Hoppa till huvudinnehåll

"Enkelt: Vi talar engelska!" - enspråkigt svenska barn i huvudstadsregionen lär sig finska tids nog, men stöd behövs från omgivningen

Två glada barn sitter på en röd matta. De verkar skoja med varandra.
Bianca och Troy Ekholm tycker finska är svårt. Med finskspråkiga kompisar går snacket på engelska. Två glada barn sitter på en röd matta. De verkar skoja med varandra. Bild: Yle/ Lukas Rusk Helsingfors,svenska,Bianca Ekholm

Södra Finland klarar sig mycket bra i en utvärdering av svenskspråkiga sjätteklassares kunskaper i finska när man jämför med övriga landet. Men också i huvudstadsregionen finns barn som lever i enspråkigt svenska familjer, går i svensk skola eller daghem och har väldigt lite kontakt med finskan. Språkmiljön man rör sig i utanför skolan påverkar också språkkunskaperna.

Det är Nationella centret för utbildningsutvärdering som står bakom utredningen. Utvärderingarna görs för att följa med hur väl utbildningssystemet fungerar och om det finns sådant som behöver förbättras, berättar utvärderingsexpert Jan Hellgren.

Över hälften av sjätteklassarna nådde kunskapsnivån goda kunskaper skriftligt och muntligt, och omkring en tredjedel nådde samma nivå i läsförståelse. Nivån på undervisningen i finska håller, tycker Hellgren.

- Majoriteten av eleverna uppnår goda kunskaper i årskurs 6. Och man kan definitivt säga att de lär sig finska. Det beror inte bara på skolan utan också på omgivningen och användningen av finska på fritiden, säger Hellgren.

"Jag fattar typ inte något"

I utredningen märktes det tydligt att de som använder finska på fritiden, till exempel med kompisar och i samband med hobbyer, också kunde språket bättre.

- Det som också inverkade var kommunens språkprofil, det vill säga hur stor andel svenskspråkiga det bor på orten. Den ort där man råkar födas och bo på syns också i resultaten, både när det gäller kunskaperna i finska och svenska.

Sjätteklassarna i södra Finland klarade sig av naturliga skäl mycket bra: finskan är dominerande i huvudstadsregionen, och hörs och syns mycket i vardagen. Ändå finns det också i huvudstadsregionen och i flera kommuner i södra Finland barn som växer upp i enspråkigt svenska familjer, och som har lite eller ingen kontakt med det finska språket.

Den ort där man råkar födas och bo på syns också i resultaten― Jan Hellgren

Två av dem är syskonen, 9-åriga Bianca och 12-åriga Troy Ekholm som bor i Helsingfors. De kommer från ett enspråkigt svenskt hem och lär sig finska i skolan, och det känns svårt.

- Lite svårt, inte jättesvårt, säger Troy. Bianca tycker det är jättesvårt.

De flesta av kompisarna är tvåspråkiga, och det märks ibland. Det kan handla om att kompisen inte kommer på vad något heter på svenska och säger det på finska i stället – och då förstår Bianca inte.

Ibland glömmer de tvåspråkiga kompisarna bort att de är i en svenskspråkig miljö och byter språk, berättar Bianca.

- Jag fattar typ inte något. Men om de säger något ynka ord som jag förstår, så skiner jag upp!

Med den helt finskspråkiga kompisen går kommunikationen istället på engelska, berättar Troy.

- Enkelt – vi pratar engelska. Vi har prövat att använda finska, men det sket sig, säger Troy.

Mer samarbete mellan skola och hem efterlyses

För Jan Hellgren, som själv är förälder i en enspråkigt svensk familj, känns problematiken med kompisarna bekant.

- Framför allt det att det känns svårt att våga säga något fast man kanske vet vad det är man ska säga. Det finns en tröskel till exempel för våra barn.

Skolan kan inte trolla när det gäller finska― Jan Hellgren

Det sägs ofta att det är oundvikligt att lära sig finska i huvudstadsregionen – och där håller Hellgren med i viss mån. Det kommer, men det kommer långsammare för de som inte har en aktiv kontakt med språket.

- Sen är det inte så att alla uppnår samma kunskaper i finska utan det varierar ju, både bland barn och vuxna.

Jan Hellgren håller i en cykelhjälm på en parkeringsplats.
Jan Hellgren från Nationella centret för utbildningsvärdering. Jan Hellgren håller i en cykelhjälm på en parkeringsplats. Bild: Yle/Christoffer Kaski Nationella centret för utbildningsutvärdering,jan hellgren

För att fånga upp elever som inte har en naturlig kontakt med finskan borde samarbetet mellan skolan och hemmet betonas, menar Hellgren.

- Skolan kan inte trolla när det gäller finska eller något annat ämne. Här har familjerna och vårdnadshavarna en viktig roll.

Artikeln uppdaterades 30.4 klockan 10.38 med forskarens preciseringar om forskningens resultat.

Artikeln uppdaterades 29.4 klockan 16.43 med informationen om att Troy och Bianca Ekholm bor i Helsingfors.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen