finland är just bland de sämsta i Europa på att sortera plast och skräp.

- Jag tycker att det är viktigt att man ska tänka på det för vi har ju bara en natur och den är viktig för oss, säger Lina Kronström.

Vad kan du personligen göra om du ser plast i naturen?

- Man ska tänka på att när man slänger plast att hur stor skada det gör och att man kan säga till sina vänner att inte göra det, fortsätter Lina Kronström.

Enligt Vilma Julin så medger många att det är ett problem.

- Men det är inte så många som sedan verkligen tänker på det sedan när det händer och sedan har människor bara sådär överlag ingen motivation att göra något åt saken, säger Vilma Julin.

Vad är din åsikt på att plastproduktionen ökar?

- Jag tycker att det är så onödigt att vi producerar mera plast. Vi skulle lika gärna bara kunna återvinna det istället, säger Vilma Julin.

- Jag håller med men de stora företagen borde ju verkligen tänka på att inte producera så mycket plast, säger Lina Kronström.

"Att återvinna och köpa mindre saker"

Vad tycker du om återvinning?

- Det är en väldigt bra sak eftersom att man inte vet var allt skräp skulle hamna om det inte skulle återvinnas och det är bra att kunna använda alla material på nytt så att det inte behövs produceras nytt hela tiden, säger Mira Prost.

Tilda Gustafsson tycker att hennes familj är ganska noggrann med återvinning och de tar upp det ganska ofta i vardagen. Hon tycker också att skolan tar upp det ganska bra.

- Vi tar också upp det ganska mycket hemma och om man i misstag sätter ett bananskal i fel roskis så blir det en ganska stor sak om det, säger Benjamin Airosto.

Vad kan du själv göra för att hjälpa till?

- Man kan tänka på att inte slänga skräp i naturen och att faktiskt tänka på att återvinna rätt för det gör väldigt mycket och det är inte svårt, säger Mira Prost.

- Att återvinna och köpa mindre saker. Att köpa rättvisa märkta
produkter, säger Tilda Gustafsson.

Också andra elever än de som är i miljörådet bryr sig om naturen

Vad kan du personligt göra åt skräp i naturen?

- Jag kan själv plocka upp och se till att mina kompisar inte kastar bort någonting, säger Ella Isaksson.

Vad tycker du om de långvariga effekterna av nedskräpning?

- Det blir ju jätte stort problem med tiden det syns ju inte nu så jätte bra men det kommer bli ett mycket större problem om vi inte börjar göra något åt det, säger Ida Tuomala.

En Lärare står vid en vägg
Helena Hartman. En Lärare står vid en vägg Bild: Lucas Norrholm/Yle lektorer (lärare),miljöråd

"Ungdomar skräpar kanske ner för att visa någonting"

Helena Hartman är bildkonstlärare i Sarlinska skolan och i Pargas svenska gymnasium. Hon är en av lärarna i miljörådet i skolan.

Tycker du att eleverna skräpar ner i skolan?

- Jo tyvärr finns det en del nerskräpning. Jag har funderat att nu när vi ska ha en hållbar utveckling vecka nästa vecka så ska jag göra en hönsnäts figur och så ska jag samla upp skräp inne i den, säger Helena Hartman.

Helena har försökt ha en sortering i skolan. Hon tror att ungdomar kanske skräpar ner för att visa någonting.

Var i miljön ser du själv mest plast?

- Det finns ganska mycket synligt i parker. Jag hade förra året en konstutställning där man samlade plast under en timme och det fanns väldigt mycket skräp. Det finns hemskt mycket osynligt plast. Dom hade mätt både i havet och i luften och det är tråkigt, fortsätter Helena Hartman.

Sarlinska skolan ska alltså ha en hållbar utveckling vecka. Helena Hartman berättar mera om den.

- Det är så att alla lärare får på sitt sätt ta in hållbar utveckling i sin undervisning. Vissa kommer att ha gemensamt program. 7:orna kommer att ha eko-drama. Men framförallt så ska alla elever göra en utmaning att i fyra dagar så ska man cykla till skolan eller leva utan plast eller vara vegetarianer. Så alla ska försöka göra en sak i fyra dagar som dom gör för miljöns skull, berättar Hartman.

Har du också en utmaning?

- Jag är vegan och försöker att leva utan skräp men jag kommer införa en plast roskis vid lärarrummet. Vi sorterar annars ganska bra i lärarrummet men plast sortera vi inte, avslutar Hartman.

Lucas Norrholm och Joar Bergholm

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland