Hoppa till huvudinnehåll

Människorättsprofessor Martin Scheinin är inte rädd för att säga sin mening: "I år har jag blivit mordhotad tre gånger"

Människorättsprofessorn Martin Scheinin sitter i Daniel Olins tv-studio
Martin Scheinin bevakar de mänskliga rättigheterna då terrordåd skakar världen. Människorättsprofessorn Martin Scheinin sitter i Daniel Olins tv-studio Bild: Marcus Rosenlund/Yle Martin Scheinin,mänskliga rättigheter,brott mot mänskliga rättigheter,FN:s råd för mänskliga rättigheter,juridik (rättslära),terrorism

Människorättsprofessorn Martin Scheinin är inte rädd för att ge sig in i samhällsdebatten. Han råkade bland annat i luven på försvarsminister Jussi Niinistö (blå) så sent som i vintras.

Niinistö kallade honom för “grundlagstaliban” i sin blogg efter att Scheinin ifrågasatte de nya underrättelselagarnas grundlagsenlighet.

Medan högerpolitiker, bland dem grundlagsutskottets tidigare ordförande Kimmo Sasi (Saml), har lyft upp Scheinins vänsterradikala ungdom i sin kritik av professorn och hävdat att det påverkar Scheinins roll som grundlagsexpert.

- Det är ett ad hominem-argument som har dykt upp allt oftare under de senaste åren. Det är ett genomskinligt försök att undvika innehållsmässig diskussion, säger Scheinin

Men kritiken från politiker är inte nära på det värsta. Tonen på nätet är betydligt värre.

Såhär säger Martin Scheinin själv:

- På nätet har jag fått tre dödshot bara i år. Jag har polisanmält dem, och åtminstone en har åkt fast, säger Scheinin.

Scheinin låter sig ändå inte avskräckas och hänvisar till sagan om Kejsarens nya kläder för att förklara sin roll som samhällspåverkare. Han menar att det inte handlar om att utöva makt utan om att avslöja maktutövning

Någon måste våga påpeka att kejsaren är naken.― Människorättsprofessor Martin Scheinin

Scheinin har inte mycket till övers för underrättelselagarna som riksdagen godkände i våras. Han kallar lagarna för symboliska.

- Jag anser att riksdagen stiftade lagar som inte bekämpar terrorism men som kränker individens rätt till privatliv. Det sämsta av två världar, så att säga.

En lång karriär

Martin Scheinin har haft en lång karriär inom rättsvetenskapen.

Hans CV innefattar allt från beredningen av den nya grundlagen år 2000 till att besöka terrormisstänkta i det ökända Guantanamo. I dag är han professor vid toppuniversitet European University Institute i Florens.

Den vackra byggnaden i Florens i Italien som inhyser European University Institute.
Universitetet European University Institute i Florens. Den vackra byggnaden i Florens i Italien som inhyser European University Institute. Bild: Wikicommons / Foto: Sailko Florens,European University Institute,Villa Salviati

Startskottet för Scheinins intresse för mänskliga rättigheter kom år 1968, då han som 14-åring reste till USA med sin familj.

- Mycket skedde i USA och i hela världen det året. Vår resa kom strax efter mordet på Martin Luther King, och precis i dagarna då Robert Kennedy mördades. Samma år blev de Svarta pantrarna aktuella och Pragvåren inträffade. Jag blev intresserad av samhällsfrågor och orättvisor i världen.

Respekterar rivalen

I Scheinins familj finns en lång tradition av naturvetenskap. Scheinin själv inledde sina universitetsstudier i biokemi, men hans samhällsintresse tog snabbt över.

- Jag bytte huvudämne till juridik mest för att jag ville kunna argumentera med samlingspartisterna vid universitetet på samma nivå.

Till dessa hörde bland annat Sauli Niinistö, Ilkka Kanerva och Martti Koskenniemi. Den sistnämnde har ett intressant förhållande med Scheinin. Båda räknas nämligen bland Finlands främsta rättsvetare, men de har inte alltid varit ense om de stora frågorna.

- Vi har nästan gått om varandra vad gäller våra politiska synsätt med åren - jag har blivit mera av en liberal individualist, och han i sin tur mer radikal vänster.

- Men där våra synpunkter främst skiljer sig är att Koskenniemi inte tycker att det finns någon juridik, utan att allt är politik. Jag tror på lagstiftning och konventioner. Men vi kommer bra överens, och vi respekterar varandras åsikter.

En ung Martin Scheinin sitter med en telefonlur i handen i slutet av 70-talet.
Den unge Martin Scheinin var aktiv inom studentpolitiken vid Turun Yliopisto i slutet av 70-talet. En ung Martin Scheinin sitter med en telefonlur i handen i slutet av 70-talet. Bild: Martin Scheinin Martin Scheinin,juridik (rättslära),Folkrätt,studentpolitik

Scheinin var, fram till 80-talet, radikalt vänstersinnad.

- Mina prioriteringar skiftade om. Radikal är jag fortfarande, men snarare radikal liberal nuförtiden, skrattar han.

Har alltid arbetat mycket

Under den tiden Scheinin arbetade som mest kunde man ofta se ljuset tänt på hans kontor i Åbo Akademi långt efter att alla andra gått hem. Hans arbetsdagar blev lätt över tolv timmar långa.

- Jag reste alldeles för mycket på den tiden. I tio år klarade jag av det, men jag hade nog inte klarat av ytterligare tio år.

Scheinin arbetade parallellt som professor i folkrätt vid ÅA då han var medlem i FN:s människorättskommitté. Vidare stod han för en stark utveckling av Människorättsinstitutet vid ÅA.

- När jag började var vi sex personer. När jag slutade var vi 30. Det blev helt enkelt en väldigt stressig tid för mig personligen på grund av det konstanta resandet och det stora ansvaret att skaffa resurser för vår forskning.

Kampen mot terror

De eldfängda underrättelselagarna är bara ett exempel bland många, i Scheinins mening symboliska lagar.

- Lagstiftning som har som syfte att bekämpa terrorism är ofta symbolisk, och har sist och slutligen ganska lite att göra med vad terrorhotet innebär i praktiken.

Scheinins karriär har i stor utsträckning handlat om just sådana lagar.

- Då attackerna på WTC 2001 inträffade satt jag hela kvällen och tänkte på hur detta kommer att inverka på de mänskliga rättigheterna och mitt eget arbete.

Jag visste redan då att de kommande 10-15 åren för min del skulle gå åt till att försvara de mänskliga rättigheterna i kampen mot terror. Jag fick rätt.― Människorättsprofessor Martin Scheinin

Scheinin har, i egenskap av FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter, sett sin beskärda del av terrormisstänkta och terrorister.

- Jag har träffat sådana som stolt erkänner sig vara medlemmar av al-Qaida, och vita terrorister i Sydafrika som var glada att få FN-besök, eftersom de antog att det skulle innebära en internationell rättegång för dem.

Men i de flesta fall är det en helt annan historia.

- I ett fängelse jag besökte i Tunisien var majoriteten av fångarna terrormisstänkta, men kanske bara ett dussin av dem var egentligen terrorister. Det handlade mest om oskyldigt folk med vissa religiösa övertygelser eller politiska åsikter. I Turkiet är de flesta “terrorister” bara kurder.

Scheinin har till och med fått besöka det ökända Guantanamo.

Bild av taggtrådsstängslet som omgärdar Camp Delta i Guantanamo Bay.
Camp Delta i det ökända fängelset Guantanamo Bay. Bild av taggtrådsstängslet som omgärdar Camp Delta i Guantanamo Bay. Bild: Wikipedia Guantanamo Bay detention camp,Guantanamo,fängelser,Camp Delta

På ett personligt plan förstår Martin Scheinin impulsen bakom sträng, hastig lagstiftning. Men professionellt anser han att lösningen är en helt annan. Enligt Scheinin bör man i första hand undvika marginalisering i samhället.

- Det handlar om att undvika sådana åtgärder i fängelseväsendet som gör fängelser till högskolor för terrorister.

- Vi måste främja goda förhållanden med minoritetsgrupper, och rekrytera synliga minoriteter till polisväsendet. Och samtidigt prioritera synligheten av vanliga poliser, i stället för en mörk skugga av hemliga underrättelsetjänster.

Professor Martin Scheinin är gäst i samtalsprogrammet Daniel Olin, på Yle Arenan på lördag den 27.4 kl. 9.00 och på Yle Fem på söndag 28.4 kl. 20.00.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle