Hoppa till huvudinnehåll

Vi lever i en djungel av kostråd: "Men det brister i kärleken till matlagning"

Matpyramider, vitaminer, dieter - hur hitta en bra vardagsmat i mängden av kostråd? Det är svårt att bilda sig en uppfattning om vad som är bra och mindre bra, säger köksmästare Anders Fagerlund.
Vi har pratat vardagsmat med Anders, Ida och Pernilla.

Kostpyramider med Östersjökost eller dieter som LCHF, GI, Paleo och 5:2? Extra D-vitaminer eller kanske lite extra vitamintillskott av allt? Och till exempel ägg - är det bra eller en fara för ditt hjärta? Hur ska vi resonera?

Anders Fagerlund framför en frukthylla i butiken
Om vi äter som vi borde, jämt av olika råvaror, så tycker Anders Fagerlund inte att vi behöver extra vitaminer och tillskott, om inte exempelvis en läkare rekommenderar något extra. Anders Fagerlund framför en frukthylla i butiken Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,axxell

En som märker att en del känner sig vilsna är Anders Fagerlund som är köksmästare och lärare på Axxell i Pargas.

- Det är en djungel att veta vad man ska äta, forskningen kan i dag säga att det är väldigt nyttigt och i morgon är det förkastligt att äta det. Det blir svårt för konsumenterna att bilda sig en uppfattning om vad som är bra och vad som är mindre bra, konstaterar han.

Dessutom samlas åsikterna i olika läger, oberoende av vad forskningen säger.

Kostpyramiden.
Den officiella näringspyramiden som utgår från vår nordiska mat. Kostpyramiden. Bild: Statens näringsdelegation kostpyramid

Då åsikterna är många kan det löna sig att ta en titt på de officiella kostråden som är utarbetade för att förbättra folkhälsan och utgår från den nordiska maten och matkulturen. De beaktar också hållbara val, såsom närproducerad mat.

Vad ger Livsmedelsverket för kostrekommendationer?

Ett plock ur näringsrekommendationerna. De här råden utgår från vad som är bra för en en frisk vuxen person som rör på sig måttligt att äta per dag:

  • 500 gram rotfrukter, grönsaker, bär, frukt och svamp om dagen. Det motsvarar 5–6 portioner och en portion är exempelvis en medelstor frukt, 1 deciliter bär eller 1,5 deciliter sallad eller rårivet
  • fisk 2–3 gånger i veckan, variera mellan olika sorter
  • 6 portioner spannmålsprodukter för kvinnor och 9 portioner för män. Minst halva den konsumerade mängden borde vara fullkornsspannmål. En portion är 1 deciliter kokt fullkornspasta, eller en skiva bröd. En tallrik gröt motsvarar två portioner.
    • växtoljebaserat bredbart fett på brödet
    • maximalt 500 gram (tillagat) rött kött i veckan
    • behovet av vitaminer och mineralämnen är individuellt

    Den så kallade tallriksmodellen hjälper med proportionerna

    Fyll halva tallriken med grönsaker, till exempel rårivna grönsaker, sallad eller varma grönsaker. På en fjärdedel av tallriken lägger du potatis, ris, pasta eller andra spannmålsprodukter. Och på den sista fjärdedelen finns fisk-, kött- eller äggrätter. Den andelen kan du ersätta med vegetarisk mat såsom baljväxter, nötter eller frön.

    En tallrik med mat
    En tallrik med mat Bild: YLE/Malin Lindholm äggsås

    Bakom rekommendationerna står en expertgrupp, Statens näringslivsdelegation och ovanstående som är ur de nyaste gjordes upp år 2014.

Basen är samma som den varit länge, mycket grönsaker, bär och frukt samt spannmålsprodukter. Mindre justeringar görs ändå med jämna mellanrum. Då kostråden senast uppdaterades ökades exempelvis intaget av D-vitamin en aning för vissa grupper, mängden salt minskades och mängden kolhydrater och fetter sågs över.

Vad säger kostråden om ägg?

Så hur är det då med exempelvis ägget- ska vi äta eller inte äta ägg? Det är näringsrikt och en bra proteinkälla men det innehåller också kolesterol. De officiella kostråden säger därför att vi ska äta 2-3 ägg per vecka.

- Det verkar som om ingen riktigt vet hur det ska vara, vem som har rätt och vem som har fel är en svår fråga. Jag tror vi ska äta som vi känner för och förstås försöka äta så nyttigt som möjligt, det finns onyttiga saker, säger Anders.

Köksmästare Anders Fagerlund med en elev i köket
Riktigt bra mat för Anders Fagerlund är gjord på närproducerade råvaror, med hög kvalitet på färsk fisk, inte något processerat. Råvarorna ska vara sådan att vi själva kan arbeta med den. Köksmästare Anders Fagerlund med en elev i köket Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,pargas

- Men största bristen gällande mat idag är kärleken till matlagning! Och att få köpa färska råvaror från en köttdisk och diskutera med någon som kan och få tips hur man kan fixa något. Vi ska tänka på att ha fina råvaror, helst lokala och att man inte ska överkoka och översteka råvarorna.

Vi äter mycket mer grönsaker idag än förr

Förr talade man inte om matvanor utan istället om att bli mätt. Mycket har förändrats med kostråden. Idag äter vi till exempel fyra gånger mer grönsaker jämfört med år 1950 och dubbelt så mycket kött. Mängden salt har minskat de senaste årtiondena. Det har också konsumtionen av till exempel spannmål och speciellt råg gjort, något som går emot de officiella rekommendationerna.

Flera glas grönsaksjuice på rad
Flera glas grönsaksjuice på rad Bild: Mostphotos/ Lev Dolgachov grönsaker,vegetarisk,vegetariska rätter,veganism,vegetarisk kost,vegetarianism,grönkål,rödbeta,gurka,morot,smoothies,green smoothie,juice

Idag äter finländarna också för energihaltig mat i förhållande till mängden motion och energikonsumtion. En oroväckande trend är att ojämlikheten mellan invånarna i fråga om kosten ökar vilket kan ha allvarliga konsekvenser för folkhälsan.

Vegetarianer har bättre värden

De officiella kostråden tar också upp den allt mer vanliga vegetariska dieten och i samband med dem nämns att det bland vegetarianer finns färre fall av övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. De har bättre blodfettvärden, lägre blodtryck och lever längre. Så borde vi då alla övergå till det?

Anders tycker att den växande veganska och vegetariska trenden är en bra grej. Men lyfter också ett varnande finger:

- De som bara äter veganskt eller vegetariskt ska vara pålästa och veta vad dom äter, de bör studera näringslära. Det som de främst riskerar bli utan är proteiner, säger han.

Ida strävar efter balans i den veganska kosten

- Det är många som frågar hur jag får i mig protein som vegan, säger Ida Björkqvist som bor i Vasa.

Hon blev först vegetarian och har sedan 2016 ätit vegansk kost. Hon undviker alltså allt från djurriket, såsom mjölkprodukter, kött och ägg.

- Protein är inte så överdrivet viktigt som folk tror. Protein ska vara i balans med dom andra källorna såsom kolhydrater, det ska vara en jämn balans. Egentligen är inte protein viktigare än något annat. Det finns också i alla grönsaker, lite mera bönor och linser, nötter frön och liknande.

söt tjej med pannlugg o prickig klänning ler
Ida Björkqvist var förut inte så intresserad av matlagning men har det numera som hobby tillsammans med sin pojkvän. söt tjej med pannlugg o prickig klänning ler Bild: yle/Jonas Mastosalo hälsa,mat,veganism,vasa

Ida valde bort köttprodukterna först av hälsoskäl men sig sig mer och mer ha öppnat ögonen också för hur djuren har det under djurproduktion vilket gjorde att valet av vegankost sedan blev en etisk fråga för henne.

- Jag är ganska på det klara med att jag vill att mina barn ska bli veganer. För att det är etiskt, för deras hälsa och utveckling och för att de ska ha energi. Men också för att jag tror att det är dit framtiden är på väg.

ung kvinna letar i mjölkhyllan
Ida Björkqvist säger att hon inte ser någon nytta med att mata en ny generation med kött och mjölkprodukter utan att det är på väg bort. ung kvinna letar i mjölkhyllan Bild: yle/Jonas Mastosalo hälsa,mat,veganism,vasa

Ida anser att det individuella är viktigt.

- Vi är alla individer och vi måste känna efter vad som är bra för just mig. Vi brukar ju känna i våra kroppar vad som är bra. Äter man en kokosboll som innehåller socker någon gång så är det ju inte hela världen, bara man inte sådan äter hela tiden. Jag äter nog chips ibland men försöker ändå äta så hälsosamt som möjligt.

Pernilla förbereder matveckan under veckoslutet

Då man tränar hårt blir kosten ännu viktigare. Pernilla Hollsten i Tenala styrketränar. Hon koordinerar hon sin mat med hur hård träningen är.

- Jag försöker äta så rent som möjligt, såsom kyckling, mycket grönsaker, potatis, ris väldigt varierande kost.

Men hon är också noggrann med att inte vara för strikt.

- Jag försöker också att inte förbjuda mig att äta saker som anses vara onyttiga, som pizza. Jag tycker det är viktigt att man också ger plats för det och sådan kost också.

Pernilla Hollsten på gymet
Pernilla Hollsten i Tenala och vill se resultat av sin träning och är därför extra noga med vad hon äter. Att matplanera som hon gör innebär också att mindre mat slängs vilket ur hållbarhetssynvinkel är bra. Pernilla Hollsten på gymet Bild: Yle/Mathias Gustafsson styrketräning,mealprep

Pernilla har hittat sitt system för hur hon äter både bra och näringsrikt på ett enkelt sätt - hon matplanerar, det som också kallas för att “mealpreppa”. Hon lagar mat för en vecka åt gången.

- På fredag-lördag börjar jag planera lite, beroende på hur min kommande vecka ser ut. Jag ser hur hård träning kommer jag att göra och då väljer jag min mat utgående från det.

Hon räknar ut om hon behöver mer eller mindre kolhydrater. Sedan söker hon inspiration på Instagram, Pinterest och liknande forum.

- Enligt bilderna ser jag sedan att "det där kan vara roligt att laga den här veckan".

Sedan skriver hon en matlista och handlar allt på lördag.

- På söndag ägnar jag cirka 2 timmar till att laga mat. Då lagar jag så att jag har mat till lunch och middag under hela veckan, måndag till fredag.

När jag pratar med mamma kan hon säga "va ska man laga till mat?" och då har jag ju inga problem med det.

Hon försöker att maten inte ska bli enformig.

- Jag lagar lite flera rätter, inte bara en jättestor lasagne som jag äter fem dagar i veckan.

Pernilla gillar att ha saker och ting organiserade, att planera och skriva ner saker.

- Men för en som anser det vara jobbigt kan det vara en nackdel att matplanera. Men jag tror matplanerandet sparar jättemycket tid. När jag pratar med mamma kan hon säga "va ska man laga till mat?" och då har jag ju inga problem med det, säger Pernilla.

Träffa Ida, Anders och Pernilla i Närbild på Yle Fem måndag 15 april klockan 20, repris tisdag 16 april klockan 11. Närbild finns också på Arenan:

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland