Hoppa till huvudinnehåll

Mammors ensamhet är onaturlig säger Anna Rotkirch - som vill prata mer om familjens nätverk och behov: "Våga be om hjälp"

Ett litet barn håller sin förälder i handen.
Föräldraskapets krav skrämmer många i dag. Ett litet barn håller sin förälder i handen. Bild: Tyler Olson - SimpleFoto moderskap,babyer,föräldrar,småbarnsfostran,föräldraledighet,familjeledighet,barn (familjemedlemmar),småbarn,föräldraskap

Ensamheten i vardagen för främst mammor är tung för många att bära. Hon kan sakna en partner eller sedan gör hon långa arbetsdagar. Det här är onaturligt, säger forskningsprofessor Anna Rotkirch vid Befolkningsförbundet.

- Mammor borde ha tillgång till fler händer än barn. Det kan vara fråga om vem som helst, vänner eller andra föräldrar. Om det inte uppfylls, säger hon, finns risken att man blir fysiskt eller psykiskt utmattad.

Rotkirch tycker det är synd att det blir så här: Antingen är jag hemma med min lilla familj, eller så har jag mitt helt egna liv, borta från familjen.

- I stället skulle man önska mer överlappande funktioner.

Henkilökuva
Anna Rotkirch Henkilökuva Bild: Mikko Koski / Yle Anna Rotkirch,Väestöliitto

Det behövs en by för att ...

Det gamla ordspråket om att det behövs många för att fostra ett barn stämmer - fortfarande. Rotkirch efterlyser den äldre modellen, med gård, trappuppgång och möten.

- Har man ett grannskap där barnen springer om varann och föräldrarna hälsar på hos varandra, så formas en bredare solidaritet.

Det här skulle göra det möjligt att se andra människor utan att lämna sina barn. Rotkirch förtydligar:

- Om dina barn kan träffa andra människor utan att lämna dig så är det ofta det trevligaste för alla inblandade. Det här är ändå svårt att ordna i dagens Finland.

Rotkirch nämner Kottby i Helsingfors som exempel. Husen är små men innergårdarna är stora. Det finns många storfamiljer som inte flyttar bort för att grannskapet är gott trots att boendet är trångt.

Ånger är inte rätt ord, ambivalensen ständigt närvarande

Anna Rotkirch berör också debatten kring att "ångra barn" eller snarare att ångra att man blev förälder, en debatt som förts livligt i många medier, bland annat här på Svenska Yle.

- Ånger är inte rätt ord. Det finns en inbyggd ambivalens i oss, människan har ett starkt moderskap i sig som art.

- I alla kända kulturer är det mammorna som sköter barnen mest. Graviditeten är lång och amningen har stor betydelse.

Men, fortsätter Rotkirch, vi är också en art där mammor kan lämna sina barn, välja bort dem. Hon kan välja att inte föda sina barn och göra abort.

- Vi är en art som är kapabel till detta: att lämna familjen och välja ett annat liv.

Oftast handlar det om mindre dramatiska val, men konsten att balansera mammans egna intressen och barnets bästa är något varje mamma måste lära sig lösa på eget vis.

Vi har således en inbyggd ambivalens som är störst i just moderskapet.

Barnen kom för tidigt, mångas drömmar i kras

En nybliven mamma kan känna sig stressad, hon kan sällan gå ut ensam, eller vara ensam. Livet har förändrats.

- Barn innebär att ge avkall på sitt eget liv, hör man numera oftare mammor säga.

I dagens Indien, i hela Afrika och i Finland förr var det så att man inte ångrade barnen i sig, men att de kom så tidigt.

- Finland är det land i världshistorien där vi lyckats med att de flesta barn föds efterlängtade till oftast välförberedda föräldrar och ofta går det bra. Vi har lyckats minimera ångerkänslorna med preventivmedel och upplysning och bra familjepolitik.

Tidigare var det familjen eller samhället som bestämde vem man skulle gifta sig med. Sedan kom barnen.

En hand smeker ett nyfött barns kind.
En hand smeker ett nyfött barns kind. Bild: Yle föräldraskap,Baby,bebis

I självbiografier, som finländare födda på 1920-talet och framåt har skrivit, kan det stå: Min mamma talade om att jag förstört hennes liv, hon kunde inte studera, barnen kom för tidigt. Hon var fast med fel man och fick fem barn till.

- Vi kan vara väldigt nöjda över att det här har blivit sällsynt. Vi har fantastiska möjligheter att välja som kvinnor - hur och när vi får barn.

Färre barn kontra fler barn

I de flesta länder med hög fruktsamhet - över tre barn - säger kvinnorna att de skulle vilja ha färre barn.

- I länder med låg fruktsamhet är det tvärtom.

Skillnaden är stor, förklarar Rotkirch vidare. I Finland finns det många kvinnor och män som gärna hade haft fler barn.

Familjeforskaren Anna Rotkirch
Rotkirch har forskat länge i frågor som relaterar till familjen. Familjeforskaren Anna Rotkirch Bild: Yle/Anna Savonius väestöliitto

Svårt att ändra på trenden

Det är i dag svårt att ordna logistiken i vardagen och ha kontroll över pusslet.

- Det är inte onaturligt att du blir trött om du är mycket ensam. Att dela föräldraskapet med andra får människor att må bra. Man måste få hjälp snabbt.

Det kan handla om att få sova fyra timmar, listar Rotkirch, sedan orkar du igen. Eller kanske någon städar när du har tvillingar som inte sover ...

Rotkirch betonar att det inte är något att skämmas över att behöva hjälp. Vi bör inse att föräldraskapet kan gå bra och det ska kännas bra att leva i sin familj.

- Det är inte normalt att en frisk baby skriker hela tiden. Vi måste våga be om hjälp, det ska kunna kännas bra, livet med barn, påminner hon.

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP