Hoppa till huvudinnehåll

Två veckor sedan Yle Åbolands sändare kastades i plastinsamlingen – efter flera rundor kring Åbo ligger den fortfarande i Toppå: ”Kör inte halvtomma lass”

Grävmaskin och plastavfall i Toppå i Åbo.
Någonstans här ligger också "Plasterix". Grävmaskin och plastavfall i Toppå i Åbo. Bild: Yle / Mattias Simonsen plastavfall,plaståtervinning,toppå

Av Svenska Yles plastsändare har endast Huvudstadsregionens ”Krääsä” hittat sin väg till Riihimäki, där plastförpackningar återvinns. Åbolands ”Plasterix” har inte ens kommit halvvägs. Vi bad Cati Huhta från Sydvästra Finlands avfallsservice förklara varför.

På kartan där vi följer med gps-sändarnas resa kan man tydligt se att Plasterix fått åka runt omkring i Åbo flera varv innan sändaren till slut hittade sitt tillfälliga hem i Toppå. Men varför fick den åka runt så mycket då sändarna i de andra städerna inte verkade få samma behandling?

- Det är ju inte vi i Sydvästra Finlands avfallsservice som ansvarar för själva transporten, men avfallstransporterna och speciellt plast är ju väldigt skrymmande i de här sopkärlen. Bilen som hämtar upp avfallet är en pressbil, som pressar ihop plastförpackningarna.

- Efter en dagsrunda är bilen inte nödvändigtvis full ännu, utan i så fall sover den en natt och fortsätter nästa dag igen. Så därför har Plasterix fått åka i sicksack innan man tömmer bilen i terminalen, berättar Huhta.

Nu har ju sändaren åkt väldigt mycket i sicksack. Den har inte bara åkt runt i Åbo centrum utan fått åka ut till Reso och Hirvensalo, till exempel. Är det faktiskt så att det är samma bil som åker runt i hela regionen?

- Jo, de har väldigt utspridda områden. Det handlar ju om vilka husbolag en entreprenör har avtal med. Också över kommungränserna.

Utsläppsmässigt ändå effektivare än att bara bränna

Det finns säkert många som frågar sig hur miljövänligt det här är. Det är förstås bra att återvinna plast, men hur miljövänligt är det sist och slutligen att bilen åker runt så här mycket?

- Bilarna kör nog väldigt effektivt och tömmer så många plastkärl man bara hinner. Det är nog uttänkt och logistiskt sett planerat.

Så det är helt, med tanke på miljön, uträknat att det faktiskt är bättre att åka runt så här och på så sätt återvinna plast istället för att bara skippa det och bränna allt?

- Absolut. Dessutom är det så att avfallsbestämmelserna säger att husbolag med över 20 lägenheter ska samla in plast i vår region. Det baserar sig på livscykelanalyser – man har utsläppsmässigt räknat att det lönar sig.

Cati Huhta.
Cati Huhta. Cati Huhta. Bild: Yle / Mattias Simonsen porträtt,cati huhta

Men det är alltså miljövänligare i det stora hela, att det inte är så att man har prioriterat plaståtervinningen över bilarnas utsläpp?

- Det är uträknat. Samtidigt har vi EU-regler som ställer krav på återvinningsprocenter – hur mycket som ska samlas in. Vissa material ska helt enkelt samlas in skilt så att vi kan använda återvunna material.

Fortfarande bättre att bränna plast ute i skärgården

Det här är en fråga som har diskuterats mycket ute i skärgården – hur mycket det lönar sig att åka runt för att samla in plast. Är det här nu bevis på att det i nuläget faktiskt inte lönar sig att samla in plastförpackningar där?

- Jo. Väldigt långa transporter inverkar på helheten, det är helt klart. Utsläppens avtryck blir större än nyttan av att samla in plasten. Dessutom är det inte en så stor synd att låta bli att återvinna plast ute i skärgården. Det man kastar bort som brännbart avfall utnyttjas ju också.

Plasterix har alltså redan legat kvar i Åbo i över två veckor. Från Helsingfors har sändaren redan hittat sin väg hela vägen till Riihimäki, medan de västnyländska och österbottniska sändarna i sin tur har transporterats närmare slutdestinationen. Hur länge kommer det att ta innan Plasterix åker till Riihimäki?

- Nu känner jag inte till den exakta tidtabellen, men vi har en terminal i Toppå, där sändaren är nu. När terminalen är full åker hela lasset vidare till Riihimäki, så att det ska vara så effektivt som möjligt. Vi kör inte på halvtomma lass. Något exakt datum kan jag tyvärr inte ge.

"Alltid kunde man sortera bättre"

Hur skulle du betygsätta plaståtervinningen i Åbo på ett allmänt plan?

- Folk är väldigt aktiva och vill samla in plastförpackningar. Det började med att husbolagen blev skyldiga att ha plastförpackningskärl i juni i fjol och då fick insamlingen ett skapligt uppsving. Tidigare fanns det endast insamlingskärl i närheten av större butiker.

- Men om vi tar till exempel tidsperioden januari-mars så har vi redan nu samlat in 40 procent av den totala mängden insamlat plast från i fjol. Så vi förväntar oss att fördubbla ”skörden” det här året. Det är fint.

Finns det något man kunde göra bättre?

- Alltid finns det något man kan göra bättre. Det här kanske inte gäller specifikt plast, utan all återvinning. Det finns fortfarande alltför mycket förpackningsmaterial i det brännbara avfallet, till exempel metall och glas. Det är ändå material som vi har kunnat återvinna hur länge som helst.

Plastavfall i Toppå i Åbo.
Berget av plastförpackningar i Toppå. Plastavfall i Toppå i Åbo. Bild: Yle / Mattias Simonsen plastavfall,plaståtervinning

Problemen med mikroplaster i naturen och haven är något som har varit på tapeten under de senaste åren – har ni märkt att människor blivit bättre på att återvinna plast till följd av det?

- Jovisst. Många är också i kontakt med vår kundtjänst och önskar att vi vore ännu effektivare. Det ska vara lätt att återvinna för att det ska funka. Vår avfallslag håller på att ruckas för tillfället. Den nya lagen lär vi få veta mer om nästa år.

Cati Huhta är invånarservicechef vid Sydvästra Finlands avfallsservice. Det är Finlands returplast ab som ansvarar för transporterna av plastförpackningar till Riihimäki, där all sorterad plast i Finland återvinns.

Läs mera:

Gps-taggar på karta över Svenskfinland

Vi satte fem sändare i plastinsamlingskärl i landet - det här är varför

Hur ska man veta att det plastskräp man slänger i återvinningskärlen i Finland inte hamnar i havet utanför Kina? Jo, till exempel genom att följa plastskräpets resa via vår karta.

Läs mera:

Plastskräpet Krääsä kom fram till Riihimäki – men är nu försvunnet på sorteringsanläggningen

För en och en halv vecka sedan slängde vi en gps-sändare i plastinsamlingen för att se var den plast vi sorterar hamnar. Nu har sändaren kommit fram till Fortums sorteringsanläggning i Riihimäki. Där är den försvunnen bland plastbalarna. Personalen säger att brandfaran som sändaren orsakar i plastkrossen är liten.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland