Hoppa till huvudinnehåll

Det här visste du inte om din rutin ...

Take away-koppen du häller ditt kaffe i kanske känns som papper, enkel att slänga i papperskorgen. Men ett lager av plast inne i koppen gör den nästintill omöjlig att återvinna. Detta orsakar att miljontals koppar blir kvar att ligga på soptippen eller måste brännas upp. Därför håller take away-koppen på att få nya former så den blir mer miljövänlig.


take-away-koppar innehåller 5% plast.




take-away-koppar innehåller 5% plast.
Bild: Prakticum
kaffekoppar

Nästan alla take away-koppar som säljs i dag innehåller ett lager polyetenplast som gör koppen vattentät. Denna plast förstör återvinningen − papper går inte att återvinna med plast och plast går inte att återvinna med papper.

Det finns två problem med återvinning av kaffemuggar i så stor volym. Första problemet är plastskiktet som måste tas bort, det andra är att muggen måste säkerställas så de inte blir alltför nedsmutsade av matrester. Det här säger Peter Clayson som jobbar för återvinningsföretaget DS Smith Recycling i Storbritannien för sajten myNewsDesk.

En studie från IMARC, som gör marknadsundersökningar, berättar att det tillverkades 316 miljarder kaffekoppar i världen år 2018. Andelen förväntas stiga till 356 miljarder fram till år 2024.

Enligt R-kioski säljer de 800 000 kaffekoppar i månaden. Enbart en procent är i återanvändbara muggar. Detta blir upp till 9 miljoner engångsmuggar i året, bara i Finland. Tänk på antalet sålda runtom hela världen på ett år!


grafik




grafik
Bild: Prakticum
kaffe

Koppen en symbol för vår moderna tid

Att papperskoppen inte skulle vara återvinningsbar, möjlig att göra om till pappersmassa eller separerbar är inte sant. Det här säger Ali Harlin, som är forskningsprofessor vid Teknologiska forskningscentralen VTT.

– Till exempel mjölkburken har ett plast- och fiberlager och en återvinningsmetod som har utvecklats. Även från en saftburk, där det ofta finns ett aluminiumlager mellan kartongen och plaste, går allt att separeras. Så har det även gjorts i industriell skala i Finland. I världen finns det ungefär fem länder som använder dessa mjölkburkar och har en möjlighet att återvinna dem. Teknologin finns men inte fabriker, säger Harlin.

Harlin är just nu med i ett akademiprojekt, som försöker förstå hur förbrukningen av engångsartiklar ändras. Hur vi använder matförpackningar ändras med varje generation, och konsumtionen beror på åt vilket håll förbrukningen går. Det handlar i sin tur om hurdan värld som byggs för oss. På samma sätt som till exempel Esbo förändras när allt fler nyfinländare flyttar in, förändras också konsumtionsvanorna. Flyttar vi oss runt i centrum med vänner eller är vi hemma på kaffe?

Under projektet har Harlins team räknat till upp till 50 olika typer av engångsmuggar i världen. Det finns till exempel allt från koppar utan skilt plastlock till komposterbara koppar.

Kasta inte koppen, återvinn den

Hur ska du då göra med din engångsmugg?

Egentligen så kan du kasta kaffekoppen i vilken som helst soptunna: bästa alternativet är kartonginsamlingen. Där klarar den sig igenom hela återvinningsprocessen och orsakar inga problem. Om koppen hamnar i energiavfallet är det synd för i detta fall bränns den. Största problemet orsakar koppen i plastavfallet, den är enkel att separeras där, men bränns ändå till slut.

– Kartongkopparna har aldrig orsakat smuts på stränder. Man ser dem inte som produkter som hotar havet. De försvinner, säger Harlin.

Enligt Harlin är en helt bionedbrytbar kopp den bästa möjliga lösningen, eftersom den även kan komposteras hemma – om det är ett måste att använda engångsartiklar över huvud taget.

– Även skogshuggare och renkarlar har med sin egen kopp i ryggsäcken, varför kan inte vi göra som dem? Förstås är det ohygieniskt men de är ju dina egna bakterier, säger Harlin.

Tre sätt att behandla koppens yta

Plastskikt

Med ett plastskikt, som kan vara bionedbrytbart eller inte. Skiktet är möjligt att separeras från papper. Problemet är att det inte finns många återvinningsanläggningar, så tekniskt sätt är det här alternativet möjligt men inte i praktiken. Återvinningstekniken har ursprungligen uppfunnits i Finland. I Varkaus öppnades den första fabriken som sedan flyttades till Corenso, som är ett företag i Björneborg. Av marknadsskäl går största delen av vätskekartongen till Sverige

Dispersion

Med så kallad dispersion, som betyder att koppen får ett lager av ett ämne som vätskan i koppen inte blandas med. Med det här alternativet är koppen enklare att göra till pappersmassa. Skiktets ämne kan vara bionedbrytbart eller inte. Anläggningar som kan återvinna den här typen av kopp finns det flera av, i princip duger vilken som helst återvinningsanläggning för kartong.

Vaxyta

Med en vaxyta, vilket är det gammalmodigaste sättet. Nästan vilken som helst vax fungerar, från bivax till polyethylen. På 70-talet var det galnaste sättet att lägga på en teflonyta. Vax är inte den bästa lösningen för heta drycker, eftersom det finns en risk att du äter det.

1907

Luellen, advokat och uppfinnare från Boston, USA.

1913

Namnet ändrades till Dixie Cup.

1918

Den spanska influensan bröt ut. Många blev rädda för bakterier och oroliga över sin hälsa, Dixie cup växte i popularitet. Engångs kaffekoppen var här för att stanna.

1933

Sydney Koons kom fram med ett handtag som fästes på kopparna.

1936

Kopparna fick ett färdigt handtag, tack vare Walter Cecil.

1963

Kom det färg och text på koppen, designat av den Tjeckiska Leslie Buck. En blå-vit kopp med brons text, Anthora koppen.

1964

7-eleven är den första närbutiken som säljer kaffe i take away-koppar.

1967

Patent för ett rivbart kaffelock, gjorde det enklare att ta kaffet med sig. Alan Frank fick patenten.

1984

Kom locket som lämnade rum för skum, en utstående kant som låter kaffet svalna innan det når munnen och en liten sänkning i mitten så att inte näsan träffar locket.

1991

Kom koppen med två eller tre väggar till marknaden, detta hjälpte isoleringen. Mannen bakom uppfinningen var Jary Sorenson.

Här tillverkas en av framtidens kaffekoppar.

Markku Hämäläinen, VD för Kotkamills, fick en idé för sex år sedan. Han ville göra en plastfri take away-kopp. Produkten lanserades äntligen i maj ifjol.

Företaget vill minska bruket av engångsplastartiklar i världen med att erbjuda lätt återvinningsbara koppar. Koppen som fått namnet The Game Changer är ett steg framåt mot att byta ut plastkopparna.

Kotkamills deltog i tävlingen Next Gen Cup Challenge, organiserad av Starbucks och McDonalds för att hitta en lösning på problemet med engångskoppar. De sökte efter koppar som kunde användas nu och i framtiden, producerade av etiskt, hållbar material och innehålla återanvänt material.
Av 480 deltagare i tävlingen är Kotkamills en av de 12 vinnarna.

EU kommer att förbjuda engångsprodukter av plast. I den nya lagstiftningen förbjuds ändå inte take away-kopparna. Medlemsländerna ska istället minska användningen av dem märkbart.

"Vi hade hoppats på en mer omfattande lagstiftning", säger Anni Salmi, som är kommunikationschef på Kotkamills.

Just nu är Kotkamills kopp den enda som kan produceras i stora mängder direkt. Enligt Kotkamills kunde tillverkarna enkelt byta ut det gamla polyetenmaterialet till det nya pappersmaterialet.

Dessutom kräver papperskopparna mindre energi när de formas till koppar.
Någon stor prisskillnad mellan papperskoppen och polyetenkoppen finns inte. Om du köper ditt take away-kaffe i en papperskopp blir ditt kaffe bara några cent dyrare

Text: Amelie Enroth
Video: Ronny Collin, Amelie Enroth, Polina Kuklenko
Grafik: Amelie Enroth, Polina Kuklenko
Animering: Amelie Enroth, Polina Kuklenko
Design: Ronny Collin, Polina Kuklenko, Amelie Enroth
Klipp: Ronny Collin
Foto: Ronny Collin, Polina Kuklenko, Amelie Enroth

Producerad på Prakticums Medielinje våren 2019.

Källor:
Artikel: "A Brief History of the Disposable Coffee Cup"
Artikel: "Brittiskt förpackningsföretag har hittat metod för att återvinna take-away kaffemuggar i papper"
Pressmeddelande: "Paper Cups Market: Global Industry Trends, Share, Size, Growth, Opportunity and Forecast 2019-2024"
Infografik: "What can be done to reduce disposable coffee cup waste?"
Anni Salmi, Johanna Mäkelä
Ali Harlin
Emmi Forsström

Den här artikeln är resultatet av ett samarbete mellan Svenska Yle Kunskap och Medielinjen på Prakticum våren 2019.