Hoppa till huvudinnehåll

Naturväktarna - Svenskfinlands folkkära naturprogram inleder sin 48:e sommarsäsong

Naturväktarnas programledare Annika Ljungberg och Joakim Lax sitter på en sten.
Naturväktarna är på plats i Yle Vega alla sommartorsdagar kl. 19.22–21.00 från 2.5.2019 till slutet av augusti. Programledare är Annika Ljungberg och Joakim Lax. Naturväktarnas programledare Annika Ljungberg och Joakim Lax sitter på en sten. Bild: Marcus Rosenlund Naturväktarna

Solen, våren och värmen är äntligen här och det innebär såklart att Naturväktarna inleder sin sommarsäsong. Varje torsdag kväll i Yle Vega får vi höra experter svara på lyssnarnas frågor om djur och natur.

Naturväktarna började sändas år 1971. Med andra ord är programmet inne på sitt 48:e år.

I sommar är Annika Ljungberg och Joakim Lax programvärdar för Naturväktarna och de som kommer att hålla i trådarna och kanske också i eventuella småkryp under livesändningarna.

Vi ställde Naturväktarnas nyaste programvärd Annika Ljungberg några frågor om svenskfinlands folkkära naturprogram.

en rödhårig kvinna i 30 års åldern tittar in i kameran
Annika Ljungberg är en av programvärdarna för Naturväktarna i sommar. en rödhårig kvinna i 30 års åldern tittar in i kameran Bild: Marcus Rosenlund / Yle kvinna,annika ljungberg

Vad bjuder årets sommarsäsong av Naturväktarna på?

Det roliga är att man aldrig riktigt vet vad sändningen kommer att innehålla, säger Annika Ljungberg.

Det är alltid lyssnarnas frågor som avgör vad som tas upp under kvällens lopp. Och det är just det som är charmen med programmet.

Ibland kan vi ta upp något aktuellt ämne, ifall det är något speciellt som skett ute i naturen.

Vi brukar också inleda sändningen med att fråga våra experter vad de upplevt i naturen under den gångna veckan. Våra experter är så gott som varje dag ute i naturen och ser vad som händer där.

Den 6 juni kommer vi att ha trädgårdstema i Naturväktarna och då har vi trädgårdsexperten Aarno Kasvi med i studion. Till slutet av sommaren planerar vi en temasändning om spindlar och fladdermöss.

Vad är din bakgrund när det kommer till kunskap om djur och natur?

Jag är biolog till min utbildning, med inriktning neurobiologi. Men hjärnforskning kändes inte riktigt som min grej.

Jag skulle säga att jag är en mångsysslare inom biologin. Jag är en nyfiken utforskare som älskar naturen.

Jag gillar att sprida min kunskap, entusiasm och nyfikenhet på naturen till andra människor. Jag rör mig också ofta i skogen.

Vilken är den mest fascinerande frågan ni fått in till Naturväktarna?

Det är alltid roligt med följetonger. När vi får in en fråga till sändningen som experterna inte riktigt har ett heltäckande svar på brukar vi ibland be lyssnaren skicka in deras fynd från naturen till oss. Då kan experterna titta på det och eventuellt ge ett utförligare svar nästa gång.

Folk skickar ibland brev till oss som innehåller små tändsticksaskar. En gång fanns det en levande nässelfjäril i en ask. Den hade kläckts ur sin puppa under sin tid i asken.

En annan gång fick vi en bokskorpion i en ask. De är häftiga kryp – de lever i böcker och äter andra kryp som förstör böcker. Med andra ord är de våra vänner.

Jag kan ju poängtera att om du vill skicka kryp eller insekter till oss så skall du kolla att inte är levande.

Om det är ett levande djur, ska man hellre ta en bild på det och skicka bilden till oss. Men puppor kan nog vara svåra att känna igen.

Nokkosperhonen.
Nokkosperhonen. Bild: Juha Jantunen / Etelä-Karjalan allergia- ja ympäristöinstituutti nässelfjäril,fjärilar,naturen,insekter

Vilka naturfrågor väcker alltid intresse och frågor hos folk?

Myror och andra småkryp och insekter som tar sig in i hus är folk ofta väldigt intresserade av.

Under våren är det alltid intressant med djur och växter som vaknar och flyttfåglar som anländer. I slutet av sommaren brukar vi få in en hel del frågor om getingar.

När brukar folk vara mest aktiva med att ta kontakt med er?

Det är nog under högsommaren när folk är på semester. Då har man tid att vara i naturen och iaktta vad som händer där.

Hur ska man göra om man vill skicka in en fråga?

Under sändingen kan man ringa till numret 0600 11 12 13. Då är man med i direktsändningen. Man kan också skicka e-post till natur@yle.fi.

Man får gärna också skicka paket till oss – d.v.s. icke levande kryp eller fynd från naturen i en ask. Då kan experterna med hjälp av ett förstoringsglas eller ett mikroskop lättare säga vad det är för en art.

Brev, paket eller vykort skickas till Naturväktarna, PB 12, 00024 Yle.

Via frågeformuläret här kan man också skicka in en fråga som har med natur och djur att göra.

Skicka din fråga till Naturväktarna

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

  • Häggen är släkt med rosen

    Väldoftande blommor men stinkande bark.

    Häggen blommar i maj-juni. Blomdoften är förtrollande och man kan känna igen den på långt håll. Häggens bark, trä och blad luktar däremot illa, vilken man märker om man plockar en häggbukett - händerna får en kännspak odör. Lukten påminner lite om bittermandel. Också djuren lägger märke till lukten.

  • Bofinken, en energisk sångare

    Bofinken sjunger en fallande drill med sluttrudelutt.

    Bofinkens ljudliga sång hörs nästan över allt om våren. De första bofinkarna anländer i mars. Sången börjar man oftast höra i april. Ibland övervintrar bofinken i Finland. Bofinken, Fringilla coelebs, och lövsångaren, Phylloscopus trochilus, är de två vanligaste fågelarterna i Finland. Kännetecken: Bofinken är lätt att känna igen på sina dubbla vita vingband.

  • Vildsvinen blir vanligare i Västnyland

    Ändå så gott som omöjligt att säga hur många de är.

    Vildsvinsobservationerna har blivit vanligare på sistone, men det är så gott som omöjligt att säga hur många individer vi har i Västnyland. Det menar Mikael Wikström, som är specialplanerare vid Finlands viltcentral.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Lokalt live: Hagabäckens rör rasar in och signalkräftan invaderar bäckens nedre lopp

    Vi sänder live kl. 15.15 och 16.00 på måndagen.

    Hagabäcken är en öringbäck mitt i centrala Helsingfors - men fiskarna hotas av giftiga utsläpp, invasiva arter och av att rören som bäcken leds genom håller på att falla sönder. Klockan 15.15 tar vi en titt på röret vid Krämertsskogsvägen och en spricka i den - 16.00 jagar vi signalkräftor i Köpingsparken.

  • Så här odlar du svamp hemma

    Den gråa ostronskivlingen är en bra nybörjarsvamp.

    Vad smakar ostronskivlingen? Hur mycket ljus behöver svampen? Och hur ofta kan jag skörda? Robin Libäck, självlärd expert inom mykologi, hjälper dig att komma igång med svampodlingen där hemma.

Nyligen publicerat - Natur