Hoppa till huvudinnehåll

Battlefieldskaparna fastnade för Jukka Rintamäkis industriella och hänsynslösa musik – genom lekfullhet och rutiner skapar han soundtrack som hörs världen över

Jukka Rintamäki tittar in i kameran och visar upp sina händer.
Jukka Rintamäki har en lekfullhet som märks både i hans musikskapande och personlighet. Jukka Rintamäki tittar in i kameran och visar upp sina händer. Bild: Yle/Markus Bergfors Jukka Rintamäki,vår musik

Från tv-spelet Battlefield till moderna dansföreställningar, vasabördige kompositören Jukka Rintamäki gör musik som hörs världen över. Rutiner är viktiga, berättar han när vi besöker honom i hans studio i Stockholm där han jobbar åtta till fyra varje dag.

Södermalm i Stockholm kryllar av små anonyma studion där olika musikskapare gör musik som hörs av ett fåtal eller väldigt många. Till de senare hör Jukka Rintamäki.

Miljontals människor över hela världen har hört hans musik, men de flesta troligen utan att veta att den skapats av den gladlynte kompositören jag träffar på gatan en solig vårdag.

Jag trodde faktiskt att jag skulle få en massa uppdrag, för det var ett väldigt stort spel internationellt, men det var förvånansvärt tyst efter det

Rintamäki har bott i Sverige i över 20 år, men det är ändå med en tydlig Vasaslang han hälsar mig välkommen in i hans lilla studiorum på 10-15 kvadrat.

– Just nu håller jag på med spelmusik och då jobbar jag med att sampla mycket egna ljud, berättar Rintamäki ivrigt när han visar upp sin studio.

Det är hit han kommer varje dag för att skapa sin musik. En musik som kan innehålla både storslagna och industriella synthar, men även sköra och melodiska akustiska instrument.

jukka rintamäki
Jukka Rintamäki har sina synthar färdigt uppkopplade att användas. jukka rintamäki Bild: Yle/Markus Bergfors Jukka Rintamäki

Musiken som ett åtta till fyra jobb

I motsats till myten om musikern som bara jobbar när hen får inspiration, är det åtta till fyra som gäller för Rintamäki.

– Jag har alltid varit ganska pedant när det gäller musik och velat ha rutiner. Min far, Arto Rintamäki, är också musiker och jag har lärt mig från början av honom att det är ett riktigt jobb att vara musiker.

Rintamäki poängterar flera gånger hur viktigt det är med tid för att skapa musik.

– Det tar väldigt lång tid att göra vissa saker och regelbundenhet är viktigt. Fan va tråkigt, skrattar Rintamäki

– Men att komma till studion när man är pigg på morgonen och jobba är det bästa. Det är en koncentration som är svår att hitta senare på eftermiddagen. De bästa grejerna jag gör är alltid mellan klockan 8 och 12, fortsätter Rintamäki.

Att komma till studion när man är pigg på morgonen och jobba är det bästa. Det är en koncentration som är svår att hitta senare på eftermiddagen

Jag frågar Rintamäki om han kan visa hur hans skapande kan gå till. Han börjar skruva och testa några toner på en av hans många synthar.

När han hittar något han gillar sätter han det att loopa, därefter går han vidare till nästa instrument för att ta fram nya ljud.

– Ibland spelar jag in andra musiker, speciellt på instrument som jag inte alls kan spela, som blåsinstrument och vissa stråkinstrument, men ofta spelar jag in allt själv, berättar Rintamäki.

Småningom verkar Rintamäki glömma bort mig och han försvinner in i sitt skapande. Steg för steg bygger han upp ett musikaliskt universum och det lilla studiorummet fylls av en mäktig kakafoni av ljud.

Lika successivt stänger han av varje loop så att musiken tonas ut.

Från kritikerhyllat rockband till musik för modern dans

Som många andra unga musikintresserade började Rintamäki sin musikerbana med att spela i band.

I hemstaden Vasa spelade han i det kultförklarade hardcorebandet Oppsprätta Schakaler och senare var han med i det Göteborgsbaserade synthrockbandet Silverbullit. Ett kritikerhyllat band som turnerade både i Europa och USA.

Under tiden i Silverbullit ville han börja jobba med filmmusik, något som visade sig vara svårare än han hade tänk sigt.

– Min musik visade sig inte vara jättebra för film. Den var lite för märklig och annorlunda och jag anpassade mig inte jättebra i den åldern till vad filmmusiken kräver.

Min musik visade sig inte vara jättebra för film. Den var lite för märklig och annorlunda

Rintamäki märkte däremot att hans musik passade bra i konstsammanhang och till modern dans.

– Efter några år insåg jag att modern dans är helt fantastiskt. Man kan skriva väldigt egen musik, får framföra den på intressanta scener internationellt och det var möjligt att få inkomst för det.

– Samtidigt har man en publik som sitter ner och lyssnar på ens musik i en timme eller mera. Musiken är helt fri och har inga kommersiella krav – vilket det finns mycket av inom filmmusiken.

Jukka Rintamäki står i stadsmiljö framför en gul låg husfasad.
Jukka Rintamäki är uppvuxen i Vasa men bor nu i Stockholm. Jukka Rintamäki står i stadsmiljö framför en gul låg husfasad. Bild: Yle/Markus Bergfors Jukka Rintamäki,vår musik

Rintamäki visar upp några ljud han spelat in på sin sampler, bland annat en akustisk gitarr han spelat in med en handfläkt och lagt effekter på.

När han trycker på samplern hörs ett dramatiskt och snabbt pulserande strängljud.

– Det låter helt overkligt, säger Rintamäki fascinerat.

Rintamäki verkar ha en inställning till musikskapandet som är både disciplinär och lekfull samtidigt. Ett talande exempel är när han utgick enbart från synthar och salt i skapandet av musiken till en dansföreställning.

– Vi hade salt i olika former - fin salt, grovsalt - som vi spelade in på olika sätt. Hällde ut salt, gjorde rytmer av det och så lade vi synthar till det. Det var dogmaprincipen att det bara var de två elementen som skulle användas. Det blir väldigt intressant att jobba utifrån någon slags begränsning.

Salt rinner ur saltkaret
Kan salt vara ett instrument? Det tycker åtminstone Rintamäki. Salt rinner ur saltkaret Bild: Arja lento saltkar

Gjorde musiken till ett av världens största spel - Battlefield 3

Rintamäkis extrema och märkliga musik gjorde också att TV-spelsvärlden fick upp ögonen för honom.

Det var en gammal bekant, Stefan Sandberg, var sound designer för ett TV-spelsbolag som var på jakt efter musik till ett nytt spel.

– Jag spelade upp musik som jag precis gjort till en dansföreställning. Det var väldigt industriell och hänsynslös musik och det fanns inte så mycket spel som använde den sortens musik på den tiden. Stefan blev väldigt glad och sa att det är precis vad de letat efter.

Det spel som Rintamäki fick chansen att göra musiken till var inte vilket spel som helst.

Ingen har sett datorstyrda soldater springa, släpa och krypa så realistiskt som i Battlefield 3
Rintamäki gjorde tillsammans med kollegan Johan Skugge musiken till Battlefield 3, ett spel som såldes i över 5 miljoner exemplar första veckan. Ingen har sett datorstyrda soldater springa, släpa och krypa så realistiskt som i Battlefield 3 Bild: DICE / EA battlefield 3

Det var Battlefield 3, som var ett av världens största tv-spel när det kom ut 2011. Ett jobb han inte tror han fått ifall han strävat efter det.

– Folk inom spelbranschen berättade att de får minst två till tre demon per dag av personer som vill komponera musik åt dem. Men de flesta försöker då komponera spelmusik och det finns redan någon annan som gör det där

– Jag trodde faktiskt att jag skulle få en massa uppdrag, för det var väldigt stort internationellt, men det var förvånansvärt tyst efter det. Det kom lite erbjudanden, men inte så många som jag trodde.

”Det viktigaste är att lyssna på musiken och följa den”

Fast erbjudande verkar ändå finnas. Just nu har Rintamäki bland annat på gång musik till några kortfilmer för Volvo och för en dansföreställning i New York, samt musiken till ett TV-spel han inte får avslöja något om.

Vad är det då som gör att Rintamäkis något märkliga, känslosamma och ibland extrema och svårtillgängliga musik, uppskattas världen över?

Rintamäki själv säger att det viktigaste är att lyssna på vad musiken gör och följa vart den leder en. Han återkommer till vikten av att kunna jobba 8-4 med musiken.

– Det är en myt att någon sitter och tänker och från ingenstans kommer en idé som man sätter ner på ett huj. Det kräver väldigt mycket arbete före man kan göra på det sättet. Det gäller också att ha en stor mängd fantasi, som man kan mata på med att lyssna på mycket musik, läsa många böcker, prata med många människor och så vidare.

jukka rintamäki
jukka rintamäki Bild: Yle/Markus Bergfors Jukka Rintamäki

Rintamäki tror att som kompositör lönar det sig alltid att följa sin egen smak och tro på sina egna idéer om vad man vill att musiken ska vara, både ur en konstnärlig och ekonomisk synvinkel.

– Annars är det väldigt stor risk att man kopierar någon annan som kanske redan gör det bättre. Att de som hör ens musik tänker: ”Det här låter som Hans Zimmer, men det är inte lika bra som Hans Zimmer”. Det viktigaste är att följa sin egen idé, då har man bäst chans att lyckas både ekonomiskt och konstnärligt

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje