Hoppa till huvudinnehåll

De unga kvinnorna fyller riksdagen - och det måste synas också konkret säger Nicole Vikatmaa: "Jämställdhetsfrågan genomsyrar allt"

Nicole Vikatmaa
Nicole Vikatmaa tycker att det känns tryggt att så många kvinnor blev invalda till riksdagen. Nicole Vikatmaa Bild: Yle/Maria Tarvasaho porträttfotografering

I år röstades 94 kvinnor in i riksdagen, vilket betyder att kvinnorna nu har 46,5 procent av alla mandat. Studerandena Anita Westerholm och Nicole Vikatmaa är båda glada över resultatet, men vill att det leder till konkreta förbättringar i framtiden.

Anita Westerholm är studerande, men var även uppställd som kandidat för Svenska folkpartiet i riksdagsvalet och är vice ordförande för Svenska kvinnoförbundet. Hon är glad över resultatet men vill att jämställdhetspolitiken nu blir bättre.

Anita Westerholm
Anita Westerholm vill ha en mer ambitiös jämställdhetspolitik Anita Westerholm Bild: Yle/Maria Tarvasaho porträttfotografering,anita westerholm

- Jag önskar att jämställdhetsfrågor inte skulle vara sådana som endast lyfts och drivs av kvinnor, men tyvärr så verkar det ganska långt vara realiteten. Jag hoppas att man i regeringen nu kommer att ha en ambitiös jämställdhetspolitik, säger Westerholm.

Fastän antalet kvinnor som fick mandat är det högsta hittills, så finns det även plats för utveckling, påpekar hon.

- Jag hoppas att det i framtiden blir helt jämnt. Riksdagen företräder Finlands folk och då ska vi ha en mångfald när det gäller kön, men även etnicitet och ålder.

Nicole Vikatmaa är även studerande och tycker precis som Westerholm att resultatet i riksdagsvalet var bra, men att det borde vara 50/50. Vikatmaa hoppas ändå att det högre antalet kvinnor märks i framtiden.

- Jag hoppas att en så här hög procent syns i resultaten och regeringens kommande program. Helt enkelt att det drivs en politik för alla.

Den höga procenten bidrar oavsett redan till en trygghetsfaktor, säger hon.

- Det känns tryggt som ung kvinna att veta att det finns kvinnor i beslutandeställning som kan behandla frågor som handlar om kvinnor.

Vikatmaa vill ändå inte att antalet kvinnor bara ska synas i specifikt jämställdhetsfrågor, utan i allt.

- Jag tycker att jämställdhetsfrågan genomsyrar allt, oberoende om det handlar om familjepolitik, företagspolitik eller klimatfrågan.

Väsentliga aktörer viktigast

Anne Holli som är professor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet anser att framtiden ser bra ut, men att det inte nödvändigtvis beror på antalet kvinnor som valdes in.

- Forskningen har under de senaste tio åren svängt mera åt det hållet att mängden inte är så viktig, utan kvalitén. Det betyder att enskilda människor kan ändra på saker om de vill och om de är en så kallad väsentlig aktör, berättar hon.

Holli påpekar att den procentuella ökningen av kvinnor är en stor utveckling, men att den inte påverkar den så kallade kvalitén. Däremot så tycker hon att också den verkar lovande.

Anne Holli
Anne Holli som är forskare vid Helsingfors universitet tycker att framtiden ser ljus ut. Anne Holli Bild: Yle/Maria Tarvasaho porträttfotografering

- Vi kan hoppas och tro att de unga och mer progressiva kvinnorna som valdes in kanske börjar bilda majoriteten i den här riksdagen som sedan kan driva igenom sina egna saker.

Att så många rödgröna kvinnor valdes in i riksdagen bidrar mycket till det här, enligt Holli.

- De rödgröna partierna har i allmänhet varit mera jämställdhetspositiva och feministiska. Det är helt klart att situationen verkar bra på grund av att mera rödgröna kvinnor valdes in.

Hon hoppas att de kvinnor som är väsentliga feministiska aktörer kommer att spela en betydande roll i regeringsförhandlingarna.

- Jag önskar att de starkt deltar i förhandlingarna och strävar efter att få in mål i regeringsprogrammen som skulle förbättra jämställdheten och jämlikheten i det här landet, säger Holli.

Artikeln uppdaterad den 25.4.2019 klockan 14:30 med en korrigering gällande antalet kvinnor som röstades in i riksdagen.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val