Hoppa till huvudinnehåll

Rikhard Husu: Tvåspåkig undervisning väcker debatt i Belgien - men kunde någon av de tillämpade modellerna fungera i Finland?

Bild på Yles Europakorrespondent Rikhard Husu
Bild på Yles Europakorrespondent Rikhard Husu korrespondenter,rikhard husu

Det är mycket som känns bekant i den belgiska diskussionen om tvåspråkiga skolor. Samtidigt är Belgien på många sätt ett annorlunda land än Finland.

Finns det trots allt något vi kunde lära oss av de belgiska erfarenheterna?

Skolan är på många sätt en mätare för hur ett samhälle fungerar. Hur vi undervisar våra barn visar förutom på värderingar och bildningsideal på hur samhället är organiserat i stort.

Rent konkret så hänger vår framtid på hur vi lyckas utbilda våra barn och unga. Misstag som görs inom utbildningen kan få långt gående negativa konsekvenser.

Inte att undra på att skolfrågor väcker så starka passioner. Belgien är inget undantag på den här punkten.

Flerspråkig undervisning delar åsikterna

Här i Belgien är intresset för två- och flerspråkiga skolor stort för tillfället.

I tvåspråkiga familjer hoppas man att skolan ska bli bättre på att tillgodose behoven hos flerspråkiga barn.

I enspråkiga familjer hoppas man i sin tur att flerspråkiga skolor ska ge barnen bättre förutsättningar inom utbildning och arbetsliv.

Samtidigt varierar intresset för tvåspråkiga skolor regionalt, och speciellt i Flandern där man talar nederländska har man varit njuggt inställd till att introducera fler undervisningsspråk.

Hög igenkänningsfaktor för finländare

För mig som följt med diskussionen om tvåspråkiga skolor i Finland finns det en hög igenkänningsfaktor i de argument som framförs mot tvåspråkiga skolor. Till exempel:

1. Kommer franskan att ta över om man öppnar för flerspråkiga lösningar i Flandern?

2. Kommer elever som går den flerspråkiga linjen att klara slutproven (som skrivs på modersmålet) lika bra som eleverna från enspråkiga skolor.

3. Har ämneslärarna de kvalifikationer som krävs för att undervisa på fler språk.

Bristen på kvalificerade lärare är en utmaning

Punkt 1 är inget att oroa sig över, intygar belgiska forskare som jag talat med: Nederländskan har i dagens läge en stark ställning i Belgien.

I den mån det finns ett hot mot nederländskan så kommer den i dagens läge från engelskan, inte franskan säger professor Alex Housen.

Det finns heller inget som tyder på att resultaten i slutproven skulle bli sämre i de tvåspråkiga skolorna, snarare tvärtom.

Däremot sätter bristen på kvalificerade lärare käppar i hjulen för planerna på att bygga ut den flerspråkiga undervisningen i Belgien.

Det finns helt enkelt inte tillräckligt med lärare som har det kombinerade ämnes- och språkkunskap som krävs för att undervisa i en flerspråkig skolmiljö.

Ger konturer åt vår inhemska diskussion om tvåspråkiga lösningar

Så vilka slutsatser kan man ur finländsk synvinkel dra av de två- och flerspråkiga lösningar som tillämpas i Belgien?

Kan de belgiska erfarenheterna tillföra den finländska diskussionen om tvåspråkiga skolor något?

Säkert. Men samtidigt måste man beakta att utgångspunkterna för diskussionen är annorlunda i Belgien än i Finland.

Här kan efterfrågan på tvåspråkiga skolor ses som ett sätt att tillgodose behoven hos flerspråkiga familjer och språköar i de administrativt enspråkiga franska och nederländska språkgemenskaperna.

Det här problemet existerar inte på motsvarande sätt i Finland där de språkliga rättigheterna för finsk- och svenskspråkiga gäller i hela landet.

Däremot kan de konkreta erfarenheterna av hur den tvåspråkiga undervisningen är organiserad ge struktur åt den aningen konturlösa diskussionen om tvåspråkiga skolor som blossar upp i Finland med jämna mellanrum.

Läs mera:

"Världen blir större om man talar fler språk" - intresset för tvåspråkiga skolor skjuter i höjden i Belgien men svårt att hitta ämneslärare som kan undervisa på flera språk

Flerspråkiga skolor ger belgiska familjer möjligheter att upprätthålla och förstärka en tvåspråkig identitet. "Vi talar nederländska och franska om vartannat", berättar 14-åriga Milo som går i en tvåspråkiga skola i Bryssel.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes