Hoppa till huvudinnehåll

De lettiska Tjeka-väskornas innehåll publicerades på ett ansvarslöst sätt - de ökända KGB-dokumenten ger inga säkra svar

Tjeka-väskorna såg ut så här och innehöll över 4.000 kort med namn och ibland lite information om personer som, tror många experter, har varit KGB-medarbetare.
Tjeka-väskorna såg ut så här och innehöll sammanlagt över 4.000 personkort med namn och ibland lite information om personer som, tror många experter, har varit KGB-medarbetare. Tjeka-väskorna såg ut så här och innehöll över 4.000 kort med namn och ibland lite information om personer som, tror många experter, har varit KGB-medarbetare. Bild: Gustaf Antell Lettland,Politik i Lettland,agenter,Tjeka,KGB,Säkerhetstjänst

I december offentliggjorde Lettland KGB-dokument med över fyratusen namn på personer som sägs ha samarbetat med KGB. Beslutet att publicera dokumenten kritiseras nu för att innehållet är svårt att tolka.

- Det största problemet är att det inte finns någon förklaring i dokumenten som säger vad de här över 4000 utpekade agenterna har gjort för KGB.

Det säger Inese Dreimane, historiker på Ockupationsmuséet i Lettland.

- Det leder både till spekulationer om vad de personer som nämns i dokumenten kan ha gjort och till lögner och bortförklaringar från dem som har sina namn på listorna.

Det finns ingen förklaring i dokumenten om vad de här agenterna har gjort ... det leder till lögner och bortförklaringar― Inese Dreimane

En av dem som nämns i KGB-dokumenten är Aldis Ermanbriks. Han säger att han inte har gjort något fel.

Många TV- och kulturpersoner finns på listorna

Ermanbriks har haft en lång och brokig karriär. Största delen av livet har han producerat musik, men han har också jobbat både som musiker och musikjournalist under årens lopp.

Jag möter honom i de källarkorridorer som rymmer den musikstudio han driver. Korridorer under en kyrka i Rigas Gamla stad.

Det var när Ermanbriks jobbade på den nationella TV:n under Sovjetunionens sista decennium, 1980-talet, som han kom i kontakt med KGB.

"Att spela Lionel Richie var ett stort brott"

- Anledningen var att jag spelade upp en musikvideo med Lionel Richie på TV, ”Say you, say me”, berättar han.

Det var under andra halvan av 1980-talet.

- Det var ett stort brott eftersom den världskända balettdansaren Michail Barysjnikov dansade i videon. Han hade hoppat av till USA under en Nordamerikaresa med Bolsjojteatern.

KGBs representant på den lettiska TVn kallade Ermanbriks till samtal.

Aldis Ermanbriks står i sin inspelningsstudio i en källare i Rigas gamla stad.
Aldis Ermanbriks i sin musikstudio. Aldis Ermanbriks står i sin inspelningsstudio i en källare i Rigas gamla stad. Bild: Gustaf Antell Lettland,KGB,Aldis Ermanbriks

- Jag blev rädd, säger han, men jag upplevde att jag inte egentligen hade något val. Man sade inte nej åt KGB.

Mest rädd var Ermanbriks för att bli ombedd att börja spionera på sina medarbetare, men det var inte så det gick.

Inte heller frågade de något om hans politiska åsikter, utan samtalet handlade om hur han hade kommit över musikvideon.

- Jag ljög och sa att den kom från Moskva, trots att den egentligen hade visats på finsk TV och en bekant i Estland hade lyckats banda in den. De verkade godta mitt svar.

Jag träffade den här KGB-mannen kanske fem gånger ― Aldis Ermanbriks

- Jag träffade den här KGB-mannen kanske fem gånger. Man kan säga att jag samarbetade med honom, men jag kommer inte ihåg att jag någonsin skulle ha avslöjat något av värde för honom.

Det är förstås viktigt att påpeka att det inte finns några dokument som varken styrker eller dementerar Ermanbriks berättelse.

Men när Ermanbriks för några år sedan beskylldes för att ha varit en KGB-man förde han saken till domstol.

I rätten konstaterade domaren att det inte finns något bevis på att Ermanbriks jobbade för KGB och att han därmed ska betraktas som oskyldig.

På grund av berättelser som den här har publiceringen av de så kallade Tjeka-väskorna stoppats förr av presidentens veto.

Vad var Tjeka och vad var KGB

Tjekan var den sovjetiska säkerhets- och underrättelsetjänsten som Lenin grundade år 1917. Den förvandlades efter bara drygt fyra år formellt till säkerhetspolisen GPU, men den hemliga polisen kallades i folkmun för tjekan ända till Sovjetunionens upplösning.

KGB (Kommittén för statssäkerhet) var den civila delen av underrättelsetjänsten i Sovjetunionen från år 1954 till mitten av 1990-talet. Då hade förstås Sovjetunionen upplösts och KGBs roll i det nya Ryssland var oklar. Rysslands president Boris Jeltsin försökte reformera institutionen, men valde till slut att lägga ner KGB år 1993.

Väskorna hittades i KGB:s källare när den ryska säkerhetstjänsten tvingades att snabbt lämna Riga när Lettland blev självständigt år 1991.

Ingen vet exakt vad uppgifterna i dem egentligen säger, förutom att de på något sätt är ett register på personer KGB har listat som medarbetare.

Ryska KGB-agenter som skrev in uppgifter i dokumenten har gett olika versioner om vad anteckningarna handlar om.

Ingången till KGBs huvudkontor i Riga med KGB tydligt skrivet på väggen.
Ingången till KGBs huvudkontor i Riga. Som bäst håller byggnaden på att renoveras och blir så småningom ett museum. Ingången till KGBs huvudkontor i Riga med KGB tydligt skrivet på väggen. Bild: Gustaf Antell KGB,Riga,Lettland,underrättelsetjänst,underrättelsetjänster

Deras vittnesmål varierar från att alla personer som nämns verkligen var KGB-agenter till att det också finns namn på personer KGB försökte värva utan större framgång.

Beslutet att publicera Tjeka-väskornas innehåll togs av det lettiska parlamentet i höstas kort inför parlamentsvalet.

Flera partier stödde det populära förslaget, men det parti som stod bakom initiativet var det populistiska och nationalkonservativa partiet Nationella alliansen.

- I snart trettio år har det diskuterats att de här dokumenten borde publiceras, men det har aldrig blivit av, säger partisekreteraren Raivis Zeltīts. Vi tyckte att det var en bra tid att ändra på det.

Zeltīts håller delvis med dem som säger att informationen i KGB-dokumenten är svårtolkade.

- Visst har publiceringen polariserat allmänheten. Det finns de som nu kallar alla som nämns där för förrädare och sedan finns det de som anser att dokumenten inte innehåller något av värde, säger han.

Raivis Zeltīts, den lettiska Nationella alliansens partisekreterare, är intresserad av historia, vilket tydligt syns i detaljerna på hans kontor.
Raivis Zeltīts, den lettiska Nationella alliansens partisekreterare, är intresserad av historia, vilket tydligt syns i detaljerna på hans kontor. Raivis Zeltīts, den lettiska Nationella alliansens partisekreterare, är intresserad av historia, vilket tydligt syns i detaljerna på hans kontor. Bild: Gustaf Antell Lettland,Politik i Lettland,Raivis Zeltīts,Nationella alliansen (Lettland)

Men Zeltīts anser att det är övergående problem.

- Så småningom kommer vi att komma till de rätta slutsatserna om materialet. Det kommer ny forskning som hjälper oss att sätta in materialet i rätt sammanhang.

Plakat i den utställning som kommer att öppnas i KGBs gamla högkvarter i Riga där det står att vem som helst kan vara skyldig.
Plakat i KGBs högkvarter i Riga där det snart öppnar ett museum. Plakat i den utställning som kommer att öppnas i KGBs gamla högkvarter i Riga där det står att vem som helst kan vara skyldig. Bild: Gustaf Antell KGB,Riga,Lettland,underrättelsetjänst,underrättelsetjänster,Förtryck,Institutionaliserat förtryck

En av dem som mest ihärdigt har motarbetat att de här dokumenten offentliggörs är Indulis Zālīte.

- Många mänskor får lida för det här. Jag har talat med en äldre kvinna som inte vill lämna sin bostad i den stad där hon bor för att hennes döda pappa nu utpekas som agent.

Zālīte jobbade i många år som chef för Lettlands Centrum för dokumentation av totalitarismens konsekvenser, den institution som har haft hand om de så kallade Tjeka-väskorna.

Han är en av väldigt få som visste vilken sorts information dokumenten innehåller.

Han varnade politikerna för att publicera utan att samtidigt komma med utförliga kommentarer av forskare som kunde sätta innehållet i rätt sammanhang.

- Den nu publicerade informationen är ofullständig, fragmentarisk och till och med vilseledande, menar Zālīte.

Indulis Zālīte visar upp ett dokument med statistik på var i Lettland utpekade KGB-agenter bodde.
Indulis Zālīte har nästan ensam haft tillgång till innehållet i de så kallade Tjeka-väskorna ända sedan 1991. Här visar han statistik på var i Lettland de utpekade KGB-medarbetarna bodde. Indulis Zālīte visar upp ett dokument med statistik på var i Lettland utpekade KGB-agenter bodde. Bild: Gustaf Antell Lettland,KGB,Civil underrättelseverksamhet,Indulis Zālīte

- Den placerar personer som inte ens visste att de fanns på några listor på samma linje som personer som deltog i avrättningar för den sovjetiska säkerhetstjänstens räkning.

Enligt Zālīte går det inte att döma någon utgående från de här dokumenten och det går inte heller att rentvå sitt namn om det finns där.

Publiceringen av KGB-dokumenten har ändå allmänhetens stöd.

Experterna stöder i regel att dokument publiceras, men det måste göras på ett ansvarsfullt sätt.

Personer som inte visste att de fanns på några listor är nu på samma linje som personer som deltog i avrättningar― Indulis Zālīte

Filmregissören Gints Grūbes dokumentärfilm Lustrum om personer listade i de här Tjeka-dokumenten hade nyligen sin premiär.

Grūbe tycker att dokumenten borde ha publicerats för länge sedan, men först borde forskare ha fått se materialet.

Dagens 40-åringar är för unga för egna erfarenheter

- Vi som jobbade med filmen är alla för unga för att förstå hur det var att leva i Sovjetunionen, säger Grūbe.

Därför är han noga med att inte fördöma sina intervjuobjekt.

- Vårt mål har inte varit att ta reda på om våra intervjuobjekt är ärliga när de berättar sina historier. Vi vill bara att filmen bidrar till en mer komplett bild av hur det var att leva med KGB.

Svartvita bilder med scener ur Lettlands sovjetiska historia på filmregissören Gints Grūbes bord.
På ett bord i Gints Grūbes arbetsrum finns bilder som återspeglar Lettlands plågsamma närhistoria. Svartvita bilder med scener ur Lettlands sovjetiska historia på filmregissören Gints Grūbes bord. Bild: Gustaf Antell Lettland,KGB,Gints Grūbe

Enligt honom kanske vi aldrig får veta sanningen.

- I DDR fanns alla arkiv kvar, men vi i Lettland har bara en liten del av arkiven. En del är i Ryssland och en del förstördes redan i slutet av 1980-talet.

Aldis Ermanbriks kort i Tjeka-väskorna. Den information du ser här är allt som binder honom till KGB.
Aldis Ermanbriks kort i Tjeka-väskorna. Den information du ser här är allt som binder honom till KGB. Aldis Ermanbriks kort i Tjeka-väskorna. Den information du ser här är allt som binder honom till KGB. Bild: Gustaf Antell KGB,arkivmaterial,Lettland,Sovjetunionen,Sovjetunionens upplösning,Civil underrättelseverksamhet,spionage

Aldis Ermanbriks påpekar att det i så gott som varje avdelning på alla arbetsplatser i Sovjetunionen fanns en person från säkerhetstjänsten.

- De var överallt.

Enligt siffror som flera av intervjuobjekten i den här artikeln citerar hade KGB 25.000 medarbetare i Lettland. Den uppgiften går varken att bekräfta eller dementera.

 

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes