Hoppa till huvudinnehåll

"Pratet om att det inte behövs någon vårdreform är oroväckande"

Meilahden sairaalan leikkausosasto 2018
Meilahden sairaalan leikkausosasto 2018 Bild: Kalevi Rytkölä / Yle sjukhus,Mejlans sjukhus,Operation,Social- och hälsovårdsreformen (Sote),hälso- och sjukvård

Det behövs fortfarande en vård- och förvaltningsreform. Det räcker inte med att utveckla serviceinnehållet inom ramarna för det nuvarande systemet, anser mäktiga aktörer inom beredningen.

Regeringen Sipiläs försök till vårdreform misslyckades, men arbetet var inte förgäves. Beredningen gav mycket information om vården i Finland. Den informationen har sammanställts och kan användas som grund då nästa regering sätter igång sitt arbete.

Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd gav på onsdagen sin vägkost för den fortsatta beredningen.

Det finns fortsättningsvis stora regionala skillnader i servicestrukturerna, kostnaderna, servicebehovet och själva servicen.

Svårast är situationen i Kajanaland, om man ser till kostnaderna för vården per person. Oroväckande åldersstruktur är en bidragande orsak till siffrorna.

I Nyland kostar vården minst per invånare, jämfört med medeltalet i hela landet.

Minimikravet är att man centraliserar ansvaret

Budet är att arbetet måste fortsätta, och att det inte räcker med att utveckla serviceinnehållet inom ramarna för det nuvarande systemet.

- Det har talats om att det inte behövs någon reform. Det är mycket oroväckande, säger Marina Erhola, överdirektör vid Institutet för hälsa och välfärd.

Minimikravet är enligt Erhola att man centraliserar produktionsansvaret.

En annan iakttagelse som Erhola gör att att tillgången till bashälsovård hänger för mycket på en persons ställning på arbetsmarknaden.

Vidare behövs det 200 000 nya arbetstagare inom branschen inom de närmaste 15 åren.

Oro för vad regeringen ska hitta på

Rent politiskt är situationen intressant. Ingen vet hur nästa regering kommer att tackla vårdfrågan.

Socialdemokraterna och Samlingspartiet tycker olika om kommunernas, sjukvårdsdistriktens och samkommunernas roll som serviceproducenter.

Samlingspartiet har satt foten på bromsen och en del stora städer vill soloåka.

- Jag är lite orolig. Vi har haft tre regeringar som har försökt göra en förvaltningsreform. Det känns lite konstigt att vi nu plötsligt inte skulle behöva en sådan, säger överdirektör Kirsti Varhila vid Social- och hälsovårdsministeriet.

Varhila håller fast vid att områdena som ska sköta servicen också ska ha pengar för det, och de ska vara självstyrande.

Regeringen Sipilä försökte driva igenom en modell med 18 landskap. Det råder bland beredarna fortfarande konsensus om att det är onödigt många arrangörer.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes