Hoppa till huvudinnehåll

Sociolog Kjell Herberts: De urbana vindarna blåste inte över Vasa valkrets

Sociolog Kjell Herberts.
Sociolog Kjell Herberts. Sociolog Kjell Herberts. Bild: Yle/Johanna Ventus Kjell Herberts,sociologi

Få invalda kvinnor och inga gröna kandidater kom in i riksdagen från Vasa valkrets. Österbottningen är en konservativ väljare, konstaterar sociolog Kjell Herberts.

Resultatet i Vasa valkrets sticker till viss del ut jämfört med resultatet i hela landet.

I årets riksdagsval valdes 92 kvinnor in till riksdagen. Aldrig förr har så många kvinnor suttit i Finlands riksdag och fördelningen är nu 46 procent kvinnor och 54 procent män.

Tre invalda kvinnor från Vasa valkrets

Vasa valkrets bryter den här trenden. Av de 16 invalda riksdagsledamöterna från valkretsen är endast tre kvinnor, alltså 18,8 procent. I valet för fyra år sedan blev fem kvinnor invalda från Vasa valkrets.

Invalda är Anna-Maja Henriksson (SFP), Jutta Urpilainen (SDP) och Paula Risikko (Saml) som alla tre gjorde ett mycket bra personligt val, men rösterna till de andra kvinnorna i partierna uteblev.

- Ser man på Anna-Maja Henriksson så fick hon var fjärde av alla SFP:s röster i valkretsen. Bara åtta procent av rösterna gick till andra kvinnor i partiet, kommenterar sociologen Kjell Herberts.

Enligt Herberts kunde man redan i kandidatnomineringen se att kvinnorna lyste med sin frånvaro och det avspeglar sig nu i resultaten.

- I Finland har vi personval och då är det väljarna som avgör vem som kommer in. I Sverige använder man partilistor och då kan partierna på ett annat sätt bädda för en jämnare utgång då det gäller hur många kvinnor och män blir representerade i riksdagen.

Men redan i nästa val kan nya kandidater som Sari Somppi (SFP) och Laura Ala-Kokko (De gröna) ha en bättre chans att lyckas komma med om de ställer upp igen, menar Herberts.

Sari Somppi
Sari Somppi (SFP) ställde upp i riksdagsvalet för första gången. Sari Somppi Bild: Yle/Petter Sandelin sari somppi

Kjell Herberts lyfter fram SFP:s Mikko Ollikainen som exempel. I valet för fyra år sedan föll han på målsnöret medan han i år blev invald med god marginal.

- Det är ganska typiskt att man får kämpa ett antal gånger innan det går vägen.

- Det är viktigt att vi ser en rotation av politiker. Det är viktigt för den politiska debatten att det finns de som inte når ända fram men som man kan räkna med i framtiden.

Varken De gröna eller Vänsterförbundet fick någon invald

De gröna gjorde ett historiskt bra val. Aldrig tidigare har partiet fått över 10 procent av rösterna. Nu slutade de Gröna på 11,5 procent.

Också i Vasa valkrets ökade partiet men man lyckades ändå inte få någon kandidat invald.

- De trender vi kan se i andra, framförallt urbana valkretsar, verkar inte ha nått Österbotten. De gröna gick framåt i Vasa valkrets men ändå räckte det inte till ett enda mandat. De gröna brukar ha ett stort understöd bland studerande och ungdomar så man kunde ha väntat sig ett större understöd i alla fall i Vasa, säger Kjell Herberts.

Laura Ala-Kokko (Gröna).
Laura Ala-Kokko kandiderade för de Gröna i Vasa valkrets. Laura Ala-Kokko (Gröna). Bild: Yle/Jonas Mastosalo Laura Ala-Kokko,Gröna förbundet,Vasa,Österbotten,riksdagsval

Inte heller Vänsterförbundet lyckades få någon kandidat invald i Vasa valkrets trots att man ökade med fyra mandat i hela landet.

- En tid hade vi de gamla folkdemokraterna välrepresenterade också i svenska Österbotten. Den trenden verkar nu ha dött ut helt och hållet. Den har heller inte ersatts med den nya vänstern som är mer feministisk och tar upp klimatfrågor. Alltså den vänster som partiordförande Li Andersson representerar, säger Herberts.

Österbottniska väljaren vill rösta på ett tryggt alternativ

Den österbottniska väljaren är överlag mer konservativ än i andra regioner konstaterar Herberts.

- Österbottningen är inte någon trendsättare som lyssnar in vad som sker i stora världen. Man kör på enligt det som känns tryggt. Man hoppar inte på vilka trender som helst.

- Jag kan tänka mig att en yngre publik är mer benägen att byta parti och kandidat. Men trenden som man ser i andra valkretsar där många unga kvinnor kom in till riksdagen ser man inte ännu i Vasa valkrets.

Li Andersson på Yles Valtent 27.03.2019 inför riksdagsvalet 2019.
Li Andersson representerar en vänster som ännu inte får så stort stöd av österbottniska väljarna, där många är lojala mot antingen SFP eller Centern. Li Andersson på Yles Valtent 27.03.2019 inför riksdagsvalet 2019. Bild: Derrick Frilund / Yle riksdagsval,Riksdagsvalet i Finland 2019,Li Andersson,Vänsterförbundet

Det som också enligt Herberts påverkar resultatet i Vasa valkrets är att det är väldigt tydligt var de olika partierna är starka.

- Vi har också en sådan politisk karta i Österbotten att kommunerna är antingen väldigt dominerade av SFP eller av Centern och så är städerna något däremellan. Man fostras i en miljö som stöder ett starkt parti och så är man lojal mot det utan att tänka på det desto mera.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val