Hoppa till huvudinnehåll

Egyptierna väntas rösta för grundlagsändringar som är skräddarsydda för al-Sisi: Presidenten ska kunna sitta kvar till 2030

En egyptisk kvinna lämnar sin röst i en vallokal i stadsdelen Shubra, i norra Kairo.
En egyptisk kvinna lämnar sin röst i en vallokal i stadsdelen Shubra, i norra Kairo. En egyptisk kvinna lämnar sin röst i en vallokal i stadsdelen Shubra, i norra Kairo. Bild: AFP / Lehtikuva Egypten

På lördagen inleds en folkomröstning i Egypten där 55 miljoner röstberättigade ges möjlighet att rösta ja eller nej till grundlagsändringar som bland annat förlänger president al-Sisis tid vid makten. Ingen väntar sig annat än ett ja från folket.

Vallokalerna i Egypten öppnades klockan nio på lördag morgon och de ska hållas öppna tre dagar i följd. Det egyptiska parlamentet röstade för grundlagsändringarna redan i tisdags med rösterna 531-22. Parlamentet domineras helt av president Abdel Fattah al-Sisis lojala anhängare.

Enligt en av de föreslagna grundlagsändringarna ska presidentens mandatperioder förlängas från fyra till sex år. Presidenten ska tillåtas sitta vid makten högst två mandatperioder i följd.

Men den sittande presidenten al-Sisi får specialbehandling enligt förslaget. Hans pågående andra mandatperiod som inleddes i fjol förlängs alltså med två år och dessutom skulle han tillåtas att ställa upp för en tredje period i presidentvalet 2024.

Egyptens president Abdel Fattah al-Sisi under Arabförbundets möte i Tunis den 31 mars 2019.
Egyptens president Abdel Fattah al-Sisi under Arabförbundets möte i Tunis den 31 mars 2019. Egyptens president Abdel Fattah al-Sisi under Arabförbundets möte i Tunis den 31 mars 2019. Bild: AFP / Lehtikuva Abdul Fatah al-Sisi,Egypten

Enligt al-Sisis anhängare skulle det vara ett sätt att tacka honom för att han "stabiliserat" Egypten och att ge honom mera tid att slutföra utvecklingsprojekt och ekonomiska reformer.

Utökad makt åt al-Sisi och militären

De föreslagna grundlagsändringarna skulle också ge presidenten ännu större maktbefogenheter, som rätten att utnämna de högsta domarna i landet.

Den egyptiska militärledningen har i decennier haft stort inflytande både över politiken och ekonomin i landet. Militären är som en stat i staten och äger dessutom fabriker, mark, fastigheter och har omfattande intressen i energi- och oljeindustrin.

I en av de aktuella ändringarna skulle militärens politiska makt skrivas in i grundlagen så att militären definieras som väktare över Egyptens konstitution och demokrati.

Väljare köar till en vallokal i stadsdelen Shubra, i norra Kairo på lördagen.
Väljare köar till en vallokal i stadsdelen Shubra, i norra Kairo på lördagen. Väljare köar till en vallokal i stadsdelen Shubra, i norra Kairo på lördagen. Bild: AFP / Lehtikuva Egypten

Ingen väntar sig annat än att folket med stor majoritet kommer att rösta ja till de föreslagna ändringarna i grundlagen.

En del bedömare menar ändå att det kan vara intressant att se hur stort valdeltagandet blir och att det kan ge en fingervisning om al-Sisis popularitet.

Nej-kampanjen har tystats ner helt

Försök till en Nej-kampanj har lanserats främst av egyptier i exil och via internet. Egyptiska myndigheter har blockerat över 30 000 hemsidor för att tysta ner kampanjen.

Oppositionella röster har ingen tillgång till tv-eller radiostationer som egyptier följer med.

Enligt uppgifter från människorättsorganisationen Human Rights Watch kan Egypten ha ungefär 60 000 politiska fångar. En stor del av dem islamister, men också många unga sekulära aktivister.

Al-Sisis regim klassas av många bedömare som den mest repressiva i Egyptens moderna historia.

Byggnadsarbetare tågade till en vallokal i den "nya huvudstaden" som är under uppbyggnad i öknen öster om Kairo.
Byggnadsarbetare tågade på lördagen till en vallokal i den "nya huvudstaden" som är under uppbyggnad i öknen öster om Kairo. Byggnadsarbetare tågade till en vallokal i den "nya huvudstaden" som är under uppbyggnad i öknen öster om Kairo. Egypten

Både Amnesty International och Human Rights Watch har kritiserat folkomröstningen om grundlagsändringarna som ett led i regimens ansträngningar för att "institutionalisera" det auktoritära systemet.

Sommaren 2013 var al-Sisi militär överbefälhavare och ledde den blodiga kuppen mot den folkvalde presidenten, islamisten Muhammed Mursi.

I maj 2014 valdes al-Sisi till president och han återvaldes i mars 2018 med 97 procent av rösterna. Alla tänkbara motkandidater hade antingen fängslats eller skrämts bort.

Kälor: AP, AFP, Reuters, BBC, SR, Yle

Läs mera:

I Egypten lever aktivisterna farligt - slumpmässiga gripanden och fängelse utan rättegång är vardag

Det senaste halvåret har nya lagar införts i Egypten som ytterligare hindrar yttrandefriheten. Oberoende tidningar och webbsidor är nu praktiskt taget helt stängda, och aktivister och journalister kan hållas arresterade i flera år utan rättegång. Aldrig tidigare har situationen för fria media varit så svår, menar många i Egypten.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes