Hoppa till huvudinnehåll

Sannfinländarna lyckades utan sociala medier – Statsvetare: Det räcker inte med ett Instagramkonto för att bli invald

Statsvetare Kim Strandberg vid Åbo Akademi i Vasa.
Statsvetare Kim Strandberg vid Åbo Akademi i Vasa. Statsvetare Kim Strandberg vid Åbo Akademi i Vasa. Bild: Yle/Johanna Ventus statsvetare,Åbo Akademi,kim strandberg

De grönas kandidater satsade på sociala medier inför årets riksdagsval, men i Vasa valkrets kom ingen in. Bra gick det däremot för Sannfinländarna där bara en av 16 kandidater hade ett Instagramkonto.

Inför årets riksdagsval talades det om att valkampanjerna mer än någonsin kommer att föras på webben och på sociala medier.

Och visst var kandidaterna mycket aktiva på sociala medier, konstaterar Kim Strandberg, akademiforskare vid Åbo Akademi i Vasa.

- Vi har varje val sett att det blivit allt vanligare och nu har nästan alla någon form av närvaro på webben. Så gott som alla finns nu på Facebook och så har de en egen webbsida.

Flicka skriver på mobiltelefon
Flicka skriver på mobiltelefon Bild: Mostphotos mobiler,Telefon,Mobiltelefon,mobiltelefoner,ungdomar,mobilapplikationer,sociala medier

Instagram ökade från 10 till 40 procent

Strandberg är docent i statsvetenskap och forskar bland annat i politiskt beteende på nätet. Han konstaterar att Instagram klart var det nya heta i samband med årets kampanjer.

- Man ser att det varje val kommer något nytt som de modigaste vågar pröva på. I år ser vi att användningen av Instagram har ökat massor. Ungefär 40 procent av kandidaterna publicerade något på Instagram i samband med det här valet. För fyra år sedan var motsvarande siffra 10 procent.

Valet är nu över och resultatet är klart. Kan vi redan nu se om kampanjerna har haft någon effekt då det gäller vem som blev invald?

- Det är en sak som journalister alltid vill ha svar på och jag måste tyvärr säga att det är en svår sak att svara på. Det finns inte något sätt att bevisa att det var just den kampanjen som avgjorde.

Man är helt enkelt populär. Det är inte mediet i sig som avgör

- Många forskare har försökt visa att det finns ett samband mellan hur många följare man har på sociala medier och hur många röster man fick. Problemet är att om att det finns en orsak till att man är populär, till exempel på Instagram, så då är det den orsaken som gör både att man får många röster i valbåset och många följare på Instagram. Man är helt enkelt populär. Det är inte mediet i sig som avgör.

Gäller att tala till väljaren

Forskningsassistent Kim Backström vid Åbo Akademi har inför riksdagsvalet följt med hur kandidaterna hanterat sina sociala medier.

Han lyfter fram två kandidater i Vasa valkrets han tycker har gjort ett bra jobb på sociala medier: SFP:s Christoffer Ingo från Korsholm och Sannfinländarnas Mauri Peltokangas från Kaustby.

- De har båda varit duktiga på att anpassa dialogen på sociala medier så att det passar den egna målgruppen.

Som exempel tar Backström att Christoffer Ingo, som var en av de yngre kandidaterna i valkretsen, satsade på inlägg i appen Snapchat och också gjorde en del memes.

Mauri Peltokangas igen var mest aktiv på Twitter och Facebook och delade ofta nyhetsartiklar.

Christoffer Ingo.
Christoffer Ingo (SFP) Christoffer Ingo. Bild: Jenni Ahlbäck Christoffer Ingo,Svensk Ungdom
Perussuomalaisten kansanedustaja Mauri Peltokangas hotelli Vaakunassa.
Mauri Peltokangas (Sannf). Perussuomalaisten kansanedustaja Mauri Peltokangas hotelli Vaakunassa. Bild: Jani Saikko / Yle Mauri Peltokangas,Sannfinländarna,politik,politiker,riksdagsledamöter,riksdagen

Unga kvinnor aktiva på sociala medier i Vasa valkrets

Då det gäller Vasa valkrets kan Kim Strandberg ändå se vissa skillnader mellan hur de olika kandidaterna använt sig av sociala medier.

- Då det gäller användningen av sociala medier kan man både i landet som helhet och i Vasa valkrets se att det är de kvinnliga kandidaterna som varit flitigare. I Vasa valkrets kan man se en stor skillnad, framförallt då det gäller Instagram.

I Vasa valkrets är det också de yngre kandidaterna som varit aktivast på sociala medier, konstaterar Strandberg. Det mönstret är inte lika tydligt i hela landet där kandidater i medelåldern varit aktivast.

Influencer: Sociala medier en outnyttjad guldgruva

Kommunikatören och influencern Linn Jung i Vasa har också följt med hur kandidaterna fört kampanjer i sociala medier inför årets val. Hon tycker flera missade att ta vara på de möjligheter sociala medier kan ge.

- Det fanns mer video än tidigare, men man kunde ha gjort mycket mer då det gäller sociala medier. Det förvånar mig med tanke på hur länge vi levt med sociala medier i annan typ av marknadsföring. Här fanns mycket outnyttjad potential.

Vad gjorde man fel?

- Många tog det säkra före det osäkra. Det verkar som man hade en bild av hur en kampanj ska se ut och så körde man då det. Få vågade testa nya metoder och släppa väljarna nära inpå.

- Jag tycker man borde ha varit mera personliga i sina flöden och tagit modell av andra influencers. Jag menar inte att man ska göra lifestyle av politik men att man helt enkelt borde ha varit mer personliga, säger Jung.

Linn Jung vid sin dator
Kommunikatören Linn Jung tycker kandidaterna borde ha varit mer personliga på sociala medier. Linn Jung vid sin dator Bild: Yle/Chanette Härus företag,företagare,kommunikationsbyrå

Gröna satsade på Instagram – inte Sannfinländarna

Då det gäller partierna finns det generellt små skillnader. De flesta stora partier har varit aktiva på sociala medier. Men Strandberg lyfter upp två anmärkningsvärda trender.

- Det som sticker ut är att av De grönas kandidater har över 80 procent av kandidater i Vasa valkrets en kampanj på Instagram. Då det gäller Sannfinländarna så var 15 av 16 kandidater inte aktiva på just Instagram.

Ändå gick det bra för Sannfinländarna i valet. Partiet lyckades behålla sina tre mandat i valkretsen, trots att ingen av de sittande riksdagsledamöterna ställde upp för partiet i årets val.

De gröna lyckades öka sitt understöd, men fick ändå ingen kandidat invald.

Kim Strandberg tycker både partierna spelat sina kort rätt.

- Sannfinländarnas väljare fanns inte på Instagram, så de gjorde helt rätt att inte satsa sina resurser där. Samtidigt finns många av De grönas väljare på Instagram, så de gjorde också rätt genom att finnas där.

Unga kvinnor satsade på sociala medier men kom inte in

Analysen av årets kampanjer visar också att det framförallt är de unga kvinnliga kandidaterna som varit aktiva på sociala medier.

I Vasa valkrets kom få kvinnor in. De tre kvinnor som blev invalda är de rutinerade politikerna Anna-Maja Henriksson (SFP), Paula Risikko (Saml) och Jutta Urpilainen.

Det betyder inte att det är dumt eller bortkastat att finnas på Instragram, Facebook eller Twitter, men i den här valkretsen är det inte avgörande

Kim Strandberg tycker ändå inte att de gjorde fel som satsade på sociala medier. Att de inte kom in visar bara på att frågan om vad som avgör vem som blir invald är mer komplex än om man finns på Instagram eller inte.

- Det visar att kampanjerna på Instagram hjälper, men inte tillräckligt mycket. Det är generellt svårt för en ny kandidat att få tillräckligt med röster för att komma in. Det gäller i hela landet men i synnerhet i Vasa valkrets där man ofta röstar väldigt traditionellt och på ett bekant ansikte.

- Det betyder inte att det är dumt eller bortkastat att finnas på Instragram, Facebook eller Twitter, men i den här valkretsen är det inte avgörande, säger Strandberg.

Enligt Linn Jung visar det här på att det fortfarande är svårt att få den väldigt traditionella österbottningen att ändra sig då det gäller just val.

- Väljarna i Österbotten är fortfarande väldigt traditionella och var tydligen inte redo för det här ännu. Man ville inte chansa på en ny kandidat utan rösta på någon som man med stor sannolikhet visste skulle komma in, säger Jung.

Riktad marknadsföring tydlig trend

Yle har inför riksdagsvalet granskat hur politiker försöker nå specifika grupper med riktade kampanjer på sociala medier.

Strandberg konstaterar att det här är något som många testade på i samband med det här valet.

- Det är en ny trend som hänger ihop med att man bättre förstår hur sociala medier fungerar. Man kan definiera vem som ska se din reklam. Man kan gå in på en viss valkrets och välja människor i en viss ålder. Man kan om man vill gå in på en väldigt detaljerad nivå.

Vad betyder det för väljarna att få riktade kampanjer i sina flöden på sociala medier?

- Det är på gott och ont. Det goda är att du med stor sannolikhet får veta det som är mest relevant för just dig. Det onda är att du inte får veta allt kandidaten står för och riskerar missa sådant som inte direkt berör dig.

Riktad reklam
Riktad reklam Bild: Yle/Miro Johansson Grafik,sociala medier

Finns det en risk att man helt missar kandidater om man bara får de som till exempel Facebook tror du kommer att gilla?

- Det finns absolut en sådan risk. Det är algoritmerna som styr allt och de går via dina egna intressen. Det är här vi kommer in på att vi lever i sociala mediebubblor. Det finns en risk att man missar något och den risken är större än den varit tidigare.

Ur kandidaternas synvinkel finns det däremot inte mycket att förlora på riktad marknadsföring konstaterar Linn Jung.

- Varför skulle man inte i politiska kampanjer använda sig av det om det finns en större chans att nå vissa målgrupper med sitt budskap. Jag är förvånad att inte fler använde sig av den här möjligheten redan inför det här riksdagsvalet, säger Jung.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten