Hoppa till huvudinnehåll

Paola Dadda flyttade hit år 1994: "Dagens finländare är mer toleranta än för tjugo år sedan"

Hem och skolas ordf. i Lypa - Paola Dadda
Paola Dadda har inte upplevt intolerans under sina år i Finland. Hem och skolas ordf. i Lypa - Paola Dadda Bild: Yle/Leo Gammals Borgå,Hem och Skola,paola dadda

Folk är inte längre tysta utan för ut sina åsikter på gatan, tycker Paola Dadda som återvände till Finland år 1994 efter att i några månader ha sparat pengar i hemlandet Argentina. Hon har känt sig lika välkommen bland både finlandssvenskar eller finskspråkiga. Men inte av myndigheterna.

Vi finlandssvenskar lyfter gärna fram tolerans och öppenhet som ett varumärke, vi vill gärna ge en bild av oss att vara toleranta. Men släpper vi verkligen in andra i den finlandssvenskan bubblan?

Vi har pratat med personer som ser finlandssvenskheten och toleransen med ett visst perpektiv och fått mycket blandade åsikter. Elisabeth flyttade hit från Österrike, kvotflyktingen Blandine från Kongo och vi har också talat med finskspråkiga i den mycket svenskspråkiga kommunen Korsholm. Träffa dem också i programmet som finns på Arenan.

Plock ur statistik om tolerans

  • Tankesmedjan E2 har gjort en undersökning som heter Identiteteter på två språk.
  • Bland resultaten kan man se att 52 procent av de svenskspråkiga i Finland tycker att vi skiljer oss från de finskspråkiga vad gäller språk och kultur. Däremot tycker endast 7 procent av de finskspråkiga så. Det här enligt en undersökning som tankesmedjan E2 gjort.

    18 procent av den svenskspråkiga anser att språket och kulturen förenar språkgrupperna. Av de finskspråkiga tycker 33 detsamma.

    Finlandssvenskheten understryks speciellt mycket i Egentliga Finland, Österbotten,Mellersta Österbotten och något mindre i huvudstadsregionen. Särskilt österbottningarna lägger större vikt vid släkt, hembygd och landskap än genomsnittet.

    Men de finskspråkiga och de svenskspråkiga är som helhet överraskande lika beträffande sina samhälleliga attityder, värderingar och identiteter.

    Svenskspråkiga bekymrar sig oftare än finskspråkiga över de asylsökandes situation. Klart över hälften av de svenskspråkiga upplever att de asylsökande har för svag ställning, av de finskspråkiga tänker klart under hälften på det sättet. Finlandssvenskarna förhåller sig också mer positivt till invandring.

  • En annan undersökning, Ungdomsbarometern, undersöker 15-19-åringars åsikter. I den senaste ansåg så gott som alla finlandssvenska ungdomar att vänners hudfärg saknar betydelse vilket ju pekar på en god tolerans. Men trots det kan var sjunde absolut inte kan tänka gifta sig med en invandrare.

Paola ville snabbt tillbaka hit

Året är 1993. En ung argentinsk tjej kommer till Borgå i Finland som utbyteselev för sex månader. Hon blir så förtjust i staden och landet att hon vill återvända bara hon sparat ihop lite pengar. Allt ser bra ut tills hon för andra gången landar på Helsingfors-Vanda flygplats.

- Jag hade flugit i 18 timmar och var supertrött. På den tiden såg flygplatsen annorlunda ut och jag såg alla mina vänner stå på andra sidan glasrutan med skyltar. De spelade Ledins Sommaren är kort för att välkomna mig tillbaka. Men plötsligt kom en tulltjänsteman och tar mig åt sidan, berättar Paola Dadda.

Alla lika toleranta

Dadda kom i kontakt med Finland då en tjej från Borgå besökte hennes gymnasium i Argentina. Intresset för det nordiska landet väcktes så mycket att hon tog emot inbjudan och gick en tid i Borgå gymnasium.

- Det var helt underbart! Jag var exotisk och väckte mycket intresse i Finland. Det var ingen skillnad om det var finlandssvenskar eller finskspråkiga, jag kände mig nog lika välkommen av alla jag träffade. Det som var konstigt var att de finskspråkiga talade svenska med mig, bruten men ändå, men finska med mina kompisar, berättar Paola och kommenterar på så sätt frågan om hon såg någon skillnad i hur toleranta folk var i Finland på 90-talet.

- Men vi måste vara ärliga, fortsätter hon. Jag var ju ingen flykting utan hade kommit till Finland för att studera och jag var ju här av fri vilja. Om jag hade varit en afrikansk flykting kanske folk skulle ha reagerat lite annorlunda. Jag är dessutom rätt ljus i hyn.

Elaka tulltjänstemän

Efter den korta halvårsvistelsen i Borgå återvände Paola alltså till sitt hemland, men bara för att jobba ihop pengar för att kunna återvända. Det gjorde hon alltså åtta månader senare, bara för att stöta på patrull i tullen.

- Den där tullmannen var jätteoförskämd, han talade just ingen svenska och hans engelska var också ganska knagglig, men jag förstod att han sa att jag var illegalt i landet. Jag hade redan stannat här för länge sa han, berättar Paola.

två kvinnor på en fotoutställning i en container
"Jag har inte upplevt att folk skulle vara intoleranta mot mig". två kvinnor på en fotoutställning i en container Bild: Jeanette Broman / Yle Lovisa,ulrika rosendahl

Det som hänt var att då Paola hade lämnat Finland åtta månader tidigare hade hennes pass aldrig stämplats ut, vilket betydde att hon det såg ut som om hon officiellt hela tiden vistades här. Under den tiden hon var hemma i Argentina gick sedan hennes vistelserätt i Finland ut.

- Det var som en mardröm, jag var trött efter resan, alla mina vänner stod utanför och väntade. Tullmannen verkade inte ha någon förståelse alls för min situation.

Då hände något som får Paola att rysa till ännu i dag då hon talar om det.

- Den där mannen sa att" det finns ju ett alternativ till förstås och det är att du gifter dig, till exempel med mig", berättar hon. Det kändes obehagligt och han såg ju att jag var rädd och helt slut efter min långa flygresa, fortsätter hon.

en kvinna står och tittar på ett fotokonstverk i en container
Paola jobbar med kultur. en kvinna står och tittar på ett fotokonstverk i en container Bild: Jeanette Broman / Yle Lovisa,paola dadda

Allting ordnade sig ändå efter en tids diskussioner på flygplatsen. En annan mer språkkunnig person kom och tog över. I rummet intill hade Paolas kontakt i Finland också förhörts av en tulltjänsteman. Till sist fick hon ett tillfälligt lov att vistas i Finland och fick lämna flygplatsen, trött och uppskrämd.

- Sen började ju en verklig rumba. Mitt pass blev kvar hos tullen för jag fick inte lämna landet igen och var tredje månad måste mitt lov att vistas i Finland förnyas. Jag trodde ju bara att det var att komma hit, jag hade ju blivit inbjuden också av rektorn på Borgå Folkakademi och skulle börja studera där, berättar Paola Dadda.

Paola upplevde att toleransen mot henne var på hög nivå vad gäller de vanliga människorna hon mötte på gatan, men myndigheterna var det annat med.

- Jag förstår ju att de säkert bara gjorde sitt jobb, det finns ju regler och bestämmelser och det är klart att man måste följa lagen. Annars kan ju vem som helst komma in i landet hur som helst. Men den där tulltjänstemannen kunde ju ha skött sitt jobb lite bättre, tycker Paola.

Producenten Paola Dadda finslipar Topeliusutställningen
Paola skapar utställningar på Sibbo huvudbibliotek. Producenten Paola Dadda finslipar Topeliusutställningen Bild: Yle/ Stefan Paavola Sibbo,bibliotek,paola dadda

Samhällsklimatet har blivit bättre

Idag, över tjugo år senare, är Paola fast rotad i Finland. Hon har tre barn, bor med sin nya partner i Borgå och jobbar i Sibbo som kulturevenemangsarrangör på huvudbiblioteket i Nickby.

- Här upplever jag nog inte någon större intolerans. Många är tvåspråkiga och här är man van vid det. Alla evenemang jag ordnar går på två språk så det finns något för var och en. Själv skulle jag ju helst ordna allting på spanska, skrattar Paola medan hon demonterar en utställning som har gått av stapeln tidigare i veckan.

På frågan om hur hon ser på det allt stramare samhällsklimatet idag vad gäller förhållningen till invandrare tycker hon det de facto har blivit mycket bättre i Finland.

- På 90-talet fanns det också skinheads och folk med avig attityd till sådant som inte var finländskt men det talades mycket tyst om det. Alla visste att de fanns men de tegs ihjäl. Idag tar man kraftigt ställning till all intolerans. Varje gång invandringsfientliga personer håller möte eller demonstrerar, så samlas mångfalt flera toleranta personer till motdemonstration. Folk är inte längre tysta utan för ut sina åsikter på gatan, så jo, finländarna, oberoende språk är mer toleranta i dag än för tjugo år sedan, tycker Paola Dadda.

Mer om finlandssvenskar och tolerans blir det i programmet Närbild på Yle Fem måndag 6 maj klockan 20 (repris tisdag 7 maj klockan 11), eller på Arenan:

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland