Hoppa till huvudinnehåll

Privata investerare hjälper utsatta Helsingforsbarn - om de lyckas blir affären lönsam

Ett ensamt barn kramar ett mjukisdjur.
Ett ensamt barn kramar ett mjukisdjur. Bild: Mostphotos/Cheryl Casey barnskydd,ensamhet

Nu vill Helsingfors att privata krafter ska finansiera det förebyggande barnskyddsarbetet. Samhälleliga investeringar kombinerade med hjälp till utsatta människor kan förhoppningsvis bli en lönsam affär säger kapitalförvaltaren FIM.

– Vi kunde göra allt själva med egna budgetmedel, men vi vill prova på nya sätt att jobba och det här ett intressant pilotprojekt, säger Sanna Vesikansa (Gröna), biträdande borgmästare.

Sanna Vesikansa är biträdande borgmästare i Helsingfors.
Sanna Vesikansa säger att Helsingfors endast betalar för resultat. Sanna Vesikansa är biträdande borgmästare i Helsingfors. Bild: Yle/Patrik Skön

Privata finansiärer investerar i en fond, Helsinki SIB-lapset som administreras av FIM Kapitalfonder.

Tidigare har likartade projekt inletts i Vanda och Tavastehus.

Målet är att minska dyra åtgärder

Pengarna ska användas för förebyggande barnskyddsarbete. Målet är att minska risken för att barnen blir marginaliserade eller omhändertagna i framtiden. I synnerhet kan omhändertaganden av barn bli dyrt för staden.

Om det förebyggande arbetet ger resultat sparar staden pengar och investerarna får en avkastning.

Misslyckas det förebyggande arbetet är det investerarna som bär risken.

– Vi har ett bra avtal. Helsingfors stad betalar bara för de konkreta resultaten som investeringarna leder till, säger Vesikansa.

Placeringsformen kallas för påverkansinvestering. Den går ut på att privata investerare finansierar offentliga tjänster med mätbara mål.

Uppnås målen får investerare en avkastning på deras investering.

Endast resultat belönas

Jani Kempas är direktör på FIM och ansvarar för påverkansinvesteringar.

Enligt Kempas är investerare nyfikna på nya produkter som också har andra effekter än den direkta avkastningen.

Det är en ny placeringsform och risknivån är svår att bedöma.

– Professionella investerare vet hur värdepappersmarknaden fungerar. Det finns en lång erfarenhet av hur risken bedöms, säger Kempas.

– Men det kan vara problematiskt att avgöra hur sannolikt det är att ett barn med hjälp av vissa åtgärder inte blir omhändertaget, säger Kempas.

Det råder ett samförstånd bland experterna inom socialt arbete att förebyggande åtgärder ger resultat.

– Men tyvärr är det en uppfattning som är svår att kommunicera till investerare eftersom den inte finns som en siffra i ett kalkylprogram, säger Kempas.

Målet är att Helsinki SIB Lapset ska ge en avkastning på cirka fem procent i året. Placeringen har ett avkastningstak på åtta procent per år.

Taket har införts för att ta udden av kritiken att investerare tjänar på andras nöd.

Jani Kempas ansvarar för påverkansinvesteringar vid FIM:s kapitalförvaltning.
Jani Kempas tror att påverkansinvesteringar kommer att intressera placerare. Jani Kempas ansvarar för påverkansinvesteringar vid FIM:s kapitalförvaltning. Bild: Yle/Patrik Skön Kapitalförvaltare,Jani Kempas

Enligt Kempas har vissa investerare uttryckt en oro för hur deras investering ska uppfattas.

Även om det framgår att Helsingfors stad betalar endast för framsteg gällande barnens välfärd, är investerare oroliga för imagen, det vill säga hur investeringen tolkas.

– Placerare är oroliga ifall det kan uppfattas som om de skor sig på barn och barnfamiljer i nöd.

– Men avkastningen beror på hur framgångsrikt arbetet med barnen blir. Det vill säga avkastningen kommer endast om barnens välfärd ökar, säger Kempas.

Hoppas de får en plats på marknaden

På sikt hoppas Kempas att påverkansinvesteringar blir en lönsam affärsverksamhet för FIM:s kapitalförvaltning.

– Vi är ännu i ett tidigt skede, men jag tror att vi inom några år kan visa att det går att göra investeringar som genererar både avkastning och välfärd, säger Kempas.

En droppe i havet

För Helsingfors stad handlar det om ett litet projekt med tanke på hela barnskyddets storlek. Målgruppen för projektet är barn med beteendesvårigheter, psykiskt illamående och mentala problem.

40 barn kommer att vara med i projektet.

– Med tanke på att det finns 7000 klienter inom barnskyddet i Helsingfors är det en droppe i havet. Men vi vill se vad vi lär av oss det här projektet, säger Sanna Vesikansa.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes