Hoppa till huvudinnehåll

I en källare i Stockholm odlar invånarna sin egen fisk och grönsaker - kretsloppsodling ger extremt närodlad mat

Dag-Tore Johannesen och en massa basilika i en akvaponisk odling i en källare.
Olika former av urban odling blir allt populärare och Dag-Tore Johannessen från Kretsloppsbolaget testar akvaponiodling i en källarlokal. Dag-Tore Johannesen och en massa basilika i en akvaponisk odling i en källare. Bild: Yle/Linda Söderlund Akvaponik,basilika,dag-tore johannesen

Om några månader kan invånarna i Solberga i Stockholm gå och fånga middagsfisken i källaren. Samtidigt kan de skörda sallad, tomater och örter. Kretsloppsodlingen testas för att få närproducerad mat i stan.

Man går först genom en cykelkällare och sedan kommer man till ett källarrum, där det tidigare förvarades bråte. Nu har här byggts en akvaponisk odling som ger både fisk och grönsaker för husbehov till hyresgästerna.

Så fungerar akvaponi

I en akvaponi kombineras fiskodling med växtodling (kretsloppsodling).

  • Det näringsrika vattnet från fisktankarna pumpas till odlingsbäddarna.
  • Bakterier omvandlar ammonium (från fiskbajset) först till nitrit och sedan till nitrat, som blir näring för växterna.
  • Växterna tar upp näring från vattnet och renar det samtidigt, så att vattnet kan återanvändas och pumpas tillbaka till fisktankarna.

- Jag hoppade på projektet direkt. Jag är intresserad av livsmedelsproduktion och jag jobbar också med det. Det lät intressant att få umgås med grannar och få föda upp fiskar och växter i källaren, säger Markus Jantunen, en av hyresgästerna i Solberga.

Två män tittar i en pärm och i bakgrunden finns en basilikaodling.
Torbjörn Frisö och Markus Jantunen läser på om de olika hydroponiska odlingsteknikerna. Två män tittar i en pärm och i bakgrunden finns en basilikaodling. Bild: Yle/Linda Söderlund Akvaponik

Hela anläggningen är ett biologiskt system som fungerar med hjälp av bakterier. Växterna får näring från fiskbajset, och samtidigt hjälper växterna till att rena vattnet så att det kan gå tillbaka till fiskodlingen.

I två öppna tankar simmar tilapia, en av världens mest odlade fiskar. Tilapia växer snabbt och trivs på en liten yta och man räknar med att få 200 kg fisk per år härifrån.

Fiskar i ett stort plastkärl.
Tilapia är en afrikansk fisk som odlas mycket i speciellt Asien och USA. Fiskar i ett stort plastkärl. Bild: Yle/Linda Söderlund Tilapia,fiskodling,Akvaponik,kretsloppsbolaget

Fiskarna sprattlar och simmar upp till ytan då Torbjörn Frisö häller en halv kopp fiskfoder i vattnet.

- Det enda vi tillför odlingen är syre och fiskmat, säger Frisö.

Frisö grundade Kretsloppsbolaget och han har tillsammans med Dag-Tore Johannessen byggt odlingsanläggningen i källaren. Odlingen är en del av EU-projektet Gröna Solberga och här i södra Stockholm testas flera olika klimatsmarta och hållbara innovationer.

Odlingen kan ge 1500 basilikakrukor per år

I källaren testas tre olika hydroponiska odlingsbäddar, där man odlar i vatten. Här växer frodig basilika, tomater, sockerärter, fänkål och chili.

Basilika är huvudprodukten just nu och man räknar med 1500 basilikakrukor per år.

Odlingsrör med basilikakrukor.
NFT-tekniken med rör lämpar sig speciellt för odling av örter. Odlingsrör med basilikakrukor. Bild: Yle/Linda Söderlund Akvaponik,kretsloppsbolaget

Tre olika hydroponiska odlingar

  1. Deep water cultivation. Växterna står i nätkorgar i en frigolitplatta med hål för korgarna. Vattnet är syresatt och innehåller mycket näring som gör att växterna växer snabbt.
  2. Ebb och flod. Växterna står på en grusbädd med vatten. Vattennivån stiger och sjunker, efter en inställd timer.
  3. Nutrient film technique (NFT). Växterna odlas i ett plaströr med hål för krukorna. I botten på plaströret pumpas näringsrikt vatten runt.

Den stora utmaningen är att upprätthålla balansen i det biologiska systemet.

- Dels gäller det att få upp bakterienivån, som omvandlar fiskarnas bajs ammonium till nitrit och sedan till nitrat . pH-värdet är viktigt, liksom alkaliniteten, berättar Torbjörn Frisö.

Med klimatförändringen växer intresset för urbana odlingar

Markus Jantunen tror att det i framtiden blir allt viktigare att man också i städerna kan producera sin egen mat.

- Vi stadsbor har inte så många alternativ, jämfört med mänskor som bor på landsbygden. Då behövs sådana här lösningar för att bli självförsörjande på mat.

Han uppskattar också den sociala biten, att få göra någonting för klimatet tillsammans med grannarna.

- Vi förstör vår jord, vi utarmar jordarna och övergöder dem på andra ställen och vi fiskar ut haven. Då är det det här som blir framtiden.

Små gröna tomater och basilika.
Ebb och flod-tekniken lämpar sig för olika typer av perenner, som till exempel tomater. Små gröna tomater och basilika. Bild: Yle/Linda Söderlund tomat,Akvaponik,basilika

Också Kretsloppsbolaget tror att intresset för urbana odlingar fortsätter att växa. Folk blir hela tiden mera medvetna om klimatförändringen och vill själva påverka med aktiva val.

Förhoppningen är att den här typen av akvaponiska anläggningar ska byggas i flera källare runtom i Stockholm. Enligt Kretsloppsbolaget har anläggningen många fördelar.

- Den här maten är extremt närodlad om man tänker på hyresgästerna som bor i Solberga. Vattenförbrukningen är mindre än vid vanlig odling och så har vi lokalerna som redan är uppvärmda, säger Dag-Tore Johannesson.

Odlingen kräver tillsyn några gånger i veckan

Nu håller invånarna på att lära sig hur odlingen ska skötas. Det är en grupp på ungefär tio personer som har fått anmäla sig och småningom tar de över ansvaret för odlingen från Kretsloppsbolaget.

- Det kräver tillsyn två-tre gånger i veckan, beroende på hur man har lagt upp anläggningen. Det kräver lite tid, men samtidigt är det roligt, så jag tror att det blir bra, säger Jantunen.

Två män diskuterar intill några odlingskrukor i en källare.
Två män diskuterar intill några odlingskrukor i en källare. Bild: Yle/Linda Söderlund Akvaponik,kretsloppsbolaget

Torbjörn visar Markus hur man bäst sår basilika. Han använder vanlig såjord och frön som säljs för kommersiellt bruk, de har mycket bättre grobarhet än vanliga frön.

- De första krukorna som vi satte - oj, oj så fort det växte! Det är fantastiskt!, beskriver Torbjörn och visar med händerna hur snabbt basilikan växte.

- Så problemet är att det blir så mycket att man inte vet vad man ska göra av det?, frågar Markus.

- Nej, det är bara att äta upp det! Vi brukar göra pesto hemma, det blir bra, tipsar Torbjörn och skrattar.

I projektet Gröna Solberga ingår också bland annat odling i pallkragar, ett projekt med vattentrappor som kan tillvarata dagvatten och att testa en bioteknik som tar bort dålig lukt vid avfallssorteringen. Projektet drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholmshem.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes