Hoppa till huvudinnehåll

De finlandssvenska skoleleverna är duktiga på finska - men i sydväst är kunskaperna sämre än i resten av södra Finland

Kuvituskuva: vanha valokuva miehistä autossa, kuvan päällä ehdokkaita auto-sanalle, kuten hyrysysy. Kuvalähde: Helsingin kaupunginmuseo.
Kuvituskuva: vanha valokuva miehistä autossa, kuvan päällä ehdokkaita auto-sanalle, kuten hyrysysy. Kuvalähde: Helsingin kaupunginmuseo. Bild: Helsingin kaupunginmuseo. Kuvankäsittely: Yle / Saara Paasikivi finska

De flesta finlandssvenska eleverna är duktiga både på att tala och skriva finska, men sjätteklassarna i södra Finland har i genomsnitt bättre resultat än sina jämnåriga i väst, visar en ny utredning.

Hur står det till med de svenskspråkiga elevernas finska i årskurs 6? De flesta eleverna talar och skriver finska bra, men gällande läsförståelse är skillnaderna mellan elever och olika regioner stora.

Det visar en utredning som Nationella centret för utbildningsutvärdering har utfört.

I utvärderingen deltog cirka 1 600 elever som studerade finska enligt A-lärokursen (A-finska) och drygt 1 000 elever som studerade enligt den modersmålsinriktade lärokursen (mofi).

I utvärderingen kartlades hur väl eleverna uppnår den nivå för goda kunskaper som anges i läroplanen från år 2014.

Det som undersöktes var förmågan att tolka texter (hör- och läsförståelseuppgifter) och förmågan att tala och skriva.

Fyra elever och en lärare sitter i ett klassrum.
Fyra elever och en lärare sitter i ett klassrum. Bild: Mostphotos / Katja Kircher klassrum,elever,lärare,utbildning,skola

Resultaten visar att de flesta elever är duktiga både på att tala och skriva finska, men att sjätteklassarna i södra Finland i genomsnitt har bättre resultat än sina jämnåriga i västra Finland.

De regionala skillnaderna är större i lärokursen för A-finska än i lärokursen för mofi. Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat är relativt små i båda lärokurserna.

De muntliga kunskaperna är bäst

Sjätteklassarna presterade bäst i den muntliga delen av utvärderingen.

I A-finska nådde i genomsnitt cirka 60 procent av eleverna kunskapsnivån för goda kunskaper. I mofi nådde till och med tre fjärdedelar av eleverna goda kunskaper.

I skriftlig produktion nådde knappt hälften av eleverna i A-finska kunskapsnivån för goda kunskaper.

I tvåspråkiga kommuner med finskspråkig majoritet i södra Finland nådde cirka 60 procent av eleverna kunskapsnivån för goda kunskaper.

I skriftlig produktion nådde i genomsnitt hälften av eleverna i mofi kunskapsnivån för goda kunskaper.

Eleverna i södra Finland och i språköskolorna lyckades i genomsnitt bättre i de skriftliga uppgifterna än eleverna i västra Finland.

Stora skillnader i läsförståelse

Det svagaste genomsnittliga resultatet hade sjätteklassarna i läsförståelse. I A-finska nådde i genomsnitt en tredjedel av eleverna kunskapsnivån för goda kunskaper.

Skillnaden i resultaten mellan regionerna och mellan kommuner med olika språkprofil var stor.

I de nästan helt finskspråkiga kommunerna i södra Finland nådde 57 procent av eleverna kunskapsnivån för goda kunskaper.

runeberg junior
Skillnaderna i läsförståelse var stor mellan eleverna och regionerna. runeberg junior Bild: Yle/Robin Halttunen runeberg junior

I de nästan helt svenskspråkiga kommunerna i västra Finland nådde endast 12 procent av eleverna kunskapsnivån för goda kunskaper.

Ungefär en tredjedel av eleverna i mofi nådde kunskapsnivån för goda kunskaper i läsförståelse.

När det gäller finskan är skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat relativt små.

De regionala skillnaderna är större i lärokursen för A-finska än i lärokursen för modersmålsinriktad finska. Kommunens språkprofil har ett samband med hur väl eleverna kan finska.

Finska på fritiden ger bättre resultat

Eleverna fick i samband med utvärderingen besvara frågor om sin inställning till skolämnet finska och till användningen av finska på fritiden.

Sjätteklassarna ansåg att läroämnet finska är ett nyttigt läroämne. Flickorna ansåg att läroämnet är en aning nyttigare än pojkarna.

De sjätteklassare som ansåg att finska är ett nyttigt läroämne lyckades bättre i utvärderingsuppgifterna än de som ansåg att de inte har så stor nytta av finskan. Att tycka om läroämnet finska hade ett samband med resultatet i A-finska.

EIF fotboll Ekenäs
Om man använder finska på fritiden är man troligtvis också bättre på det i skolan. EIF fotboll Ekenäs Bild: Laura Railamaa / Yle fotboll,Ekenäs
Användningen av finska på fritiden hade ett positivt samband med elevernas prestationer i båda lärokurserna. Ju mer eleverna använde finska på fritiden, desto bättre lyckades de i utvärderingen.

I lärokursen för mofi hade elevens läsvanor på fritiden ett positivt samband med resultatet.

Utvärderingen visar att eleverna i mer svenskspråkiga kommuner behöver extra stöd i läroämnet finska. Utvärderingen visar också att skolornas resultat skiljer sig ganska mycket från varandra.

De största skillnaderna mellan skolornas resultat finns i läsförståelse. Det behövs insatser för att stärka alla elevers läsfärdigheter i finska, enligt utvärderingen.

Skolorna delades in i tre grupper

Skolorna som deltog i utvärderingen delades in i tre regioner:

1) södra Finland, som bestod av skolor i tvåspråkiga kommuner i Södra Finlands regionförvaltningsområde (Nyland, Tavastland, Päijänne-Tavastland, Kymmenedalen och Södra Kerelen).

2) västra Finland, som bestod av skolor i tvåspråkiga och svenskspråkiga kommuner i regionförvaltningsområden i Västra och Inre Finland (Birkaland, Mellersta Finland, Södra Österbotten, Österbotten, Mellersta Österbotten) samt i Sydvästra Finland (Egentliga Finland och Satakunta).

3) språköskolor, som bestod av skolor i finskspråkiga kommuner som ordnar grundläggande utbildning på svenska.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes