Hoppa till huvudinnehåll

Rädda världen för våra barnbarn! Klimatet engagerar äldre i Raseborg

En farfar eller morfar håller sitt barnbarns hand medan de promenerar på en gångväg omringad av gröna träd och natur.
Många äldre oroar sig över hur klimatkrisen påverkar barnbarnens framtid. Personerna på bilden är inte kopplade till artikeln. En farfar eller morfar håller sitt barnbarns hand medan de promenerar på en gångväg omringad av gröna träd och natur. Bild: Mostphotos/David Pereiras Villagrá morfäder,barnbarn,lycklighet,vuxna,åldringar,friluftsliv,far- och morföräldrar,barn (familjemedlemmar),naturen,naturpromenad

Klimatkrisen engagerar äldre att kämpa för en bättre framtid för sina barnbarn. Men den skapar också allvarlig ångest för många.

Klimatkrisen har engagerat många unga som bland annat skolstrejkat för klimatet och demonstrerat vid riksdagshuset.

Att klimatförändringen berör unga har kanske fått folk att anta att äldre generationer inte bryr sig.

Så var ändå inte fallet under seminariet Värdeakademin som gick av stapeln på kursgården Lärkkulla i Karis i tisdags (23.4). Där var majoriteten av deltagarna äldre.

publik i auditorium
Klimatfrågor intresserade bland annat Karl-Gustav och Ringa Sandelin, närmast till vänster. publik i auditorium Bild: Yle / Anna Hellberg klimat,klimatförändring,klimatpolitik,Miljö och natur,Karis,Raseborg,Klimatångest,hållbar konsumtion,äldre,ringa sandelin

Aktiv i miljögrupp

En av deltagarna var Karin-Astrid Söderlund. Hon säger att bland de vuxna är det många gånger just de äldre som har tid att engagera sig.

- Det är en myt att äldre inte bryr sig, det är nästan omvänt. Mor- och farföräldrar tänker i allra högsta grad på sina barnbarn som klimatförändringen verkligen berör. Hur ser världen ut när de ska bygga upp sina liv?

Söderlund tänker aktivt på klimatet. Hon reparerar allt som kan repareras och kastar aldrig bort mat. Bioavfall komposteras för att bli mylla i den egna trädgården.

kvinna i röd jacka utomhus
Karin-Astrid Söderlund demonstrerar varje fredag. kvinna i röd jacka utomhus Bild: Yle / Anna Hellberg klimat,klimatförändring,klimatpolitik,Miljö och natur,Karis,Raseborg,äldre,raseborgaren Karin-Astrid Söderlund

Dessutom är Karin-Astrid Söderlund tillsammans med sin man aktiv i en miljögrupp i Salo.

Varje fredag demonstrerar de i andan av Greta Thunbergs skolstrejk.

- Där står vi med plakat med texten: “Rädda världen för våra barnbarn!”

Det här är Värdeakademin

Ett seminarium som ordnas årligen på kursgården Lärkkulla i Karis.

Varje år behandlas ett aktuellt socialetiskt ämne. I år var temat etiken i klimatkrisen.

Evenemanget har ordnats sedan 2015. I fjol var temat inbördeskriget och seminariet ordnades då i samarbete med Svenska litteratursällskapet och Folktinget.

Under årets Värdeakademi diskuterades bland annat klimatångest, etiska val i vardagen och Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet. Även politikernas ansvar väckte livlig diskussion.

Seminariet är öppet för vem som helst och har en deltagaravgift.

två män framför buske
Lärkkullas direktor Björn Wallén och biskop Björn Vikström hör till krafterna bakom Värdeakademin. två män framför buske Bild: Yle / Anna Hellberg klimatförändring,klimatpåverkan,klimatpolitik,Karis,Raseborg,direktor björn wallén

Att demonstrera för klimatet är ett konkret sätt att påverka beslutsfattare. Politikernas ansvar inför klimatkrisen är något som väckte diskussion under seminariet.

En av talarna var Alf Norkko som är professor vid Tvärminne zoologiska station. Han gav en allvarlig bild av situationen men också konkreta tips för hur man lokalt kan kämpa för klimatet.

man på lummig innergård
Professor Alf Norkko uppmanar oss alla att konsumera mindre. man på lummig innergård Bild: Yle / Anna Hellberg klimatförändring,klimatpåverkan,klimataktivist,Karis,Raseborg,Värdeakademin, Lärkkulla

- Jag tror en av de bästa sakerna man kan göra är att lära sig mera om varför havet är viktigt och hur det fungerar. Då får man också ett engagemang kring att värna om havet, säger Norkko.

Norkko lyfter också upp den närproducerade maten i regionen och hur viktigt det är med en fungerande kollektivtrafik.

- Vi måste se till att kustbanans tåg går, och att de går tillräckligt ofta så att folk har en möjlighet att använda tåg.

Svaret på hur klimatet räddas är i grund och botten enkelt, menar Alf Norkko.

- Det gäller att konsumera mindre. Det gäller oss alla, inklusive mig förstås.

100 miljötips för vardagen

Men att konsumera mindre låter inte särskilt lockande eller motiverande, menar Sanna Autere som är kommunikationsexpert vid Jubileumsfonden för Finlands självständighet, Sitra.

kvinna i blommig blus och svart hatt
Sanna Autere, Sitra, har 100 tips för smarta vardagshandlingar för miljön. kvinna i blommig blus och svart hatt Bild: Yle / Anna Hellberg klimat,klimatförändring,klimatpolitik,Miljö och natur,Karis,Raseborg,Klimatångest,SITRA,hållbar konsumtion,kommunikationsexpert Sanna Autere vid Sitra, Jubileumsfonden för Finlands självständighet

- När det talas om klimatförändringen talas det ofta om att avstå, minska och offra. Det är inte särskilt inspirerande, säger Autere, som också är en av talarna på seminariet.

Sitra har en kampanj som bjuder på hundra tips på smarta vardagsgärningar för miljön. Målet är att inspirera alla finländare att göra hållbara val i vardagen.

- Vi vill tala om hållbara val på ett inspirerande sätt och erbjuda alternativ så att var och en kan välja det som passar en bäst.

Klimatångest ett växande problem

Pressen att hela tiden tänka klimatsmart och klimatkrisens allvar och storlek är ändå saker som kan bli överväldigande.

Många unga vuxna bekymrar sig till exempel över vad de ska välja för yrke om klimatförändringen ändå ändrar på allting― Panu Pihkala, miljöforskare

Panu Pihkala är miljöforskare vid Helsingfors universitet och berättar om fenomenet som kallas klimatångest.

- Klimatångest handlar om svåra känslor som till en betydande del beror på klimatproblem.

Klimatångesten låter sig ibland kombineras med andra orosmoment i livet.

man i grön skjorta invid trädstam
Panu Pihkala är miljöforskare vid Helsingfors universitet. man i grön skjorta invid trädstam Bild: Yle / Anna Hellberg klimat,klimatförändring,klimatpolitik,Miljö och natur,Karis,Raseborg,Klimatångest,miljöforskare,miljöforskare Panu Pihkala vid Helsingfors universitet

- Många unga vuxna bekymrar sig till exempel över vad de ska välja för yrke om klimatförändringen ändå ändrar på allting.

De som är särskilt utsatta för klimatångest är barn och unga, de som jobbar med miljöfrågor och färska mor- och farföräldrar som oroar sig för sina barnbarns framtid.

Det handlar om ett rätt stort fenomen men ingen vet exakt hur utbrett det är eftersom det inte finns så mycket forskning ännu. För tillfället förbereds ett finskt forskningsprojekt som ska gå djupare in på ämnet, berättar Panu Pihkala.

knoppande träd i skog
Klimatångest kan göra människor deprimerade och handlingsförlamade. knoppande träd i skog Bild: Yle / Anna Hellberg klimat,klimatförändring,klimatpolitik,Miljö och natur,vår,Karis,Värdeakademin, Lärkkulla

- I värsta fall kan klimatångesten påverka människors handlingsförmåga och välmående väldigt negativt. Detta försvårar i sin tur klimatfrågorna eftersom en deprimerad och handlingsförlamad person inte orkar arbeta för hållbarhetsfrågor.

Å andra sidan kan miljöångest också leda till stark handlingskraft. Så länge det finns sätt att agera eller ångesten inte blir för stor.

- En gammal sanning när det gäller terapi är att om man inte anser sig ha ett problem är prognosen för att bli frisk också rätt dålig, säger miljöforskaren Panu Pihkala.

På andra sidan av klimatångestslanten finns just de som anser att problemet inte finns eller som förminskar det.

Pihkala säger att det är ett större problem eftersom de som förnekar klimatförändringen är rätt få. Man kan förminska miljöproblemen på olika sätt och nivåer.

- En nivå är att man tänker att klimatförändringen finns men att den inte beror på människorna. Nästa nivå är “okej, den beror på människorna men inte på oss finländare”. Sen följer “okej, den beror också på oss finländare men så lite, i förhållande till andra länder som Kina och Indien, att det inte lönar sig för oss att göra något”.

Med de här tankesätten tar man avstånd från problemet så man inte behöver ändra på sitt beteende. Förändring är alltid lite smärtsamt, menar Panu Pihkala.

Finländarna kan påverka

Panu Pihkala tycker att det är viktigt att lyssna också på dem som säger att Finland inte har någon möjlighet att påverka klimatet på en global nivå.

- Bakom dessa uttalanden kan det ligga alldeles äkta känslor av maktlöshet.

Men han säger ändå att vi i Finland kan göra en hel del, betydligt mera än många andra länder av samma storlek.

- Många har de nordiska länderna som förebilder och jag ser många möjligheter till handlingskraft på grund av det. Dessutom har vi också en etisk skyldighet att göra saker.

När det gäller klimatgärningar måste man också ta olika länders - och personers - utgångspunkter i beaktande, påpekar Panu Pihkala.

- Man kan inte förvänta sig att en ensamförsörjande mamma har samma resurser att arbeta för klimatet som en vd med medelklassinkomst. Gemensamma spelregler i samhället förstärker en känsla av gemensamt ansvar.



Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland