Hoppa till huvudinnehåll

Sexuellt våld och trakasserier mot barn är svårt och känsligt att bemöta i skolorna - redskap och kännedom saknas

Barn med nallebjörn.
Arkivbild. Barn med nallebjörn. Bild: Mostphotos barn (familjemedlemmar),Nallebjörn,tröst,ensamhet,nallar

Skolorna saknar redskap, kännedom och information om sexuellt utnyttjande och sexuella trakasserier. Elevhandledaren Kim Johansson är oroad över det som pågår på internet och som inte identifieras som sexuella trakasserier.

Sexuellt våld och sexuella trakasserier mot barn och unga är något som tycks vara ganska svårt för skolanställda i Åbo och Åboland.

Yle Åboland kontaktade ett flertal personer som av olika skäl avböjde intervju om de här sakerna.

Barnorganisationers oro

I mars slog sex barn- och familjeorganisationer, däribland Rädda Barnen och Mannerheims barnskyddsförbund, larm om att för lite görs i Finland för att bekämpa och bemöta sexuellt utnyttjande.

Bildningschefens meddelande

I januari sände bildningsdirektören i Åbo, Timo Jalonen ett utlåtande riktat till grundskolor, gymnasier och yrkesutbidningar.

skolelever sitter och står i ett rum med fönster i snedtak. Röda stolar på blå heltäckande matta
skolelever sitter och står i ett rum med fönster i snedtak. Röda stolar på blå heltäckande matta Bild: Copyright © Simon Bergström, All Rights Reserved. Detta fält får inte ändras eller raderas enligt 6 kap enligt lag (1960:72 skolelever

Det gällde sexuellt utnyttjande och -trakasserier av barn och unga. Det var händelserna i Uleåborg och Helsingfors som föranledde Jalonens brev där han fastslog att omkring 30 procent av flickorna och 10 procent av pojkarna i Åboskolor blir utsatta.

Det här tror elevhandledaren i Sankt Olofsskolan, Kim Johansson, att är i underkant.

man i fyrtioårs-åldern står bredbent på skolgård med ljusblå halsduk och mörkblåa kläder
Elevhandledare Kim Johansson man i fyrtioårs-åldern står bredbent på skolgård med ljusblå halsduk och mörkblåa kläder Bild: Nilla Hansson/Yle man,kim johansson

- Det känns som att det är i underkant på grund av sociala medier.

Unga tror de måste leva med trakasserierna

- Det som oroar mig mest är att det har blivit så vardagligt för ungdomar att dom inte kan identifiera det som sexuella trakasserier utan tycker att det är något man måste leva med.

Svårt att prata om i skolan

Johansson var den enda som till slut ställde upp på en intervju kring problematiken.

- Det anses nog svårt att tala om det här i skolorna.

Lärarna talar med varandra om det, men vet inte riktigt hur man konkret ska göra, berättar Johansson.

Det är så lätt att det blir fel, tänker han.

- Men det är väldigt viktigt att vi inte låtsas som att det inte existerar.

De fula tilltalen har minskat

Det som i alla fall har blivit bättre, påpekar Johansson är att det inte längre förekommer lika mycket fula tilltal mellan eleverna. Men å andra sidan har den typen av mobbning flyttat in i de sociala medierna.

- Det är väldigt svårt för skolans personal att via något annat än attitydfostran komma åt problemet.

ung man vars ansikte inte syns sitter framför en bärbar dator
ung man vars ansikte inte syns sitter framför en bärbar dator Bild: www.sandervanderwerf.nl bärbara datorer

Mot mobbning finns fina verktyg, men inte mot det här

Skolans personal upplever nog att man inte riktigt har fått konkreta verktyg att bemöta sexuellt utnyttjande eller trakasserier, tror Johansson.

- Det är ju ändå minst lika viktigt som att bemöta exempelvis mobbning. För mobbning finns det redskap. Det har finländska skolor jobbat med väldigt länge.

Hur tolka tecken

Johansson tror att väldigt många i skolorna upplever att de inte har tillräckligt med hjälpmedel eller kännedom för att ta itu med det hela.

- Det är också en svår sak att ta upp eftersom det är väldigt känsligt.
Johansson upplever också att det skulle behövas mer information kring att tolka kännetecken på att någon blir sexuellt utnyttjad.

- Alla olika typer av signaler borde man ju kunna snappa upp. Jag skulle ju önska att jag hade mer kännedom om det här.

Det kan ta uttryck hos eleverna på många olika sätt, erfar Kim Johansson.

- Både som störande beteende men också som tillbakadragenhet. Och det skulle ju vara väldigt viktigt att vi skulle märka sånt och hjälpa sådana individer som behöver hjälp.

Det viktigaste är ändå att tillräckligt många, då något är på tok, skulle kunna tala med någon, menar Johansson.

- Det behöver ju inte var en lärare, men att tala med någon, så fort som möjligt.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland