Hoppa till huvudinnehåll

Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

Bomber över Santiago de Chile 11 september, 1973
Bomber över Santiago de Chile 11 september, 1973 Bomber över Santiago de Chile 11 september, 1973 Bild: Ullstein bild - Dpa/ All Over Press Chile,Santiago de Chile,Militärkuppen i Chile 1973

Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

På Yle sänds från och med den 21 april en ny inhemsk dramaserie Invisible heroes som behandlar militärkuppen i Chile 1973 och de finländare som hjälpte chilenska flyktingar.

President Salvador Allende ville bygga ett socialistiskt Chile

Vänstersocialisten och läkaren Salvador Allende valdes till president i Chile den 24 januari 1970. Kampen stod mellan Allende och den ultrakonservativa Jorge Alessandri. Rundradions korrespondent Kerstin Hanf rapporterar om presidentvalet.

Salvador Allende vill omfördela den ekonomiska makten och ha en rättvisare fördelning av nationalprodukten. Allende utlovar radikala jordreformer, bostäder och fri sjukvård. Och han vill förstatliga basindustrin, framför allt kopparindustrin.

Allende har påpekat att han inte är emot utländska investeringar, men de får inte innebära att två dollar av tre förs ut ur landet.

Salvador Allende talar till folkmassor, 1970
Salvador Allende inför folkmassor, 1970 Salvador Allende talar till folkmassor, 1970 Bild: / All Over Press Salvador Allende,Chile,1970

Allendes socialistiska ekonomiska politik mötte motstånd från den rika sektorn av chilenska samhället och från USA.

Reaktionen i USA är närmast oförsonlig, påpekar Kerstin Hanf. Men det är lätt att förklara USA:s rädsla, amerikanerna är oroliga för kommunismens framfart. Man tror att Chile skall bli ett nytt Kuba.

USA försökte motverka Allende både politiskt och ekonomisk. Men hur långt är man beredd att gå nu? I Kuba var man beredd att gå in med att stöda ett invasionsförsök.

En militärkupp hade varit bättre än Allendes Chile.― New York Times, 24.1 1970

Salvador Allende började bygga upp ett demokratiskt samhälle i Chile. Men det chilenska samhället hade ännu stora ekonomiska svårigheter såsom långsam tillväxt, inflation och fortsatt ojämlik inkomstfördelning.

I oktober 1972 förlamades landet av en lastbilsförarstrejk som berörde 40 000 personer och 56 000 fordon. Strejken leddes av vissa välbärgade sektorer i det chilenska samhället, och fick öppet stöd av USA:s president Richard Nixon.

1973 var det chilenska samhället uppdelat mellan starka motståndare och lika starka anhängare till Salvador Allende och hans regering.

I det chilenska parlamentet hade socialisterna tidigare haft stöd av kristdemokraterna, men dessa hade nu gått ihop med de konservativa för att kräva Allendes avgång.

Salvador Allendes parti Unidad Popular fick dock ökat stöd i parlamentsvalet 1973.

CIA hade försökt rubba Allendes regering genom att ge upp till åtta miljoner dollar i stöd till oppositionsgrupper för att påskynda Allendes fall.

Militärjuntan gör en kupp

Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp. Militärkuppen hade starkt stöd av USA. Kerstin Hanf rapporterar från Buenos Aires, Argentina.

Militären omringade presidentpalatset. Chiles president Salvador Allende begick självmord hellre än arresteras av militärjuntan.

Historien är på vår sida. Andra människor kommer att överstiga dessa grymma och grå tider. Det kommer inte att dröja länge förrän frihetens breda banor öppnar sig igen för det chilenska folket.
― President Salvador Allendes sista ord den 11 september 1973

Det finns inga offentliga dokument som visar att USA var inblandat i kuppen 1973, men man skapade förutsättningar för den och stödde den.

CIA försökte inte hindra maktövertagandet och man såg genom fingrarna med kuppen.

Fem dagar efter kuppen rapporterade utrikesminister Henry Kissinger per telefon till president Richard Nixon om förbättrade läget i Chile.

Efter kuppen fortsatte CIA och USA:s regering att stödja militärjuntan.

President Kekkonen och Finland tar avstånd från militärkuppen och beskriver Salvador Allendes Chile som ett bra försök. Kekkonen är orolig för vad militärjuntan skall göra. Han citerar Lenin om att det är svårt att introducera demokrati efter en diktatur.

Utrikesminister Ahti Karjalainen föreslår att man bör avbryta utvecklingssamarbetet i Chile.

Operation Jakarta - att rensa ut alla kommunister

Militärledarna behärskar hela Chile och är beredda att krossa alla motståndare. Juntan förföljer, fängslar, torterar och dödar dem som har stött Allende. Förbindelserna till omvärlden avbröts.

Militärjuntan vill hänsynslöst rensa ut alla vänstersinnade i Chile. Socialister och kommunister arresteras.

De kallar det Operation Jakarta. Namnet syftar på den blodiga utrensningen av kommunister i Indonesien 1965, där ungefär en halv miljon människor miste livet. Militärjuntan har planerat sin kupp under det namnet.

Augusto Pinochet omgiven av sina mannar, 1973
Augusto Pinochet omgiven av sina mannar, 1973 Augusto Pinochet omgiven av sina mannar, 1973 Bild: ullstein bild - dpa/ All Over Press Augusto Pinochet,Santiago de Chile,Chile,Militärkuppen i Chile 1973

Juntans utrensningar fyller fängelser, fotbollsarenor och idrottshallar med politiska fångar. Arresteringar, avrättningar, tortyr och skottlossningar hör till vardagen.

De 15 000 politiska flyktingarna från andra latinamerikanska länder, såsom Uruguay och Bolivia, är i en sällsynt svår situation.

Pablo Nerudas död

Också nobelpristagaren i litteratur Pablo Neruda fängslades på Isla Negra, Valparaiso.

Neruda dog den 23 september, tolv dagar efter militärkuppen. Dödsorsaken fastställdes till prostatacancer, som han led av. Men många ifrågasatte dödsorsaken, eftersom han var fängslad av militärjuntan.

Nerudas begravning, som var bevakad av beväpnade soldater, kom att bli till en stor manifestation mot Pinochetregimen.

Så sent som 2013 grävdes Pablo Nerudas kvarlevor upp för att undersöka om de bar spår av gift. Inget gift hittades, men rester av stafylokock-bakterier, som antydde att han kanske hade dött av en infektion, inte av prostatacancer.

Journalister fängslade och förföljda

Den 22 september släpptes de första utländska journalisterna in i landet. Bland dem Kerstin Hanf.

Hanf rapporterar att Santiago vid första anblicken ser ut som vanligt, men att alla väggmålningar av fredsduvor, Che Guevara och annat vänsteraktigt är borttvättade.

Presidentpalatset är utblåst och sönderbombat. Och presidentens privata bostad ser likadan ut.

En del av Chiles befolkning är nöjd, men andra mycket rädda.

Kerstin Hanf har fått reda på att den politiska aktivisten och sångaren Victor Jara torterades och sköts ihjäl bara några dagar efter militärkuppen.

Militärkuppen i Chile, 1973
Militären fängslar människor på gatan, 1973 Militärkuppen i Chile, 1973 Bild: ullstein bild - dpa/ All Over Press Chile,Militärkuppen i Chile 1973,Santiago de Chile

Den svenska ambassadören i Chile, Harald Edelstam, lyckades få ut två svenskar, Henrik Janbell och Claes Croner, från jättefängelset på den nationella fotbollsarenan, Estadio Nacional, där omkring 5000 personer hålls fängslade.

Svenskarna intervjuas. En av dem hade torterats, och de hörde hela tiden skrik från folk som torterades. Claes Croner berättar att militärkuppen var mycket väl ordnad. Vänstern var helt oförberedd.

Journalisten Bobi Sourander satt också fängslad i Santiago de Chile, på en annan fotbollsstadion. Han har blivit frigiven, men är landsförvisad och på väg att lämna landet.

Jan Sandqvist träffar Sourander på Santiagos flygfält där han berättar om fängelsevistelsen.

Bobi Sourander har ingen aning om hur många som finns på stadion, men fångarna lär ska flyttas ut till läger i öknen. Minns ett par tusen gissar han på.

Sourander blev aldrig misshandlad och torterad. Däremot såg han de som blev torterade med elchocker. Latinamerikaner behandlas värst, utlänningar kan man inte göra vad som helst med. Också avrättningar har förekommit, säger han. I synnerhet på Estadio Nacional.

Stämningen är för övrigt fin i fängelset, menar Sourander, det är det enda stället där man diskuterar politik. Chilenarna försöker fortsätta sin frihetskamp och att återfå tron på ett nytt Chile.

Den enda anklagelsen som fanns preciserad var stöld av statlig bensin.― Bobi Sourander som satt fängslad på en fotbollstadion i Santiago de Chile 1973

Bobi Sourander känner sig inte nedtryckt av vistelsen, men nog förödmjukad. Han fick aldrig höra vad han satt fängslad för, den enda anklagelse han har hört är "stöld av statlig bensin". Ingen av de andra i hans cell hade en aning om vad de satt anklagade för.

Sjutton år under diktator Pinochet

Efter militärkuppen följde sjutton år (till 1990) av militärdiktatur under ledning av Pinochet.

Pinochet och hans mannar, 1973
General Pinochet på sitt kontor, 1973 Pinochet och hans mannar, 1973 Bild: ullstein bild - dpa/ All Over Press Chile,Augusto Pinochet,1973

Under hans styre förbjöds alla politiska partier och alla organisationer utanför hans kontroll. Tiotusentals politiskt och fackligt aktiva förföljdes, torterades, avrättades, mördades eller försvann.

Totalt räknar man med att minst 3500 människor under de 17 åren dödades, 1500 är fortfarande "försvunna".

En chilensk undersökningskommission meddelade 2011 att uppskattningsvis 38 000 människor hade utsatts för tortyr och motsvarande behandling av general Pinochets regim.

På Yle sänds från och med den 21 april en ny inhemsk dramaserie Invisible heroes som behandlar militärkuppen i Chile 1973 och de finländare som hjälpte chilenska flyktingar.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

Nyligen publicerat - Arkivet