Hoppa till huvudinnehåll

Varför får en kyrka en halv miljard men inte svältande barn? Filosof: Klart vi ger miljoner till Notre Dame - vi älskar prylar allra mest

Notre-Dame i lågor.
Notre-Dame i lågor. Bild: AFP / Lehtikuva Notre-Dame de Paris,kyrka

På bara några timmar hade brandhärjade Notre-Dame erhållit donationer på en halv miljard euro. Något en insamling för svältande barn eller offer för långvarig torka bara kan drömma om. Varför är det så?

Varför känns en brandskadad byggnad mer värd pengarna än säg ett utmärglat barn?

- En berättigad fråga och samtidigt ett välkänt gammalt fenomen, säger Pär Stenbäck som varit chef för Röda korset i Finland och sitter i internationella Röda korsets permanenta kommission.

- Ju mer dramatik under en kort tidsperiod kring en konkret händelse, desto mer sätter det känslorna - läs pengar - i rörelse. Långa utdragna katastrofer som svält eller torka eller översvämningar verkar vara svårare att greppa för oss. Det hinner gå lång tid och ofta händer det att vi hinner få en cynisk inställning till situationen, säger Stenbäck.

Vad säger det om oss som människor?

- Det kanske en filosof kan svara bättre på, jag vill inte spekulera om människans goda eller dåliga sidor.

Reaktionen på till exempel branden i Notre-Dame är mänsklig; man grips av stundens drama helt enkelt. Stenbäck tror inte att det ligger någon dålig eller god moral bakom hur vi beter oss när det kommer till att hjälpa och bistå. Vi är känslovarelser, beskriver tidigare Röda kors-chefen Pär Stenbäck.

Lära sig kopiera av korta katastrofer till långa

Hjälporganisationer funderar hela tiden på hur man kan "uppdramatisera" långsamma katastrofer eller skeenden, just för att väcka samma känsloreaktion hos oss.

- Något som inte är så lätt då man ju inte kan fara fram med osanning heller, säger Pär Stenbäck.

En långsam torka till exempel blir lätt bara siffror. Då gäller det att försöka personifiera lidandet, visa upp en enskild familj eller ett enskilt barn för att konkretisera konsekvensen av misären på individnivå.

Finlands förra utrikesminister Pär Stenbäck.
Pär Stenbäck basade för Finlands Röda kors. Finlands förra utrikesminister Pär Stenbäck. Bild: Yle Pär Stenbäck

Men det är ett svårt arbete och ju längre tiden hinner gå desto långsammare blir hjälpreaktionerna hos folk, säger Stenbäck.

Vad får till exempel dig då att genast öppna plånboken?

- Jag är månadsdonator så jag ger bort en procent varje månad. Men nu senast var det en mycket dramatisk vädjan gällande översvämningarna i Mocambique och då reagerade jag och betalade in en extra slant, säger Pär Stenbäck som sitter i Internationella Röda korsets permanenta kommission.

Prylar mycket viktigare än vår nästa

Stenbäck vill inte spekulera i vad det säger om oss människor att vi reagerar väldigt frikostigt när en kyrka brunnit ner, men kanske inte när hungerdagsbössan hålls framför näsan på oss. Men det gör gärna filosofen Hannes Nykänen.

- Nå, om vi tänker på detta specifika fall så är det inte lite så, att kyrkan Notre-Dame ju står över allt vad heter mänsklighet? Gud är visserligen lite omtvistad och osäker - men den här byggnaden finns bevisligen.

Det var först när talibanerna började förstöra statyer som det blev ett himla liv ute i världen. Medan de "bara" förstörde människor var det tystare― Filosof Hannes Nykänen

Och den symboliserar ett förlopp och en tidslängd och ett allmänt värde som är mycket större än en enskild människas jordevandring på några decennier. Så det försvarar ju att vi kastar en halv miljard åt det hållet, säger Nykänen.

- Det var först när talibanerna började förstöra statyer som det blev ett himla liv ute i världen. Medan de "bara" förstörde människor var det nog tystare.

Filosof Hannes Nykänen
Hannes Nykänen är filosof. Filosof Hannes Nykänen Bild: YLE/ Kim Wiik hannes nykänen

En annan orsak är att vi västerlänningar överlag lever i en kultur där prylar har enormt värde. Vi håller på att konsumera ihjäl vår planet, beskriver Nykänen. Och Notre-Dame är en pryl på ett sätt.

- Hur mycket bryr vi oss om människorna bakom prylarna? Vi är mycket medvetna om att de flesta av prylarna vi köper är tillverkade av människor som får en spottstyver för jobbet, det vet vi mycket väl. Ändå köper vi prylarna för vi ska ha dom.

Och så kommer vi alltid att hålla på? En kyrkobyggnad eller en motsvarande pryl kommer alltid att vara viktigare än en människa?

- Det finns ju förstås undantag, situationer där vi kan bli berörda. Ta Estonia-katastrofen till exempel - folk som räddats upp på en flotte riskerade sina egna liv för att rädda andra för dom helt främmande personer ur havet. Inget är svartvitt, säger filosofen Hannes Nykänen.

Varför alls gnälla över vad andra gör med sina pengar?

Än sen då? Om några personer vill sätta hundratals miljoner euro på ett nytt kyrkotak samt tillhörande spira - varför får de inte göra det då, utan att kritiseras för det?

- Att de ger pengar till detta ändamål är ju inget problem i sig, det skulle vara galet tänka så. Problemet handlar om hur vi överlag hanterar de resurser som finns. Det finns en massa pengar där ute som inte riktigt används till något fiffigt för mänskligheten, säger Nykänen.

- Man kanske säljer och köper företag och gör stora hackor på det. Sånt hjälper nu inte direkt vår gemensamma värld.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle