Hoppa till huvudinnehåll

Blandine Mirindi känner sig accepterad i Svenskfinland: "Men det är jättesvårt att hitta vänner"

Finlandssvenska ungdomar anser att vänners hudfärg saknar betydelse, men var sjunde kan absolut inte tänka sig att gifta sig med en invandrare, enligt den senaste Ungdomsbarometern. Kongolesiska Blandine Mirindi känner utanförskap i det finlandssvenska samhället. Men det känner också finskspråkiga Jane Trygg-Kaipiainen. Båda bor i det mycket svenskspråkiga Korsholm.

Vi finlandssvenskar lyfter gärna fram tolerans och öppenhet som ett varumärke, vi vill gärna ge en bild av oss att vara toleranta. Men släpper vi verkligen in andra i den finlandssvenskan bubblan?

Vi har pratat med personer som ser finlandssvenskheten och toleransen med perpektiv och fått mycket blandade åsikter. Bland annat Paola som är hemma från Argentina och Elisabeth från Österrike. Träffa dem också i programmet som finns på Arenan.

Svårt att hitta vänner i Korsholm

Vi ska nu till en av de svenskaste platserna i Finland. Blandine Mirindi, 22 år, kom som kvotflykting till Korsholm för fem år sedan. Hon flydde med sin familj som treåring från Kongo och växte upp i flyktingläger. Det var en svår och farlig tid.

- Men vi överlevde, säger Blandine.

Hon fick gå i skola i flyktinglägret, undervisningsspråket var engelska. I dag utbildar hon sig till sjukskötare vid en engelskspråkig kurs.

Förutom engelska och svenska talar hon också flera afrikanska språk, vilket är vanligt i Afrika. Så att lära sig två till i Finland var inte någon stor sak.

- Men finska är jag inte så bra på.

mörk flicka tittar på CD
Blandine Mirindi älskar att drömma sig bort med hjälp av musik och litteratur. mörk flicka tittar på CD Bild: Yle/Roy Fogde tolerans,korsholm

Det är jättesvårt att få vänner här

Blandine integrerades på svenska och gick i svenskspråkig skola. Hon har aldrig blivit utsatt för elakheter eller diskriminering, men vänner får hon inte bland finlandssvenskarna.

- Det tar längre tid för er att bli vänner. Det är olika kultur och man har andra vänner, det är svårt att att komma in och försöka vara med. Det finns inte många ställen eller aktiviteter där man kan försöka bli vän med nån. Det är jättesvårt att hitta vänner i Finland.

Plock ur statistik om tolerans

  • Tankesmedjan E2 har gjort en undersökning som heter Identiteteter på två språk.
  • Bland resultaten kan man se att 52 procent av de svenskspråkiga i Finland tycker att vi skiljer oss från de finskspråkiga vad gäller språk och kultur. Däremot tycker endast 7 procent av de finskspråkiga så. Det här enligt en undersökning som tankesmedjan E2 gjort.

    18 procent av den svenskspråkiga anser att språket och kulturen förenar språkgrupperna. Av de finskspråkiga tycker 33 detsamma.

    Finlandssvenskheten understryks speciellt mycket i Egentliga Finland, Österbotten,Mellersta Österbotten och något mindre i huvudstadsregionen. Särskilt österbottningarna lägger större vikt vid släkt, hembygd och landskap än genomsnittet.

    Men de finskspråkiga och de svenskspråkiga är som helhet överraskande lika beträffande sina samhälleliga attityder, värderingar och identiteter.

    Svenskspråkiga bekymrar sig oftare än finskspråkiga över de asylsökandes situation. Klart över hälften av de svenskspråkiga upplever att de asylsökande har för svag ställning, av de finskspråkiga tänker klart under hälften på det sättet. Finlandssvenskarna förhåller sig också mer positivt till invandring.

  • En annan undersökning, Ungdomsbarometern, undersöker 15-19-åringars åsikter. I den senaste ansåg så gott som alla finlandssvenska ungdomar att vänners hudfärg saknar betydelse vilket ju pekar på en god tolerans. Men trots det kan var sjunde absolut inte kan tänka gifta sig med en invandrare.

En liten solstråle har ändå tittat fram på vänskapshimlen. Blandine har hittat en finlandssvensk pojkvän.

Vad säger mamma och pappa om det?

- De måste komma överens med honom, man kan inte välja vem man blir kär i.

"Finlandssvensken värnar om sexuella minoriteter och invandrare, men det räcker inte åt oss finskspråkiga"

I Korsholm bor också Jane Trygg-Kaipiainen. Hon undervisar i den finskspråkiga skolan och är ledamot i kommunfullmäktige för de finskspråkigas parti MSK.

Hon uppfattar att de finskspråkiga blir diskriminerade, i synnerhet inom bildningsförvaltning.

- Finska skolans rektor fick sköta beredning av ärenden, medan svenska sektionen hade hjälp av tjänstemän.

kvinna håller upp dörr till klassrum
Jane Trygg-Kaipiainen är en av fyra finskspråkiga MSK-ledamöter i ett SFP-dominerat Korsholmsfullmäktige kvinna håller upp dörr till klassrum Bild: Yle/Roy Fogde tolerans,korsholm

- I den här trakten är vi två grupper människor som lever skilda liv parallellt. Väldigt sällan möts man, säger Trygg-Kaipiainen.

- Jag har vänner men de är finskspråkiga.

Finlandssvenskar upprätthåller en tanke om sig själva som vidsynta och toleranta mot andra, hur ser du på det här?

- Jag tycker att det delvis stämmer. Finlandssvenskar är toleranta på det sättet att de värnar om sexuella minoriteter och människor med annan hudfärg. Vi finskspråkiga är kanske så nära att de inte ser att vi finns. Det räcker inte helt till oss.

I den här trakten är vi två grupper människor som lever skilda liv parallellt. Väldigt sällan möts man

Finlandssvenskar tycker att de skiljer sig från de finskspråkiga vad gäller språk och kultur mycket mer än vad de finskspråkiga tycker. Det här enligt en undersökning av tankesmedjan E2.

Hatet finns inte här i Svenskfinland

Författaren Antti Tuuri kommer från finska Österbotten, men har slagit sig ner i Molpe by i vad som tidigare var världens svenskaste kommun, Korsnäs.

Här bor han halva året och andra halvan i Helsingfors. Han ser något av Mumindalen i byarna.

- Man tar det lugnare här än än på finska sidan, tycker Antti Tuuri. Jag beställer något och får fråga många gånger efter räkningen. Normalt svar är: ”Ingen panik”.

man i snöigt landskap
Antti Tuuri lärde sig flytande svenska under gymnasietiden i Jakobstad då han bodde hos en svensk familj. man i snöigt landskap Bild: yle/Jonas Mastosalo tolerans,korsnäs

- I Helsingfors tycker mina vänner att österbottningarna i allmänhet är galna, både de finsk- och svenskspråkiga. Nog är det så att österbottningarna, finska och svenska, liknar varandra mera än vad de liknar helsingforsarna.

Kan det vara så att man i Österbotten inte bryr sig så mycket om vad andra tänker om en?

- Jo, säkert. Och man behöver inte ta sig fram på samma sätt som i Helsingfors. Här är det just det samma. På Pampas kan man inte smyga någonstans. Alla ser dig när du står på Pampas, och då måste du bara lita på dig själv och Gud.

Hatet som under senare år har funnits i medier och sociala medier upplever jag att inte alls finns här i Svenskfinland

Toleransen då? Är finlandssvensken så tolerant som hen tror?

- I byarna har man tagit emot invandrare, både flyktingar och arbetskraft. Hatet som under senare år har funnits i medier och sociala medier upplever jag att inte alls finns här i Svenskfinland, säger Antti Tuuri. Och själv upplever han att han har blivit ytterst väl mottagen i Molpe.

Mer om finlandssvenskar och tolerans blir det i programmet Närbild på Yle Fem måndag 6 maj klockan 20 (repris tisdag 7 maj klockan 11), eller på Arenan:

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten