Hoppa till huvudinnehåll

Long Play: Över hälften av våldtäktsanmälningarna som polisen utrett stannar på åklagarens bord

Sessionssal i Egentliga Finlands tingsrätt.
Så här långt når bara en liten del av de misstänkta våldtäktsfallen. Sessionssal i Egentliga Finlands tingsrätt. Bild: Yle/Nora Engström tingsrätt,egentliga finlands tingsrätt

Av de över tusen polisanmälda våldtäkterna behandlas bara en liten del av fallen i rätten. Det framkommer i journalisten Jeanette Björkqvist granskning för nättidningen Long Play.

Av de över tusen polisanmälda våldtäkterna behandlas bara en liten del av fallen i rätten. Det framkommer i journalisten Jeanette Björkqvist granskning för nättidningen Long Play.

Long Play har granskat den finländska våldtäktsstatistiken mellan 2012-2017. Under de här åren har sammanlagt 6 441 våldtäktsanmälningar gjorts.

Polisen utredde 4 622 våldtäktsfall och nästan lika många fall gick till åtalsprövning. Men endast 1 845 fall prövades i rätten. Slutligen gavs 1 180 fällande domar.

Svårt att bevisa en våldtäkt

I praktiken innebär det att under hälften av fallen som polisen utrett och som gått till åtalsprövning prövats av tingsrätten.

Det är i sig inga nyheter, säger Jeanette Björkqvist.

- Det är säkert ingen nyhet att en stor del av de våldtäktsmisstankar som anmäls fastnar någonstans mellan polisen och åklagaren.

Den vanligaste anledningen till att åtal inte väcks är bristande bevisning.

- Det är ofta både polisen och åklagaren som säger att bevisningen saknas. Det är frågan om en sådan brottslighet där ord står mot ord.

Det är alltså svårt att bedöma offrets trovärdighet, och därför vill åklagaren ofta ha med någon ytterligare form av bevisning. Men det är ganska sällan det finns annan bevisning om det bara varit två personer i en bostad, konstaterar Björkqvist.

Enligt Björkqvist är det här en anledning till att man i Sverige införde samtyckeslagen. Tanken var att klargöra att det kan bli fråga om en våltäkt om båda inte medvetet säger ja till sex.

Höga krav på offret

Jeanette Björkqvist har i sin granskning kommit fram till att bevisbördan på offren är stor.

- En annan viktig sak är att vem som helst kan vara ett offer för våldtäkt. Och det betyder också att vem som helst kan vara en som våldtar, säger Björkqvist.

I Sverige har diskussionen kring den här frågan förts på ett helt annat sätt än i Finland då man i Sverige också har fokuserat på gärningsmannen.

- Vad är ett samlag där båda är med? Det finns en missuppfattning om att den som blir våldtagen agerar på ett särskilt sätt, hon skriker, hon sparkar eller hon försöker fly. Forskning visar att det inte alls är så utan majoriteten av offren får någon form av frysreaktion, och det är någonting vi behöver prata mer om i Finland.

Offer intervjuades

I samband med granskningen gick Björkqvist också igenom alla våldtäktsfall från fyra mindre tingsrätter, sammanlagt 150 domstolsbeslut.

Materialet visade också att samma slags bevismaterial kan leda till olika slutsatser i rätten. Exempelvis kan brist på dna-spår eller sår på offret innebära att den misstänkte inte döms, medan hen i andra fall döms.

Dessutom har Björkqvist intervjuat kvinnor som enligt egen utsago fallit offer för våldtäkt och polisanmält den, men att fallet inte behandlats i rätten.

  • Silltraditionsmuseet Dikseli, Röölä

    Allt du någonsin velat veta om sill!

    Nu smakar det med sill! Rööläs sillfabrik höll hela det finska folket vid sill i flera årtionden – den imponerande sillfisketraditionen är nu förevigad i Finlands enda sillmuseum.

  • Märkets fyr, Hammarland

    Fyren på riksgränsen.

    Bada bastu i Finland och ta ett dopp i Sverige – utan passkontroll! Den kulturhistoriskt värdefulla fyren står på en kobbe där riksgränsen går tvärs över.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle