Hoppa till huvudinnehåll

2018 blev ett svart år för den kommunala ekonomin – med ett fåtal undantag

En vit spargris med stora ögon är vänd upp och ner på en blank yta och bredvid den ligger några en eurosslantar.
En vit spargris med stora ögon är vänd upp och ner på en blank yta och bredvid den ligger några en eurosslantar. Bild: Mostphotos / Andrey Popov Spargris,ekonomi

Två tredjedelar av kommunerna i Finland gjorde förlust i fjol. Höga vårdkostnader och lägre skatteinkomster är de två största orsakerna.

Av de 14 svenskösterbottniska kommunerna gjorde bara fem vinst, och vinsterna blev med ett undantag på en rätt blygsam nivå.

De resterande nio kommunerna gjorde miljonförluster, med ett enda undantag, Korsnäs, där förlusten stannade vid 213 000 euro.

Små vinster, stora förluster

Bäst resultat gjorde Närpes, där fjolåret genererade en vinst på 1,9 miljoner euro. Staden fick en extra miljon euro i statsandelar.

Men har också lyckats hålla kostnadsökningarna i styr och drabbades inte av lägre skatteinkomster i samma utsträckning som de flesta andra kommunerna.

För de övriga kommunerna som gjorde positivt resultat är summorna lite mer anspråkslösa, från några tusen euro till 280 000 euro.

KommunResultat
Jakobstad- 3,9 miljoner euro
Karleby- 1 miljon euro
Kaskö- 1,4 miljoner euro
Korsholm- 3,3 miljoner euro
Korsnäs- 213 000 euro
Kristinestad280 000 euro
Kronoby23 000 euro
Larsmo8 000 euro
Malax106 000 euro
Nykarleby- 2,4 miljoner euro
Närpes1,9 miljoner euro
Pedersöre- 1,9 miljoner euro
Vasa- 9,9 miljoner euro
Vörå- 1,9 miljoner euro

Bland kommunerna som gjorde förlust är summorna dessvärre klart större. Regionens största stad Vasa gjorde en förlust på 9,9 miljoner euro.

Skatteintäkterna blev på grund av konkurrenskraftsavtalet klart lägre än budgeterat och vården, särskilt specialsjukvården blev dyr.

Samma mönster upprepar sig i de flesta av inte bara Österbottens utan hela landets kommuner.

Skatteintäkterna blev lägre än budgeterat eftersom effekterna av konkurrenskraftsavtalet inte hade tagits tillräckligt i beaktande av Finansministeriet, som gör upp skatteprognoserna för kommunerna.

När missen upptäcktes i början av hösten 2018 var det för sent att vidta några stora åtgärder.

"Vårdreform behövs"

Skatteprognoserna räknar man ändå med att ska vara mer korrekta i år och då återstår de höga vårdkostnaderna.

- Det är en logisk följd av de diskussioner som har förts under flera år. En av de mest grundläggande motiveringarna för den vård- och landskapsreform som föll var just kommunernas ekonomiska förutsättningar, säger Linnea Henriksson, kommunforskare på Åbo Akademi.

Det vill säga: tanken var att kommunerna vid det här laget inte längre skulle ha ansvar för vården.

- Därför har man heller inte sett över kommunernas finansiering, säger Henriksson.

Inte politikernas fel

I vilket fall som helst är ökande vårdkostnader inte något nytt, knappast för någon enda kommun i hela landet. Men det är i nuläget inte mycket kommunalpolitikerna kan göra.

- De flesta är plågsamt medvetna om läget. Men den arsenal av åtgärder man kan ta till är väldigt begränsad, säger Henriksson.

Det handlar i första hand om att se till att primärvården fungerar och att vårdkedjorna fungerar. Men vårdkostnaderna är annars också svåra att budgetera.

- Kommunernas uppgifter blir hela tiden fler, men finansieringen utvecklas inte i samma utsträckning, säger Henriksson.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten