Hoppa till huvudinnehåll

Skolstressen sprider sig som en epidemi i gymnasierna - i Jakobstads och Kyrkslätts gymnasier är över en fjärdedel av flickorna stressade

En flicka sitter vid en dator och ser förtvivlad ut.
Bildsättningsbild. En flicka sitter vid en dator och ser förtvivlad ut. Bild: Mostphotos skolelever,gymnasister

Gymnasiestuderande lider av skolstress i allt högre grad och det är främst flickorna som är stressade. Skolstressen är också ett problem i små skolor, inte alltså bara i toppgymnasierna dit det krävs ett högt medeltal för att bli antagen. De här uppgifterna kommer fram i en granskning som Yle har gjort.

I specialgymnasier kan pressen vara hård och till exempel i många idrottsgymnasier blir studerande ofta utmattade redan under det första studieåret.

Men att tro att problemet bara skulle beröra specialgymnasier eller gymnasier med höga antagningskrav är fel. Också i mindre gymnasier lider eleverna av skolstress.

Om jag förut fick en åtta i ett prov var jag jättebesviken― Anni, 16 år

Yle bad ut resultaten för varje gymnasium som deltagit i enkäten Hälsa i skolan, som Institutet för hälsa och välfärd THL utför vartannat år.

De färskaste resultaten är från år 2017 och då svarade 35 000 första- och andraårsstuderande i gymnasierna. I undersökningen ingår svar från totalt 363 gymnasier.

En av trenderna som framkommer är att det finns skillnader mellan flickor och pojkar. Det är flickor som lider av skolstress i en högre grad än pojkar.

I till exempel Jakobstads och Kyrkslätts svenskspråkiga gymnasier är åtminstone 25 procent av flickorna stressade av skolan, alltså en av fyra flickor.

I hela landet lider 13 procent av studerande i gymnasiet av skolstress, och av flickorna lider nästan var femte av skolstress.

Anni brast ut i gråt mitt under matematikprovet

Anni, som är 16 år, går i ett gymnasium i huvudstadsregionen där antagningskriterierna är höga. Medeltalet i grundskolans avgångsbetyg måste vara långt över nio för att man ska komma in.

I artikeln uppträder Anni med sitt andra namn för hon vill inte bli igenkänd.

Anni lider av skolstress. Hennes dröm är att bli läkare, och då hon om ett par år ska söka in till högskolor spelar vitsorden i studentexamen en allt större roll i antagningsskedet.

Därför har Anni valt många kurser i svåra ämnen som ger mycket poäng i antagningen till universitet. Ännu i högstadiet var matematik ett av hennes favoritämnen och vitsorden var goda, nästan bara nior och tior.

Men i gymnasiet blev Anni utmattad. Utmattningen förvandlades sedan till panik och till slut brast hon ut i gråt.

Studerande räknar matteuppgifter
Studerande räknar matteuppgifter Bild: Tiina Jutila / Yle matematik,skolor,gymnasiet,gymnasister,grundskolans högstadium,läxor,studier,Koululainen,studerande,utbildning,universitet,fysik,naturvetenskaper

– Jag har alltid varit bra på matematik, men av den första kursen i lång matematik förstod jag ingenting. Provet var jättesvårt och jag grät under provet för jag kände att jag inte kunde något.

Anni har lärt sig hantera sin tid lite bättre nu, men hon är fortfarande trött. I skolan sitter hon varje dag från åtta till fyra och utöver det har hon andra skolarbeten att utföra.

Anni hinner knappt motionera på grund av skolan. Hon tar fiollektioner en gång i veckan, men gör det främst på grund av lärarens och mammas önskan. Själv har Anni inte njutit av timmarna på länge.

I gymnasiet krävs också hård självdisciplin för att klara de självständiga studierna - någonting som är svårt för många ungdomar, också för Anni.

Tiden räcker inte till för allting och skoldagen flyter förbi som om man skulle genomföra dagen på autopilot.

Ibland händer det att ingenting från lektionerna fastnar i minnet. Efter skoldagen sjunker Anni ofta ihop på golvet hemma i tamburen för att vila en stund.

Skolstress förekommer i alla typer av skolor

I det material som Yle har gått igenom finns ingen enskild faktor som förklarar varför studerande i gymnasierna är stressade och utmattade.

Både i städerna och på landsbygden finns det gymnasier där man är mer utmattad än i genomsnitt i landet.

Skolstressen är inte enbart ett problem i skolor med högt antagningsmedeltal, utan finns också närvarande i gymnasier där man kan bli antagen med ett medeltal mellan sex och sju.

De unga har varit försökskaniner för de här reformerna― Katariina Salmela-Aro, professor i pedagogik

Då svaren samlades in av de 35 000 gymnasiestuderandena i 363 gymnasier år 2017 fanns det vissa problem med att samla in de elektroniska svaren, så resultaten är inte lika täckande som i tidigare undersökningar. De täcker ändå långt över hälften av alla studerande.

Resultaten visar varken det exakta läget i hela landet eller hela sanningen, men ger ändå en uppfattning om de skillnader som finns mellan gymnasier. Man kan också få en bild av hurdana de gymnasierna är där studerande blir utmattade.

Flickor skyller på sig själva, pojkar skyller på skolan

Katariina Salmela-Aro är professor i pedagogik och har forskat i skolstress. Enligt henne har pressen på gymnasiestuderande ökat under de senaste åren.

Gymnasierna är under konstant förnyelse i och med att den nya läroplanen har tagits i bruk - och när läget äntligen börjar vara under kontroll inleds arbetet med en ny läroplan.

Också antagningen till högskolor och universitet har förändrats i en snabb takt. Ännu i fjol måste gymnasiestuderande välja fördjupande ämnen utan att känna till kriterierna för antagningen.

– De här unga har varit försökskaniner för de här reformerna. Det kan förstås hända att situationen lugnar ner sig när förändringarna väl blir vardag, men för tillfället kan man anta att det ökar stressen, säger Salmela-Aro.

Skolstress kan också leda till depression, och i forskning har man sett samband med skolstress och att ungdomar tar flera mellanår.

Helsingin yliopiston kirjasto
Universitetets antagningskriterier har ändrats fort. Helsingin yliopiston kirjasto Bild: Henrietta Hassinen / Yle Helsinki University Library,bibliotek,biblioteksbyggnader,biblioteksanvändning,biblioteksservice,allmänna bibliotek,arkitektur,arkitekter

Dessutom påverkar skolstressen speciellt flickors karriärval. Flickor vill inte söka till krävande matematiskt-naturvetenskapliga branscher, trots att de klarar sig bra i de ämnena.

Samtidigt som skolstressen är vanligare bland flickor påverkar den också pojkar och flickor olika, säger Salmela-Aro.

Hon indelar symptomen av skolstress i tre grupper: stress, cynicism och känslan av att inte räcka till.

Pojkar blir ofta cyniska och upplever att skolan inte spelar någon roll, medan flickor blir stressade eller upplever känslor av otillräcklighet.

– Flickor vänder sig inåt och skyller på sig själva. Pojkar brukar däremot skylla på skolan. Den negativa attityden till skolan kan också synas senare som ett missnöje mot samhället, säger Salmela-Aro.

Inom forskningen har man också lagt märke till att stressade flickor ofta hittar likasinnade vänner och sedan brukar egga upp varandra och skapa prestationsångest inom gruppen.

De här flickorna koncentrerar sig mera på att prestera och på vitsorden än på att utveckla sin egen kunskap. De jämför sina vitsord med varandra och tävlar sinsemellan.

– Utmattning och iver är nödvändigtvis inte varandras motsatser. Det kan fungera en tid, men i längden är det inte en hållbar lösning, säger Salmela-Aro.

"Sluta hojta om att vi ska skaffa jobb och barn!"

Anni håller inte med om att flickorna försöker uppegga varandra till tävlan och utmattning. Enligt henne stöder flickor också varandra.

Anni erkänner ändå att hon fokuserar för mycket på sina vitsord och jämför dem med andras vitsord. Den vanan försöker hon bli av med.

– Om jag förut fick en åtta i ett prov var jag jättebesviken. Det har lite lättat nu. Jag har börjat inse att siffran inte är lika viktig som att på riktigt förstå och lära sig innebörden i det man läser, säger Anni fundersamt.

Anni har sökt hjälp för sin skolstress hos skolpsykologen. Enligt henne är det viktigt att tröskeln att gå till kuratorn eller skolpsykologen är låg.

Anni tycker ändå att den samhälleliga diskussionen sätter mycket press på unga. Speciellt diskussionen om den sjunkande nativiteten och att man fort ska bli klar och komma ut på arbetsmarknaden känns tung.

– Sluta hojta om att vi genast ska börja studera, bli klara fort, hitta ett jobb och skaffa barn. Vi borde väl helst också ha två yrken. Jag hinner inte med allting!

Korrigering den 6.5.2019 kl.12:06. I den ursprungliga versionen omnämndes gymnasiets avgångsbetyg som allt mer avgörande med tanke på intagningen till medicinsk högskoleutbildning. Det korrekta är studentexamensbetyget.

Artikeln är en omskriven och översatt version av Niina Honkas, Stina Tuominens och Eemeli Marttis artikel "Itkin kokeessa, kun pelkäsin, etten osaa" – Yle selvitti, millaisissa lukioissa on uuvuttu eniten, testaa myös oma riskisi. Artikeln är ursprungligen publicerad av Yle Uutiset och artikeln är översatt och redigerad av Axel Nurmio på Svenska Yle.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes