Hoppa till huvudinnehåll

Svårare för finlandssvenska unga i studentexamen och mera jobb för lärarna - bristen på svenskspråkiga läromedel gör skolan ojämlik, enligt facket

Lärare undervisar elever.
Lärare undervisar elever. Bild: Mostphotos / Matej Kastelic lärare,pedagog,skolan (fenomen),tal,studerande,universitet,elever,Föreläsning,presentation

Finlands Svenska Lärarförbund slår larm om att bristen på svenskspråkiga läromedel sätter finlandssvenska lärare och elever i en ojämlik situation, jämfört med den finskspråkiga skolvärlden.

Både den finlandssvenska grundskolan och gymnasiet borde ha tillgång till läromedel som motsvarar det finskspråkiga materialet. Så är det inte i dagens läge, utan lärarna vittnar om en stor mängd merarbete för att kunna erbjuda adekvat undervisning.

Vid Lärarförbundet, som förra veckan publicerade ett kritiskt utlåtande om saken, poängterar man att lärares främsta arbetsuppgift är att undervisa – inte att producera läromedel.

I dagsläget måste finlandssvenska lärare lägga orimligt mycket tid på att producera eget undervisningsmaterial, då översättningar av nya läromedel fattas.

- Vårt bekymmer är att våra lärare inte har tillgång till högklassiga läromedel. Då kan ju inte heller eleverna få den undervisning som de har rätt till, säger FSL:s ordförande Christer Holmlund.

Påverkar gymnasiestuderandes möjligheter i studentskrivningarna

Christer Enlund, lärare i kemi och matematik vid gymnasiet i Karleby, berättar att det inom hans ämnen ofta saknas lärarhandledning och bredvidmaterial som underlättar lärarens arbete. Utarbetandet av eget material leder ofta till övertidsarbete.

- Man måste sätta tid på att söka information eller att översätta från finska. I praktiken betyder det att man sitter och jobbar om kvällarna, för att få ett material som man är nöjd med. Som lärare skulle man hellre koncentrera sig på sin egentliga uppgift, det pedagogiska.

Digitaliseringen i samband med den nya läroplanen har lett till att situationen tillspetsats.

Då studentexamen i matematik skrevs digitalt för första gången i år, hade finskspråkiga elever tillgång till läromedel där de kunde öva sig med modellprov, medan motsvarande material fattades på svenska, berättar lärare Christer Enlund.

- På finskt håll kunde studerande jobba med samma formeleditor som används i studentskrivningarna. Därtill hade de tillgång till ett material med teori och videor, övningsprov och möjlighet till självutvärdering. Allt det här saknas på svenskt håll, säger Enlund.

Christer Holmlund är ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund.
Finlands Svenska Lärarförbundets ordförande Christer Holmlund. Christer Holmlund är ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund. Bild: Yle/Anna Savonius Finlands svenska lärarförbund,ordförande,lärare,christer holmlund

Det här innebär att avsaknaden av läromaterial inte bara är lärarnas problem; enligt Lärarförbundet inverkar bristen direkt på gymnasiestuderande och deras möjligheter i studentskrivningarna.

- I synnerhet i gymnasiet, där målet är studentexamen, läggs väldigt hård press på lärarna att just fånga det material som de tror att behandlas i studentexamen. Därmed blir det här en jämlikhetsfråga, säger Christer Holmlund vid FSL.

”Resurseringen av svenskspråkigt material ett politiskt beslut”

Enligt Lärarförbundet ligger ansvaret över situationen hos myndigheterna; Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen.

- Det ligger inte på förlagen och vi kan inte heller lägga ansvaret på fonderna. Men vi måste också diskutera med fonderna, för att se om de kunde avhjälpa det här problemet, säger FSL-ordförande Christer Holmlund.

På Utbildningsstyrelsen säger Gun Oker-Blom, direktör för den svenskspråkiga verksamheten, att bristen på svenskspråkiga undervisningsmaterial är ett beklagligt fenomen, som dels beror på att läromedel med liten spridning är olönsamma ur förlagens vinkel, och dels på att statens stöd uppenbarligen inte räcker till.

- På finsk håll finns så många fler aktörer och organisationer som jobbar med saken, därför är utbudet mycket större och verken produceras snabbare på finska. Vi skulle egentligen behöva fler kommersiella läromedelsproducenter för komma åt problemet, säger hon.

Gun Oker-Blom direktör för svenskspråkig utbildning och småbarnsfostran på Utbildingsstyrelsen
Gun Oker-Blom, direktör för Utbildningsstyrelsens svenskspråkiga verksamhet. Gun Oker-Blom direktör för svenskspråkig utbildning och småbarnsfostran på Utbildingsstyrelsen Bild: Yle/Malin Ekholm gun oker-blom

Enligt Oker-Blom är det statliga stödet till svenskspråkig läromedelsproduktion en fråga som i sista hand avgörs av politikerna, eftersom resurseringen definieras i statsbudgeten.

Hon säger att den mest effektiva, långvariga lösningen vore att påverka den nya riksdagen.

- Resursen för läromedel med liten spridning är ett politiskt beslut. Om den summan är för liten, är det riksdagen som ska besluta om att höja den. Det kan inte undervisningsministeriet ensamt, eller vi på Utbildningsstyrelsen, göra.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes