Hoppa till huvudinnehåll

"Ämmänkruppana" kommer från skrynklig blodpalt - den finska åbodialekten är påverkad av både skärgårdsdialekter och den svenska som talades i Åbo

Gammalt fotogarfi från Åbo
Gammalt fotogarfi från Åbo Bild: Åbo museicentral gustav arvidsson

Visste du att den finska åbodialekten härstammar från skärgårdsdialekterna? Och att skärgårdsdialekterna i sin tur härstammar från fornsvenskan?

Maija Grönholm, professor emerita i finska språkets didaktik vid Åbo Akademi är specialist på Åbolands dialekter.

Såhär säger hon om den finska åbodialekten

- Den är ett blandspråk som har lånat mycket från svenskan i Åbo och i Åboland.

äldre dam i rött hår, svart blus och glasögon sitter med bok i famnen
Professor emerita Maija Grönholm äldre dam i rött hår, svart blus och glasögon sitter med bok i famnen Bild: Nilla Hansson/Yle Kvinna,Maija Grönholm

- Men det är inte bara språket utan också intonationen som härstammar från fornsvenskan.

Där hittas alltså likheten mellan finska och svenska dialekterna i Åbo och Åboland.

80 procent svenskspråkiga i slutet av 1800-talet

Grönholm tror att det svenska inflytandet har börjat redan på 1200-talet för att bli mycket mer svenskt under 1400- och 1500-talet.

Folk har flyttat till Åbo både från Sverige och skärgården.

- Enligt statistiken fanns det i slutet av 1800-talet allra mest svenskspråkiga i Åbo. Då var 80 procent av stadens invånare svenskspråkiga.

De tvåspråkiga i Åbo har alltid funnits

Men det här är antagligen inte hela sanningen, tror Grönholm, eftersom det i Åbo alltid har funnits en hel del tvåspråkiga.

Man gifte sig ofta över språkgränsen och därför har både svenskan och finskan påverkats av det andra språket.

Åbofinskan består av låneord från fornsvenskan som kan vara svåra för dagens svenskspråkiga att identifiera. Som rippi, som har kommit från skript och prakkari eller plakkari, som betyder ficka och har kommit från orden bracka eller bräcka.

Stor inflytting från skärgården inverkade starkt på språket

I industrialismens fotspår flyttade många från den omgivande skärgården till Åbo.

Då påverkades åbofinskan av mer ålderdomliga dialektala ord från att tidigare ha påverkats mer av åbosvenskarnas språk, som ansågs finare och hade modernare ord.

Det var ord för olika skor, kläder och maträtter som kom från Europa, exempelvis kammkofta, som är det klädesplagg man tar över axlarna när man kammar sig så det inte blir hår på axlarna.

Och bonksu som var en slags jacka och kommer från det franska ordet bonjour.

Finare språk

Också tallrik har tidigare ansetts som ett fint ord som har blivit vardagligt senare. Först har det betytt en finare tallrik av porslin till skillnad från en i trä som kallades lautanen.

En tampuri är en tambur som tidigare kallades porsto och var en kall tambur som en farstu.

Andra roliga låneord är tanssata, tanssasin, stryykata, stryykkäsin.


Ämmänkruppana

I åbodialekten kallar man äldre kvinnor som blir skrynkliga för ämmänkruppana. Det kommer från det gamla ordet för blodpalt, alltså hon är skrynklig som en blodpalt.

Grönholm konstaterar att intonationen oftast är det som sitter längst kvar av ett språk eller en dialekt och just så är det också med åbofinskan.

De unga i Åbo kanske inte talar någon utpräglad åbodialekt men har behållit intonationen och Grönholm hoppas att också de egenartade orden bevaras på något sätt.

Har du ätit bastantgröt?

Maija Grönholm kan själv tala och förstår givetvis åbodialekt och hon ger ett exempel på hur det kan bli missförstådd då man talar.

När hon i en butik ville köpa vartti kilo alltså en kvarts kilo av någonting förstod inte expediten alls vad hon menade.

Grönholm tycker det skulle vara roligt att veta variftån ordet pastantti-puuro har kommit. Sådan gröt har hon själv ätit i sin barndom.

Kanske finns det någon som har hört om bastant-gröt? Det är alltså fråga om potatisgröt.

Tryskar du eller har du ätit brystsocker?

Många ljud i skärgårdssvenskan har ändrats exempelvis från y till ö.

Tidigare tryska har blivit tröska. På åbodialekt säger man tryskätä.

Samma gäller bryst och bröst. Många av de här orden härstammar från fornsvenskan. Och brystsokeri eller bröstsokeri.

De här låneorden kommer också på nytt, intressant nog. De kan på 1600-talet låta som på 1900-talet.

Det har alltså lånats ord av och an.

Som treefoti och triifoti, varierar mässling meslinki, feeperi, lasaretti, trottvalli som betyder trottoar och fällyt som betyder fäll.

Intressant är också att det i forna tiders åbosvenska och skärgårdssvenska har funnits ett uttal av e-ljud som har varit närmare ä.

I rikssvenskan har det bevarats; ett e som är närmare ä.

Onomatopoetiskt

Ruvetas prohtamaan heter den dialektbok Maija Grönholm har skrivit tillsammans med Esa Laukkanen.
Det betyder alltså att man börjar prata eller nästan skvallra, men man behöver inte skvallra.

Det kan också betyda att prata mycket och ha roligt.

Det finns många ord som är onomatopoetiska säger Grönholm. Det är oftast ord som börjar med två konsonanter.

Läs mera:

Hur bra kan du Åbodialekt? - delta i vår quiz!

Åbofinskan är en dialekt som många finländare känner till och som ibland väcker en del munterhet utanför Åbotrakten.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland