Hoppa till huvudinnehåll

Många inkassobyråer bryter mot god praxis - kolla de här 7 sakerna innan du betalar

Yleiskuva
Yleiskuva Bild: Mikko Koski/Yle uppbörd,brev,inkassobyråer

Inkassobyråer agerar inte alltid lagenligt, visar Yles utredning. Såväl stora som små inkassobyråer skickar fordringsbrev som enligt övervakande myndigheter bryter mot lagen och mot god indrivningspraxis.

Inkassobyråernas effektivitet bygger i stor utsträckning på skrämselfaktorn - och de ökar på den summa som den skuldsatta ska återbetala.

Innan du betalar något ska du noggrant granska exakt vad det är som krävs av dig.

1. Se upp för beställningsfällor - kolla om det finns fog för skulden

Börja med att checka om indrivningen är befogad. Sannolikt är den det.

Men alltid finns det inte fog för indrivning.

Exempelvis marknadsförde vissa företag år 2012 gratis produktförpackningar till konsumenter. Till konsumenternas förvåning hade beställningen ändrats till en kontinuerlig och avgiftsbelagd beställning. Konsumenterna upptäckte saken först då inkassobyråerna Gothias och Alektums inkassobrev damp ner i brevlådan.

Obefogad skuld behöver givetvis inte återbetalas. Det samma gäller omkostnader som uppstår vid indrivning av obefogad skuld.

2. Kontrollera om indrivningskostnaderna är rimliga

Enligt myndigheten som övervakar skuldindrivning är största delen av skuldindrivningen i Finland korrekt och befogad.

Ibland kräver dock inkassobyråerna för mycket. Yles granskning visar att det vanligaste sättet att bryta mot god indrivningspraxis är att kräva för stora indrivningsavgifter. I värsta fall kan indrivningsavgifterna vara flera tiotal gånger för höga än tillåtet.

Lagen definierar maximibeloppet gällande indrivningskostnader för konsumentskulder. För det första kravbrevet kan man kräva en avgift på 14 euro om kapitalet är högst 100 euro.

Om gäldenären är ett företag är det svårare att bedöma skäligheten - lagen definierar inte om euromässiga fordringsavgifter. Indrivningsavgifterna får dock endast täcka utgifterna för arbetet: de får alltså inte vara oskäliga heller när det gäller företag.

Om indrivningskostnaderna är skäliga är det klokt att betala snällt. Om man drar ut på betalningen leder det bara till att fordringssumman växer och att skulden till slut går till utmätning.

3. Betala inte för indrivningsbrev som kommer för ofta

Indrivningsavgifter får inte krävas genast då räkningen förfaller. Lagen stipulerar också om hur ofta en inkassobyrå får skicka brev som ökar på indrivningsavgifterna.

Först 14 dagar efter förfallodagen gällande en konsumentskuld kan inkassobyrån skicka en betalningsanmodan som inkluderar fordringsavgift.

Följande krav på betalning kan skickas igen efter 14 dagar.

Byråerna ökar också på beloppen genom att indriva räkningar från samma fordringsägare och samma avtal såsom separata skulder.

Detta strider dock mot god indrivningspraxis. Indrivningarna borde alltid knippas ihop då det är möjligt.

4. Bli inte panikslagen, bli inte rädd för hotelser.

Skuldindrivning ska gå sakligt till. Man får exempelvis inte insinuera om eventuella tråkiga konsekvenser för den skuldsatta för att räkningarna inte blir betalda.

Yles utredning visar dock att sådant händer. Skuldsatta har exempelvis hotats med rättsprocesser som enligt inkassobyrån skulle utfalla till deras fördel och föra med sig extra utgifter för tusentals euro för den skuldsatta.

Betala inte avkrävda summor i blindo, även om innehållet i inkassobyråns kravbrev verkar hotfullt.

5. Om du inte förstår vad som fordras av dig, kräv förklaring

Den skuldsatta har rätt att gratis få veta vad den krävda summan grundar sig på.

Det betyder att indrivningsbyrån ingående måste precisera vad som är ursprunglig skuld och vad som är omkostnader för inkassobyrån samt ränta. Därtill bör inkassobyrån informera om den ursprungliga skulden och vad den baserar sig på samt hur skulden eventuellt avkortats.

Yles granskning visar att en del inkassobyråer inte gett dylik information till de skuldsatta, trots begäran.

Om du behöver hjälp för att reda ut ditt ärende kan du kontakta konsumentrådgivningen.

6. Om inkassobyrån inte agerar som den bör kan du bestrida ärendet

Om skulden är obefogad eller om indrivningen är lagstridig till någon del kan du bestrida ärendet. Dessförinnan bör du dock notera följande:

Behandlingen av en rättstvist kan orsaka betydande rättegångskostnader för den förlorande parten. Skuldärenden bör därför inte bestridas på lätta grunder.

Motivera ditt beslut att bestrida ärendet tydligt och bestrid fordringen endast till den del som är obefogad.

7. Om din finansiella situation inte förbättras kan du överväga utmätning

Om skuldindrivningen är befogad men du saknar betalningsförmåga är det skäl att överväga om skulden ska gå till utmätning. Det kan bli en billigare lösning än att dra ut på indrivningen.

Du har rätt att kräva att skuldindrivningen avbryts och omvandlas till juridisk indrivning om skulden i sin helhet har förfallit.

Texten är en något förkortad version av Yle Uutisets artikel Saitko perintäkirjeen? Ennen kuin maksat, tarkista nämä 7 asiaa av Eero Mäntymaa

Läs också