Hoppa till huvudinnehåll

Med en stump fisknät runt handleden vill Jyrki Katainen visa vad som är viktigt för honom: Plasten!

Jyrki Katainen, EU-kommissionens vice-ordförande, har händerna insyltade i plastskräp. Han vill att vi ska se pengarna i plasten, sålla, sortera och återanvända - och ta ansvar för vårt eget skräp istället för att skicka det till Asien.

Jyrki bär alltid två smycken. På vänster ringfinger vigselringen i rött guld. Runt höger handled ett turkost armband.

Det klarturkosa armbandet är av plast, gjort av ett fisknät som någon har lämnat i Östersjön.

Att många fiskare lämnar sina nät i haven är ett stort problem internationellt. En stor del av plastskräpet i haven är gamla nät.

Det finns två problem då näten lämnas i haven. Dels blir de spöknät, som djur fastnar i och kanske aldrig kommer loss. Dels slits näten med tiden ner till mikroplast, som fiskarna äter, och som hamnar i oss människor då vi äter fisk.― Jyrki Katainen, vice-ordförande, EU-kommissionen

Därför har nu EU-kommissionen med Jyrki i spetsen bestämt att det måste finnas uppsamlingskärl i hamnarna där fiskarna kan lämna sina gamla söndriga nät.

Jyrki tänker mycket på plast. Svenska Yle har följt med honom både i Bryssel och i Helsingfors. Se minidokumentären filmad och klippt av Jorne Van Damme och Martin Huldin här:

Jyrkis plastodyssé under en dag i Helsingfors

En tidig vårdag i april är Jyrki i Helsingfors för att prata plast med bland annat Valio.

Valio intresserar honom av flera skäl. Valio är beroende av förpackningar, men har inte missat klimatdiskussionen om plast eller koldioxidavtryck.

 

Sedan ett år tillbaka är alla Valios mjölk - och yoghurtburkar gjorda av material som kan återvinnas helt och hållet. Det behövs ett lager plast inuti en mjölkkartong så att vätskan inte rinner ut, förklarar förpackningschef Tanja Virtanen- Leppä, men plasten är inte baserad på olja utan härstammar från bioetanol.

Valio har som mål att frångå den svarta plasten helt i år. Svart plast kan i princip nog återanvändas, men sorteringsmaskinerna känner inte alltid igen den och färgen blir ett problem vid återvinningen, säger Virtanen-Leppä.

- EU vill skapa en enhetlig standard för förpackningsplast för livsmedel, säger Jyrki, och vill veta hur Valio ser på det?

- Det skulle underlätta vårt arbete mycket, säger Tanja Virtanen-Leppä.

Kemikalieverket och mikroplasten

Färden går vidare till EU:s kemikalieverk, där Jyrki träffar både personalen och ledningen.

Kemikalieverket sysslar med det som många tillsammans med Jyrki i dag är oroade över - nämligen mikroplast. Inom två år kan det finnas ett förbud på EU-nivå gällande avsiktligt tillsatta mikroplaster i flera produkter, som målfärg, kosmetika och inom lantbruket. Det är en snabb tidtabell med EU-mått mätt.

- Frågan om mikroplaster är ännu i sin linda. Vi vet inte vad som frigörs varifrån, säger Jyrki bekymrat.

Spöknäten i haven som slits ner till mikroplast hamnar i magen på fiskar och sedan vidare till människor. Bildäck nöts och mikroplasten kan hamna i vattendragen. Samma gäller tobaksfimpar.

 

Gällande bildäck pågår en diskussion mellan industrin och EU-kommissionen om att försöka designa mer hållbara däck, säger Matti Vainio, enhetschef för riskhanteringsfrågor på Kemikalieverket.

Jyrki tentas av eleverna i Europeiska skolan

Ett stenkast därifrån på Bulevarden ligger Europeiska skolan, inhyst i det som många helsingforsare känner som den gamla flickskolan Bullan .

 

Här blir det ombytta roller, för det är elevernas tur att fråga Jyrki om plast. Frågorna är mitt i prick:

- Varför har man inte gjort något tidigare?
- Hur ska vi får bort plasten ur haven?
- Hur ska vi få Kina och andra länder att minska sin konsumtion och därmed plastskräpet?

 

Jyrki svarar att vi kanske har vaknat till problemet först nu, att haven eventuellt kan städas upp och att Kina egentligen gjorde ett mycket smart drag då man förbjöd importen av plastskräp från Europa från och med fjolåret.

- Det blev besvärligt för oss eftersom vi hade skickat vårt plastskäp utomlands, då vi inte visste vad vi skulle göra av det. Men det är ett bra problem för det tvingar EU att hitta en lösning, säger Jyrki.

En hel del av den plast som via asiatiska floder hamnar i oceanerna är alltså europeiskt skräp, tillägger Jyrki. Vi exporterar skräp till länder med sämre miljönormer, som till exempel Malaysia.

- Det bör vi sluta med, och ta hand om vårt plastskräp själva. Dessutom behövs avtal med de asiatiska länder det gäller, så att inte mer plast hamnar i haven den vägen.

Allt du inte visste att EU gör i kampen mot plast

Det att vi i Finland nu har vaknat upp till plastsortering beror delvis på att EU kräver det. Men Finland är bara tjugonde bäst i klassen på plaståtervinning i EU.

EU har nyligen lagstiftat om att medlemsländerna måste börja samla in plast så att den lättare kan återvinnas och sorteras.

 

- Vår nuvarande plastanvändning är fullständigt ohållbar. Det är helt vettlöst att 95 procent av förpackningsplastens ekonomiska värde bränns upp eller slängs efter en gång. Det här är ju olja. Vi behöver ett fungerande marknadsekonomiskt tänk i sophanteringen, säger Jyrki.

Jyrki och kommissionen vill därför ta i bruk en kvalitetsstandard för såväl förpackningsplast som bionedbrytbar plast. Om plasten är likadan kan den lättare återanvändas som resurs.

Cirkulär ekonomi nästa ekonomiska megatrend?

EU håller med andra ord på och skapar en inre marknad för plast, både då det gäller användningen och återvinningen.

Jag tror att oljeimporten till EU i syfte att göra plast har rasat inom tio år― Jyrki Katainen, EU-kommissionen

Jyrki förutspår att nästa ekonomiska megatrend stavas cirkulär ekonomi, helt enkelt därför att konsumenterna kräver det.

Hat-kärleksförhållandet till plast

Jyrki beskriver sin egen relation till plast som ett hat-kärleksförhållande.

Å ena sidan handlar det om ett bra material som skyddar livsmedel och som gör det lättare att transportera varor.

Å andra sidan talar vi om ett massivt miljö- och hälsoproblem för hela planeten, som beror på det lättsinniga sätt som vi tidigare har förhållit oss till plast på.

Han har en personlig relation till plasten och står i Bryssel och sorterar soporna i olika färgers påsar, som bruket är där. Sorterar man fel lämnar sopavhämtarna en lapp.Till sist blir det böter.

På hans arbetsplats på kommissionen har man frångått vattenflaskor i plast och kör med gammaldags hederliga tillbringare.

EU anser att rent dricksvatten är en mänsklig rättighet, medan plastflaskor inte är det. Mycket vore vunnet om kranvattnet var bättre i många länder
― Jyrki Katainen, EU-kommissionen

- Jag tänker mycket på plast, till exempel tomater behöver inte vara invirade i så många olika plastlager. Visst förstår jag att man inte kan ha körsbärstomaterna i fickan, men på något sätt kan de säkert förvaras utan en massa plast. Men plast finns ju överallt, till exempel konstfiberkläder är i praktiken bara plast.

 

- Så jag funderar hela tiden på vad man ytterligare skulle kunna göra för att minska på plasten, säger Jyrki med ett eftertänksamt litet skratt.

Kampanjen Älskade plast syns på alla Svenska Yles olika plattformar och kanaler under april månad 2019. Via kampanjen ska vi finländare bli bättre på att sortera och återvinna plast. Kom med och sortera!