Hoppa till huvudinnehåll

Nordmakedoniens presidentval kan avgöras i dag, det finns bara ett problem – lågt valdeltagande

Stevo Pendarovski håller tal, bakom honom hänger de båda nordmakedonska presidentkandidaternas banderoller.
Stevo Pendarovski håller tal, bakom honom hänger de båda nordmakedonska presidentkandidaternas banderoller. Bild: EPA-EFE/Nake Batev Nordmakedonien,Stevo Pendarovski,Gordana Siljanovska

Presidentvalet är inte intressant för nordmakedonierna, väljarna är så få att hela resultatet kan ogiltigförklaras. Under valets första omgång röstade så få som 41,8 procent. Ifall valdeltagandet är under 40 procent är inte valresultatet giltigt.

Kandidaterna i presidentvalets andra omgång är vänsterkandidaten Stevo Pendarovsku och högerns Gordana Siljanovska-Davkova.

Den första omgångens resultat blev häpnadsväckande lågt, Pendarovski fick 42,9 procent av rösterna och Siljanovska-Davkova 42,2 procent.

Båda kandidaterna är universitetsprofessorer.

Siljanovska-Dakova är 63 år och professor i konstitutionell rätt och den första kvinnan att ställa upp i presidentvalet sedan Nordmakedoniens självständighet år 1991.

Pendarovski å sin sida är 53 år gammal före detta rådgivare och professor i internationell säkerhet. Han ställde upp i presidentvalet 2014 och enligt analytiker förväntas han med större sannolikhet kamma hem segern i valet än sin motkandidat.

Såväl Siljanovska-Dakova som Pendarovski är EU-positiva.

Utflyttning är ett stort problem

Under den andra omgången är teman som korruption, brott, fattigdom och emigration aktuella.

Orsaken bakom det låga valdeltagandet är besvikelse bland väljarna mot Nordmakedoniens politiska system. En femtedel av nordmakedonierna är arbetslösa och landets genomsnittliga månadslön är endast 400 euro.

Invånarantalet har inte räknats sedan 2002, men Världsbanken uppskattar att ungefär en halv miljon makedonier bor utanför sitt hemlands gränser. Allt som allt finns omkring två miljoner invånare i landet.

Långt namngräl får invånarna att bojkotta valet

Ett namngräl som pågått i 30 år Nordmakedonien och Grekland emellan avgjordes i år. En del har till följd av resultatet med namnöverenskommelsen valt att inte rösta i valet.

Namnöverenskommelsen möjliggör ett Nato-medlemskap.

Nyhetsbyrån Reuters har talat med den nordmakedoniska tandläkaren Dejan Temelkovski som berättar att han inte röstar för att det skulle betyda att han stöder namnförändringen.

– Genom att inte rösta i presidentvalet lämnar vi bud till politikerna att det nu räcker.

Lågt valdeltagande leder till nyval

Presidenten har främst en ceremoniell roll, men som president har man ändå veto-rätt i lagstiftningen.

Ifall inte tillräckligt många nordmakedonier röstar i dag innebär det att parlamentets ordförande utses till landets tillfälliga president tills ett nytt val ordnas.

Vallokalerna stänger under söndagen klockan 20 finsk tid och ett preliminärt resultat förväntas finnas två timmar senare.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Viitsivätkö Pohjois-Makedonian asukkaat raahautua tänään uurnille? Presidentiksi on tarjolla professori ja professori skriven av Minna Kurki.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes