Hoppa till huvudinnehåll

Borde myndigheterna övervaka muslimska bönerum? Frågan har aktualiserats efter händelserna i Uleåborg

En muslimsk man ber.
Det finns över 100 bönerum eller moskéer i Finland i dag. Arkivbild. Personen på bilden har ingenting med artikeltexten att göra. En muslimsk man ber. Bild: David Johansen Bön,Muslim

Det är inte en bra idé att övervaka de muslimska samfunden systematiskt, för då pekar man ut dem specifikt, säger Migrationsinstitutets chef Tuomas Martikainen. I Finland övervakar vi inte religiösa rörelser utan orsak, betonar han.

Martikainen uttalar sig med anledning av Svenska Yles rapportering om temat övervakning av religiösa samfund i allmänhet och - efter övergreppen i Uleåborg - de muslimska samfunden i synnerhet.

I Uleåborg står flera män med utländsk bakgrund åtalade för övergrepp mot minderåriga flickor. En del domar har redan avkunnats. Avslöjandena har väckt starka känslor i Uleåborg, och imamernas roll här har väckt debatt.

Svenska Yle har tidigare rapporterat om övergrepp inom olika religiösa rörelser, bland andra laestadianer och metodister.

Vi har också intervjuat en finländsk imam om övervakningen och verksamheten i hans bönerum i östra Helsingfors.

Tuomas Martikainen är vd för Migrationsinstitutet i Finland.
Tuomas Martikainen är vd för Migrationsinstitutet i Finland. Tuomas Martikainen är vd för Migrationsinstitutet i Finland. Bild: privat migration,integration,islam,tuomas martikainen

Muslimerna i Finland är splittrade

Vi har drygt 100 bönehus för muslimer i Finland i dag. Det finns omkring 100 000 personer med muslimsk bakgrund i Finland, och antalet har vuxit mycket under de senaste 30 åren.

Det muslimska samfundet är splittrat och bönehusen är väldigt olika.

- Skiljelinjerna går mellan sunni- och shiamuslimer, och olika etnisk bakgrund är också en viktig faktor, säger Tuomas Martikainen vid Migrationsinstitutet. Etniciteten kan avgöra, det kan till exempel handla om araber som samlas i ett gemensamt bönerum.

Martikainen säger att det finns några muslimska samfund i Finland som följer en viss islamsk rörelse.

Turkiska Diyanet har några moskéer eller bönerum i Finland. Tablighi Jamaat likaså.

- Diyanet är en statlig organisation som stöder turkiska moskéer både i Turkiet och utomlands. Rörelsen har fått kritik i Europa på sistone, säger Martikainen.

Tablighi Jamaat är en konservativ, islamisk förnyelserörelse som är verksam globalt, även i Finland.

I Finland är muslimerna ännu mera splittrade än i våra grannländer, där en eller två etniciteter utgör majoriteten.

En öppen bok, koranen, muslimernas heliga skrift.
Koranen är muslimernas heliga skrift. En öppen bok, koranen, muslimernas heliga skrift. Bild: Yle/Anna Savonius Koranen,islam,böcker

Åsikterna om övervakningen går isär

Eva Tawasoli, som har invandrarrötter, instämmer inte med Martikainen när det handlar om övervakningen av religiösa samfund.

- Vi behöver övervakning av moskéernas och imamernas verksamhet och befogenheter, säger hon.

Tawasoli är själv aktiv i frågor som handlar om jämställdhet och mänskliga rättigheter. I en blogg berättar hon om uppväxten i Iran, dit hennes föräldrar flydde från Afghanistan.

Hon lyfter också fram frågan om imamernas utbildning.

- De borde ha motsvarande utbildning som andra präster i Finland har, både akademisk och teologisk.

Hon bedömer att det är lång väg för att uppnå detta i Finland.

Ska imamernas utbildning jämföras med den lutherska präster får?

Tuomas Martikainen säger att lite redan har gjorts gällande imamernas utbildning i Finland.

Migrationsinstitutet gjorde en undersökning om imamerna och deras utbildning för några år sedan, 2013.

- Utbildningen varierar mycket, få är professionellt utbildade till imamer men det finns några som är det, säger Martikainen.

Undersökningen visade att det muslimska samfundet önskar utbildade imamer i Finland och samfundet förhåller sig positivt till imamutbildning i Finland.

Är det ett problem att imamerna saknar utbildning i Finland?

- Det är lite hur man tar det. Ofta jämför man muslimska ledare med präster i den lutherska kyrkan, som är högt utbildade, säger Martikainen.

- Imamen är ofta en böneledare, i praktiken har imamerna fått liknande roller som kristna präster. I den bemärkelsen kanske det skulle vara bättre att imamerna i Finland skulle ha en bättre utbildning.

Är det här något man borde reagera på i Finland?

- Det har man redan gjort. Diakoniinstitutet i Finland, Suomen diakoniaopisto, ordnade en kurs 2016 för imamer för att berätta om det finländska samhället. Kursen lockade 15-20 deltagare.

Martikainen medger att man kanske inte gjort tillräckligt för att utbilda imamer i Finland.

Imamerna har stor makt och konsulteras i alla viktiga frågor

Eva Tawasoli bedömer att imamerna har mycket att säga till om inom det muslimska samfundet, särskilt inom familjen.

Tuomas Martikainen vidgar bilden.

- Den lokala imamen är inte den enda religiösa auktoriteten som en person kan fråga. Folk kan också välja mellan olika imamer eller söka en internetimam, och på det sättet få svar på sina frågor, säger Martikainen.

Tawasoli säger att imamerna har stor makt, de kallas till medlare vid brott och gräl. De kan ta ställning i fall, innan myndigheterna gör det, och följderna blir stora för brottets offer.

Här talar Tawasoli explicit om övergreppen i Uleåborg, där asylsökande står åtalade. En del domar har redan förkunnats.

- Jag var förvånad över att imamen är så närvarande i utredningarna i Uleåborg. Som om han skulle representera alla muslimer. Är det här en bra utveckling? frågar hon.

- Nej, det är inte en bra utveckling, fastslår hon.

Finnarna var starkt representerade bland de kriminella i Sverige efter kriget― Tuomas Martikainen, chef vid Migrationsinstitutet

Tuomas Martikainen vid Migrationsinstitutet säger för sin del att det alltid när många människor rör på sig samtidigt sker obehagliga saker.

- Det här vet vi. Jag tänker på den stora finländska utvandringen till Sverige efter kriget. Då var finnarna starkt överrepresenterade bland kriminella av olika slag i Sverige.

Han kommenterar här övergreppen i Uleåborg och ökningen av antalet asylsökande i Finland efter 2015.

- Fenomenet är obehagligt, det är helt klart. En fråga är om de misstänkta är muslimer, hur de utövar sin tro är en annan.

Skypo värnar om samhällsron

Vi har religionsfrihet i Finland enligt lagen. Polisen ingriper i de religiösa samfundens verksamhet bara om det finns allvarliga misstankar om brott.

Svenska Yle har tidigare intervjuat Skyddspolisens kommunikationschef Jyri Rantala om temat. Han säger att misstankar om att landets säkerhet är hotad, eller samhällsron i allmänhet, kan leda till att skyddspolisen engagerar sig i de religiösa samfunden.

Rekrytering i terroristiskt syfte är en annan orsak.

- Vad folk säger eller predikar angår oss inte. Vad gäller övergrepp inom kyrkan är det i första hand lokalpolisen eller centralkriminalpolisen som kommer i fråga, uppger han i Svenska Yles intervju.

Eldfängd fråga även i Tyskland

Svenska Yle har rapporterat om problematiken med övervakning av religiösa samfund från flera länder, bland dem Tyskland. Imamerna betecknar sin sits i landet som besvärlig.

Vi har också intervjuat den kvinnliga imamen Sherin Khankan, verksam i Köpehamn.

Det är en lång artikel i tidningen Helsingin Sanomat nyligen, som väcker frågor om vem som övervakar imamernas verksamhet i Finland.

HS intervjuade pastor Arpad Kovacs, som hjälper papperslösa invandrare i Uleåborg. Kovacs kom själv till Finland som asylsökande 1992.

Han säger att myndigheterna borde syna dem som fungerar som religiösa ledare bättre. Till exempel vilken bakgrund eller utbildning de har för att att verka som ledare i olika samfund.

Pärm på koranen, muslimernas heliga skrift.
Pärmen på koranen, muslimernas heliga skrift. Pärm på koranen, muslimernas heliga skrift. Bild: Yle/Anna Savonius Koranen,islam

Samarbete kring radikalisering

Migrationsinstitutets Tuomas Martikainen betonar för sin del att de muslimska samfunden övervakas.

- De övervakas när det handlar om radikal tolkning av islam. Skyddspolisen följer med en del individer. En del är aktiva inom olika moskésamfund.

- I Finland har vi gjort ett ganska bra jobb, myndigheterna ser på moskésamfunden som samarbetspartner i kampen mot radikaliseringen.

Martikainen säger också att det är viktigt att ha en atmosfär av respekt i arbetet med religiösa samfund.

- Via den går saker och ting bättre.

Dra inte alla muslimer över en kam― Eva Tawasoli

Eva Tawasoli varnar för att dra alla muslimer över en kam.

- Jag arbetar vid ett mottagningscenter som hälsovårdare med asylsökande. Jag ser hur viktigt det är för de nyanlända att hitta ett sammanhang i Finland.

Hon säger att många av dem känner sig lugnare och gladare när de har fått kontakt med en lokal moské. De hittar vänner där och upplever tillhörighet.

- Man måste komma ihåg att alla muslimer inte är konservativa, alla imamer inte det heller. Men deras inflytande är starkt och det är viktigt att imamernas verksamhet inte hindrar de nyanländas integration i Finland.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes