Hoppa till huvudinnehåll

Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

Bomber över Santiago de Chile 11 september, 1973
Bomber över Santiago de Chile 11 september, 1973 Bomber över Santiago de Chile 11 september, 1973 Bild: Ullstein bild - Dpa/ All Over Press Chile,Santiago de Chile,Militärkuppen i Chile 1973

Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

Yle visar en ny inhemsk dramaserie Invisible heroes som handlar om militärkuppen i Chile 1973 och främst om de finländare som hjälpte chilenska flyktingar.

President Salvador Allende ville bygga ett socialistiskt Chile

Vänstersocialisten och läkaren Salvador Allende valdes till president i Chile den 24 januari 1970. Kampen stod mellan Allende och den ultrakonservativa Jorge Alessandri. Rundradions korrespondent Kerstin Hanf rapporterar om presidentvalet.

Salvador Allende vill omfördela den ekonomiska makten och ha en rättvisare fördelning av nationalprodukten. Allende utlovar radikala jordreformer, bostäder och fri sjukvård. Och han vill förstatliga basindustrin, framför allt kopparindustrin.

Allende har påpekat att han inte är emot utländska investeringar, men de får inte innebära att två dollar av tre förs ut ur landet.

Salvador Allende talar till folkmassor, 1970
Salvador Allende inför folkmassor, 1970 Salvador Allende talar till folkmassor, 1970 Bild: / All Over Press Salvador Allende,Chile,1970

Allendes socialistiska ekonomiska politik mötte motstånd från den rika sektorn av chilenska samhället och från USA.

Reaktionen i USA är närmast oförsonlig, påpekar Kerstin Hanf. Men det är lätt att förklara USA:s rädsla, amerikanerna är oroliga för kommunismens framfart. Man tror att Chile skall bli ett nytt Kuba.

USA försökte motverka Allende både politiskt och ekonomisk. Men hur långt är man beredd att gå nu? I Kuba var man beredd att gå in med att stöda ett invasionsförsök.

En militärkupp hade varit bättre än Allendes Chile.― New York Times, 24.1 1970

Salvador Allende började bygga upp ett demokratiskt samhälle i Chile. Men det chilenska samhället hade ännu stora ekonomiska svårigheter såsom långsam tillväxt, inflation och fortsatt ojämlik inkomstfördelning.

I oktober 1972 förlamades landet av en lastbilsförarstrejk som berörde 40 000 personer och 56 000 fordon. Strejken leddes av vissa välbärgade sektorer i det chilenska samhället, och fick öppet stöd av USA:s president Richard Nixon.

1973 var det chilenska samhället uppdelat mellan starka motståndare och lika starka anhängare till Salvador Allende och hans regering.

I det chilenska parlamentet hade socialisterna tidigare haft stöd av kristdemokraterna, men dessa hade nu gått ihop med de konservativa för att kräva Allendes avgång.

Salvador Allendes parti Unidad Popular fick dock ökat stöd i parlamentsvalet 1973.

CIA hade försökt rubba Allendes regering genom att ge upp till åtta miljoner dollar i stöd till oppositionsgrupper för att påskynda Allendes fall.

Militärjuntan gör en kupp

Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp. Militärkuppen hade starkt stöd av USA. Kerstin Hanf rapporterar från Buenos Aires, Argentina.

Militären omringade presidentpalatset. Chiles president Salvador Allende begick självmord hellre än arresteras av militärjuntan.

Historien är på vår sida. Andra människor kommer att överstiga dessa grymma och grå tider. Det kommer inte att dröja länge förrän frihetens breda banor öppnar sig igen för det chilenska folket.
― President Salvador Allendes sista ord den 11 september 1973

Det finns inga offentliga dokument som visar att USA var inblandat i kuppen 1973, men man skapade förutsättningar för den och stödde den.

CIA försökte inte hindra maktövertagandet och man såg genom fingrarna med kuppen.

Fem dagar efter kuppen rapporterade utrikesminister Henry Kissinger per telefon till president Richard Nixon om förbättrade läget i Chile.

Efter kuppen fortsatte CIA och USA:s regering att stödja militärjuntan.

President Kekkonen och Finland tar avstånd från militärkuppen och beskriver Salvador Allendes Chile som ett bra försök. Kekkonen är orolig för vad militärjuntan skall göra. Han citerar Lenin om att det är svårt att introducera demokrati efter en diktatur.

Utrikesminister Ahti Karjalainen föreslår att man bör avbryta utvecklingssamarbetet i Chile.

Operation Jakarta - att rensa ut alla kommunister

Militärledarna behärskar hela Chile och är beredda att krossa alla motståndare. Juntan förföljer, fängslar, torterar och dödar dem som har stött Allende. Förbindelserna till omvärlden avbröts.

Militärjuntan vill hänsynslöst rensa ut alla vänstersinnade i Chile. Socialister och kommunister arresteras.

De kallar det Operation Jakarta. Namnet syftar på den blodiga utrensningen av kommunister i Indonesien 1965, där ungefär en halv miljon människor miste livet. Militärjuntan har planerat sin kupp under det namnet.

Augusto Pinochet omgiven av sina mannar, 1973
Augusto Pinochet omgiven av sina mannar, 1973 Augusto Pinochet omgiven av sina mannar, 1973 Bild: ullstein bild - dpa/ All Over Press Augusto Pinochet,Santiago de Chile,Chile,Militärkuppen i Chile 1973

Juntans utrensningar fyller fängelser, fotbollsarenor och idrottshallar med politiska fångar. Arresteringar, avrättningar, tortyr och skottlossningar hör till vardagen.

De 15 000 politiska flyktingarna från andra latinamerikanska länder, såsom Uruguay och Bolivia, är i en sällsynt svår situation.

Pablo Nerudas död

Också nobelpristagaren i litteratur Pablo Neruda fängslades på Isla Negra, Valparaiso.

Neruda dog den 23 september, tolv dagar efter militärkuppen. Dödsorsaken fastställdes till prostatacancer, som han led av. Men många ifrågasatte dödsorsaken, eftersom han var fängslad av militärjuntan.

Nerudas begravning, som var bevakad av beväpnade soldater, kom att bli till en stor manifestation mot Pinochetregimen.

Så sent som 2013 grävdes Pablo Nerudas kvarlevor upp för att undersöka om de bar spår av gift. Inget gift hittades, men rester av stafylokock-bakterier, som antydde att han kanske hade dött av en infektion, inte av prostatacancer.

Journalister fängslade och förföljda

Den 22 september släpptes de första utländska journalisterna in i landet. Bland dem Kerstin Hanf.

Hanf rapporterar att Santiago vid första anblicken ser ut som vanligt, men att alla väggmålningar av fredsduvor, Che Guevara och annat vänsteraktigt är borttvättade.

Presidentpalatset är utblåst och sönderbombat. Och presidentens privata bostad ser likadan ut.

En del av Chiles befolkning är nöjd, men andra mycket rädda.

Kerstin Hanf har fått reda på att den politiska aktivisten och sångaren Victor Jara torterades och sköts ihjäl bara några dagar efter militärkuppen.

Militärkuppen i Chile, 1973
Militären fängslar människor på gatan, 1973 Militärkuppen i Chile, 1973 Bild: ullstein bild - dpa/ All Over Press Chile,Militärkuppen i Chile 1973,Santiago de Chile

Den svenska ambassadören i Chile, Harald Edelstam, lyckades få ut två svenskar, Henrik Janbell och Claes Croner, från jättefängelset på den nationella fotbollsarenan, Estadio Nacional, där omkring 5000 personer hålls fängslade.

Svenskarna intervjuas. En av dem hade torterats, och de hörde hela tiden skrik från folk som torterades. Claes Croner berättar att militärkuppen var mycket väl ordnad. Vänstern var helt oförberedd.

Journalisten Bobi Sourander satt också fängslad i Santiago de Chile, på en annan fotbollsstadion. Han har blivit frigiven, men är landsförvisad och på väg att lämna landet.

Jan Sandqvist träffar Sourander på Santiagos flygfält där han berättar om fängelsevistelsen.

Bobi Sourander har ingen aning om hur många som finns på stadion, men fångarna lär ska flyttas ut till läger i öknen. Minns ett par tusen gissar han på.

Sourander blev aldrig misshandlad och torterad. Däremot såg han de som blev torterade med elchocker. Latinamerikaner behandlas värst, utlänningar kan man inte göra vad som helst med. Också avrättningar har förekommit, säger han. I synnerhet på Estadio Nacional.

Stämningen är för övrigt fin i fängelset, menar Sourander, det är det enda stället där man diskuterar politik. Chilenarna försöker fortsätta sin frihetskamp och att återfå tron på ett nytt Chile.

Den enda anklagelsen som fanns preciserad var stöld av statlig bensin.― Bobi Sourander som satt fängslad på en fotbollstadion i Santiago de Chile 1973

Bobi Sourander känner sig inte nedtryckt av vistelsen, men nog förödmjukad. Han fick aldrig höra vad han satt fängslad för, den enda anklagelse han har hört är "stöld av statlig bensin". Ingen av de andra i hans cell hade en aning om vad de satt anklagade för.

Sjutton år under diktator Pinochet

Efter militärkuppen följde sjutton år (till 1990) av militärdiktatur under ledning av Pinochet.

Pinochet och hans mannar, 1973
General Pinochet på sitt kontor, 1973 Pinochet och hans mannar, 1973 Bild: ullstein bild - dpa/ All Over Press Chile,Augusto Pinochet,1973

Under hans styre förbjöds alla politiska partier och alla organisationer utanför hans kontroll. Tiotusentals politiskt och fackligt aktiva förföljdes, torterades, avrättades, mördades eller försvann.

Totalt räknar man med att minst 3500 människor under de 17 åren dödades, 1500 är fortfarande "försvunna".

En chilensk undersökningskommission meddelade 2011 att uppskattningsvis 38 000 människor hade utsatts för tortyr och motsvarande behandling av general Pinochets regim.

Se den inhemska dramaserien Invisible heroes som behandlar militärkuppen i Chile 1973 och de finländare som hjälpte chilenska flyktingar.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Svartvita ögonblick med stämningsfull lucia

    Se filmer från luciatåg 1954-1972.

    Folkhälsan startade en luciainsamling 1949 och i samband med det ett luciatåg i Helsingfors centrum. Från första början blev luciatåget en succé och skapade en luciatradition för finländarna. Här får vi se svartvita filmer från 1954 till 1972.

  • Tindrande lucior på dagis

    Söta barn lussar 1976-1987.

    Vad värmer väl ett hjärta mera än söta barn som lussar på daghem? Det är mycket som ska förberedas då man firar lucia på dagis. Vi får följa med luciafester på fyra daghem 1976-1987.

  • Lucias blodiga historia

    Vad har utstuckna ögon och lussebullar gemensamt? Jo, lucia!

    Den lucia vi firar nuförtiden är en salig blandning av legender och folkliga traditioner. I dagens luciagestalt finns det spår av blod från Sicilien, Jesusbarn från Tyskland, en vitklädd, glöggbärande man, och mycket mera.

  • Lucia kröns i Domkyrkan i Helsingfors

    Ljus i den mörka Helsingforskvällen.

    I den mörka och ofta slaskiga Helsingforskvällen är det stämningsfullt att se Lucia och hennes tärnor skrida ner för Storkyrkans många trappor.

  • Lucior i mansprogram

    Tjugo lucior från fyra decennier.

    Tjugo lucior från fyra decennier besöker redaktör Kenneth Stambej i ett program om män.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet