Hoppa till huvudinnehåll

Oljan det stora äventyret – en berättelse om hur det svarta guldet förslavade oss

Brädspelet "Oljan det stora äventyret" (närbild av ask)
År 1960 lanserade Alga ett brädspel om Olja. Brädspelet "Oljan det stora äventyret" (närbild av ask) Bild: alga oljeproduktion,oljeindustri,olja,brädspel,Oljan (spel)

År 1960 utkom brädspelet Oljan det stora äventyret. Det var ett strategispel som andades framtidstro och bokstavligen utnämnde oljan till framtidens drivmedel. Knappt 60 år senare har optimismen förvandlats till ett svårhanterligt oljeberoende.

När Tord Hasselquist i slutet av 50-talet skapade sitt brädspel befann sig västvärlden i en högkonjunktur. Spelets grundidé om att annektera landområden, utvinna olja och sälja den på världsmarknaden speglar 60-talets blinda tro på en enkel energiförsörjning. Och visst hade oljan flera fördelar gentemot många konkurrerande energikällor.

Peter Lund är professor i teknisk fysik vid Aaltouniversitet.
Peter Lund är professor i teknisk fysik. Peter Lund är professor i teknisk fysik vid Aaltouniversitet. Peter Lund

- Oljan är lätt att utvinna, lätt att hantera och har ett högt energivärde och dessutom är den billig tillägger, säger Peter Lund professor i teknisk fysik vid Aalto Universitetet.

Mycket gott år för raffinaderierna. Aktieägarna erhåller en gratisaktie per två aktier.― Oljan det stora äventyret

Men oljans framgångssaga får sig en allvarlig törn i början av 70-talet, då de oljeproducerande arabländerna vill ha ett högre pris för sin råvara. Oljeproducenterna blir plötsligt en världspolitisk maktfaktor och förutsägelserna om att oljan tar slut inom några årtionden, får många västländer att reflektera över sitt oljeberoende.

Oljekrisen gör Tord Hasselquists brädspel hopplöst omodernt. Oljan är inte längre synonym med framsteg och pengar, utan speglar istället det nya läget av stagnation, oro och osunt beroende.

Men frågan är om vi kommit särskilt långt från 70-talets oljekris med ekonomisk instabilitet, konflikter och ofrihet. Präglas inte 2019 av samma osäkerhet, fast med miljöfrågan som ytterligare en förvärrande faktor?

Dokumentärfilmarna Jasmine Herold och Michael Beamish
Jasmine Herold och Michael Beamish har gjort en dokumentärfilm om oljeutvinningen i Fort McMurray. Dokumentärfilmarna Jasmine Herold och Michael Beamish Bild: Petter Lindberg/Yle dokumentärfilmer,oljeproduktion,oljeindustri,Kanada,Fort McMurray,dokumentärfilmare

- Oljan har gjort oss till slavar, säger dokumentärfilmaren Jasmine Herold.

Filmen Dark Eden (2018) som Jasmine Herold gjort tillsammans med sin man Michael Beamish handlar om oljeutvinning i Kanada.

- Människor från hela världen kommer till Fort McMurray för att jobba eftersom lönerna är höga, säger Michael Beamish.

Utrustningen vid Dina källor behöver förnyas. Betala 500 000 : ― per källa.― Oljan det stora äventyret

Trots att jobbet är slitsamt och metoderna att utvinna olja ur oljesand är extremt miljöbelastande, verkar de flesta ändå komma hit i hopp om att bli rika.
Det är precis som om Tord Hasselquists brädspel blivit verklighet år 2015 i en liten stad i norra Kanada.

- Fort McMurray är en isolerad stad med mycket pengar och en omfattande miljöförstöringen, säger Jasmine Herold.

Oljeföretagen köper de anställdas lojalitet och tystnad med pengar. Men också treveckorspassen och de långa arbetsdagarna på 12 timmar gör de anställda fogliga, tillägger hon.

Under den tid som Jasmine Herold bodde i Fort McMurray mötte hon många människor som lockats av höga förtjänster. De legitimerade sina val med att de endast tänkte stanna några år i oljestaden, men åren avlöste varandra och pengarna blev ett slags bläckfisktentakler som höll de allra flesta kvar.

Alla talar om hur bra oljeindustrin är för stan och hur många arbetsplatser den skapar, men ingen talar om de upprörande konsekvenserna: cancer bland barn, nedsmutsning och sociala problem med utslagning och krossade drömmar.

Filmposter: Dark Eden
Dark Eden ger en dyster bild av oljeindustrin i Kanada. Filmposter: Dark Eden Bild: Herold/Beamish oljeindustri,oljeproduktion,dokumentärfilmer,Dokumentärfilmare,ekokatastrofer

- De enda som höjer rösten är ursprungsbefolkningen som ser sina jaktmarker och jordområden fördärvas, säger Jasmine Herold.

Ursprungsbefolkningens oro ignoreras ändå av myndigheterna och de nyinflyttade lycksökarna bortförklarar stadens många cancerfall, genom att hävda att det inte finns något samband mellan miljöförstöring och barncancer.

Oljan brinner. En elakartad brand har drabbat en av dina källor.
― Oljan det stora äventyret

Dark Eden är en film om oljeindustrins mörkare sidor, men i lika hög grad speglar dokumentären alla människors liv och vår benägenhet till kompromisser.

- Vi är inte dugg bättre än de anställda som sliter för oljeindustrin i Kanada, säger Jasmine Herold, för inte heller vi bryr oss särskilt mycket om vilka miljökonsekvenser våra val får.

Oljan har gjort våra liv så mycket bekvämare och gett vår tillvaro en fläkt av framtidsoptimism och större rörlighet. Den sorglösheten är vi helt enkelt inte beredda att ge avkall på!

Ignorans och okunskap hittar man överallt. I Tyskland, i Finland och i Norge där man myntat ett fint ord för oljeberoendet, petroholism.
Vi är alla petroholister, men kanske redan ett erkännande om att vi har ett problem och att vi måste frigöra oss från beroendet, hjälper oss att ta följande kliv.

- De globala utsläppen måste fås ned, säger professor Peter Lund, men ett beroendemönster är inte lätt att ändra, tillägger han.

Förebilder, reglering och tvång, listar Peter Lund modeller för ett oljesnålare samhälle. Och kanske en mer handfast etik som i den norska TV-serien Oljefonden representeras av Katrine Halland, bolagets etikansvariga person.

Den norske manusförfattaren Petter Holmsen
Petter Holmsen har skrivit manus till den norska TV-serien Oljefonden. Den norske manusförfattaren Petter Holmsen Bild: Petter Lindberg/Yle råolja,komedier,Norge,manusförfattare,Statens pensjonsfond

- I framtiden behövs det fler stränga tanter, säger manusförfattaren Petter Holmsen, utan att lägga något förklenande vid ordet tant.

Men vi kan inte förvänta oss att det endast är tanterna som rakryggat ska säga stopp. Alla blir vi tvungna att ge avkall på somliga saker. Stränga tanter och personlig uppoffring i all ära, men till denna lista måste man ännu foga ett större myndighetsansvar, säger Jasmine Herold.

- Konsumenterna kan källsortera och cykla till butiken, men om inte makthavarna styr upp det hela kommer vi inte långt, i synnerhet som naturen allt tydligare börjar signalera att något måste göras snabbt.

Det hade brädspelskonstruktören Tord Hasselquist inte en aning om när han i slutet av 50-talet utmålade oljan som en garanti för en lycklig och blomstrande framtid.

Älskade plast

Kampanjen Älskade plast syns på alla Svenska Yles olika plattformar och kanaler under april månad 2019. Via kampanjen ska vi finländare bli bättre på att sortera och återvinna plast. Kom med och sortera!

Älskade plast

Nyligen publicerat - Älskade plast