Hoppa till huvudinnehåll

Sitra: Finländarna borde betala skatt på helt annat sätt än i dag - mindre på lönen och mer på klimatfarlig konsumtion

Bilar i rusningstrafik
Bilar i rusningstrafik Bild: Mika Kanerva rusningstrafik,Trafik,Bilar,tala om knarket

En genomgripande förnyelse av beskattningen föreslås för Finland. Inkomsterna borde beskattas mindre och miljöbelastande konsumtion mera. Bakom förslaget står jubileumsfonden Sitra.

Sitra passar på att presentera sin skatteutredning samtidigt som regeringsförhandlingar ska inledas och hävdar att den erbjuder den kommande regeringen verktyg för att göra Finland utsläppsfritt utan att tumma på social rättvisa.

I korthet går förslaget från Sitras forskare ut på att öka beskattningen av utsläpp och användning av naturresurser, samtidigt som man minskar beskattningen av löner, pensioner och företagsverksamhet.

Det här borde enligt Sitra göras så att statens skatteintäkter varken minskar eller ökar.

Pengar som staten får via miljöskatter kan användas till att kompensera människors ökade utgifter och förhindra att låginkomsttagare drabbas.

"Kan skapa nya jobb"

I debatten har det ofta sagts att jobb försvinner utomlands om man beskattar klimatförstörande utsläpp hårdare. Enligt Sitras forskare kan den skattereform de föreslår tvärtom skapa tiotusentals nya jobb i landet.

- Det är bråttom med att minska utsläppen. Beskattningen är ett sätt att styra dem, säger Saara Tamminen som har lett Sitras utredning.

Sitran johtava asiantuntija Saara Tamminen
Saara Tamminen. Sitran johtava asiantuntija Saara Tamminen Bild: Pekka Tynell / Yle SITRA

Om Finland vill bidra till att begränsa klimatuppvärmningen till 1,5 grader måste utsläppen år 2030 vara 60 procent mindre än de var år 1990. Sitra uppger att skatteförslaget kan stå för en del av det, men att den måste gälla miljardsummor.

Enligt Tamminen kan skattereformen minska utsläppen med tio procent. Det motsvarar dagens totala utsläpp från trafiken med lastbilar och bussar.

Sitras tre scenarier

Också nationalekonomen, professor emeritus Sixten Korkman, som hade kallats till Sitra för att kommentera utredningen, håller med om att principerna är viktiga.

- Det är en förnuftig väg att gå att minska skatten på arbete och företagsamhet och öka skatten på sådant som är skadligt som koldioxidutsläpp och andra problem som uppstår i miljön.

Sitra har räknat på tre olika scenarier.

Det första scenariot: Beskatta produktionen

I det första scenariot beskattas företag på ett sätt som kan försämra speciellt energiintensiva företags konkurrenskraft. Samtidigt tänker sig ändå Sitra att skattepengarna skulle användas till att sänka samfundsskatten och arbetsgivarnas socialavgifter.

I det här scenariot har Sitra i sina uträkningar kommit fram till att utsläppen av koldioxid kunde minska med nästan 40 miljoner ton per år fram till år 2030. Samtidigt skulle både sysselsättningen och bruttonationalprodukten förbättras en aning jämfört med ett läge där skattepolitiken fortsätter som förr.

Sixten Korkman tycker att det finns mycket gott i den modellen, men påpekar att allt hänger på att den förverkligas på ett bra sätt.

- Djävulen sitter detaljerna. Det finns både tekniska och andra problem. Men rapporten visar att det borde gå att minska utsläppen och samtidigt främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Till och med om man som exempel tar skogs- eller pappersindustrin där lönekostnadernas andel av de totala kostnaderna är liten är betydelsen stor om man beaktar alla indirekta effekter i ekonomin som helhet. Om en sänkning av beskattningen av löner minskar kostnadstrycket på arbetsmarknadssidan så kan det gynna industrin.

Det andra scenariot: Beskatta konsumtionen

I det andra scenariot beskattas både fossila bränslen och annan konsumtion hårdare än i dag.

På det sättet kunde vi minska utsläppen till och med lite mera än i det första scenariot. Samtidigt skulle ekonomin och sysselsättningen förbättras klart mera än i det första scenariot.

Ett problem med det här scenariot är att miljöskatterna kan höja inkomstskillnaderna och orsaka större klyftor i samhället.

För att undvika det förslår Sitra att en del av de pengar miljöskatterna hämtar in skulle användas till att kompensera dem som lider mest. Till exempel låginkomsttagare i glesbygden som drabbas av stigande bränslepriser.

Sixten Korkman lyfter också fram att de sociala effekterna potentiellt är ett stort problem.

- Vi kan till exempel se på människor med låga löner som bor i glesbygden där man inte har något egentligt alternativ till att använda bil. Om man höjer bilskatten från nuvarande nivå som redan är betydande kan det slå hårt mot vissa delar av befolkningen.

Sixten Korkman Sitran tilaisuudessa Helsingissä
Sixten Korkman. Sixten Korkman Sitran tilaisuudessa Helsingissä Bild: Pekka Tynell / Yle Aalto-universitetet,Sixten Korkman

Här kan det emellertid bli svårt att i praktiken identifiera dem som lidit mest av miljöskatten.

Ett annat problem med modellen är att många misstänker att den kommer att bli omöjlig att genomföra i praktiken.

Tanken är att konsumtionen ska beskattas enligt hur mycket varje såld vara belastar miljön under sin livscykel.

Många ser att det kan bli mycket svårt att räkna ut.

Matti Kahra som är ledande expert på klimatfrågor, energi och cirkulär ekonomi på Finlands näringsliv EK säger att man på EU-nivå i fem års tid har försökt räkna ut den belastning som olika produkter har på miljön.

När det gäller konsumentprodukter har man hittills lyckats när det gäller öl, vin, pasta och t-skjortor. Inte så mycket mer.

Också det har varit mycket komplicerat. När det till exempel gäller t-skjortor måste bomullsodlarnas hela belastning på miljön beaktas. Likaså transporter till spinnerier, spinneriers ekologiska fotavtryck, transporter till väverier, väveriers belastning, övriga transporter, syfabrikers energiförbrukning, försäljning, tvättar och så vidare.

Nästa år byter producenterna kanske underleverantörer och allt borde då uppskattas och beräknas på nytt.

Kläder
Kläder Bild: AOP kläder,mode,konfektionsindustri

Också Sixten Korkman är kritisk.

- Ett sådant skattesystem skulle bli komplicerat och kräva internationella överenskommelser för att fungera väl. Det är ett spår som jag tror inte leder någon vart. Det kan vara föremål för en teoretisk analys, men den specifika form av konsumtionsbeskattning som Sitra föreslår i sin rapport ter sig för mig som orealistisk.

På Sitra säger ledande expert på miljölösningar Saara Tamminen att oron är obefogad.

- Vi har flera år på oss att skapa ett fungerande system och artificiell intelligens kommer att hjälpa.

Saara Tamminen, johtava asiantuntija, Sitra
Saara Tamminen Saara Tamminen, johtava asiantuntija, Sitra Bild: Markku Pitkänen / Yle SITRA

Dessutom visionerar hon ett system där skattemyndigheterna skulle utgå från enklare uppskattade medelutsläpp då de först fastställer skattenivåerna för enskilda produkter.

Sedan kunde tillverkarna ansöka om lägre skatteprocenter om de kan bevisa att just deras produkt orsakar mindre skada på miljön än skattemyndigheten räknar med.

Det tredje scenariot: Mot cirkulär ekonomi

I det tredje scenariot skulle staten satsa på att styra Finland mot återvinning och återanvändning så att behovet att konsumera jungfruliga naturresurser minskar.

Då skulle utsläppen inte minska lika mycket som i de övriga scenarierna. Ekonomin skulle växa ungefär lika mycket som då man beskattar produktionen men sysselsättningen skulle öka mera än i de övriga scenarierna.

Kanada överväger att dela ut miljöskatten till invånarna

Sitras visioner är inte ämnade som direkta förslag för nästa regering att välja mellan. Men de ger en bild av hur renodlade modeller med olika fokus skulle påverka ekonomin.

Nu gäller det för tjänstemän och experter att utreda vidare och se om slutsatserna håller när man börjar beakta fler faktorer. Till slut kan den modell som väljs innehålla flera typer av styrmedel.

Ett klart budskap i rapporten är ändå att det lönar sig att förnya beskattningen som en helhet så att man till exempel inte glömmer att kompensera dem som lider oskäligt mycket av nya skatter. Om beskattningen justeras i små etapper är det svårare att se helheten.

Sitras rapport är en del av en bredare internationell diskussion där olika länder fundera på hur man ska tackla klimathotet. Sixten Korkman säger att han är fascinerad av diskussionen i Kanada.

- Där diskuterar man en miljöskatt för att minska på utsläppen av koldioxid. De inkomster som den inbringar skulle man dela ut till medborgarna som en dividend som är lika stor för varje individ. Det skulle gynna låginkomsttagare i förhållande till höginkomsttagare. Det visar att det finns olika möjligheter att kompensera olika grupper av människor enligt vad man bedömer som rimligt och riktigt.

Källor: Sitra och Yle Uutisets artikel Suomeen ehdotetaan jättimäistä veroremonttia: Palkasta enemmän käteen, saastuttaminen kallistuisi – samalla syntyisi valtavasti työpaikkoja

Artikeln uppdaterades klockan 19:55 med kommentarer av Korkman, Tamminen och Kahra.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes