Hoppa till huvudinnehåll

“Stora Enso hämnas på mig”

Brasiliansk bonde i kläm efter Svenska Yles granskning

Geraldo Pereira kunde inte tro sina ögon. Ett gäng män i uniform klampade in på hans tomt och satte upp ett staket.

- Först satte de upp staketet och sedan slog de upp ett läger på min tomt. De förde oljud om natten så att mina arbetare inte kunde sova. De uppförde sig respektlöst mot oss, säger han.

Geraldo Pereira har fört en lång kamp mot Veracel.
Geraldo Pereira och hans jurist Mario Junior talar med Veracels vakter. Geraldo Pereira har fört en lång kamp mot Veracel. Brasilien

Geraldo Pereira är bonde och odlar maniok på sin flera hundra hektar stora tomt i Bahia i nordöstra Brasilien. Helst skulle han odla kaffe eller kakao eftersom det är mer lukrativt, men plantorna är dyra och hans odlingar har blivit förstörda för många gånger för att han skulle våga ta risken.

Och den som förstör hans odlingar och trakasserar honom är enligt Geraldo Pereira bolaget Veracel, ett bolag som ägs till hälften av finsk-svenska Stora Enso.

Vem äger marken?

I Brasilien är kampen om marken hård och ful. Den mark som Geraldo Pereira säger sig ha rätt till påstår sig också bolaget Veracel äga.

Veracel som odlar eukalyptus i stora delar av södra Bahia har anklagats för att roffa åt sig mark av småbönder och landlösa. Under åren har Veracel varit inblandat i över tusen rättstvister kopplade till bland annat marktvister, arbetsrättsliga frågor och miljöbrott.

Geraldo Pereira tror att staketet var en hämndaktion för att han talade med finländsk media. Han och hans anställda rev ner staketet med motorsåg.

- De hade ingen rätt att komma hit. De måste visa upp juridiska dokument som ger dem tillåtelse att komma hit och det kunde de inte, säger Geraldo Pereira,

När Svenska Yle besökte Geraldo Pereira i januari visade han åt oss dokumenten, som enligt honom bekräftar att han köpt marken på 70-talet och att han har betalat skatt för den ända sedan dess.

 

Stora Enso har inga dokument att visa

När Svenska Yle kontaktar Stora Enso förklarar Markus Mannström, som sitter i ledningsgruppen för såväl Stora Enso som Veracel, att de satte upp staketet för att skilja åt den mark som Geraldo Pereira ockuperar från bolagets mark.

- Men Geraldo Pereira började genast ta ner staketet och hindrade Veracels skogsmaskiner från att arbeta på bolagets mark.

Markus Mannström, Stora Enso
Markus Mannström som sitter i Stora Ensos ledningsgrupp och i Veracels styrelse besöker ofta Bahia. Markus Mannström, Stora Enso Bild: Taisto Lapila / Yle Stora Enso,Markus Mannström

Stora Enso och Veracel kallar alltså marken för sin, precis som Geraldo Pereira.

Men när Svenska Yle ber om att få se ägardokumenten visar bolaget dem inte för oss. Stora Enso hänvisar till att de är offentliga och uppger till slut att de går att be från notariebyrån i Eunápolis.

Svenska Yle kontaktar notariebyrån i Eunápolis men väntar ännu på svar.

Markus Kröger som är biträdande professor vid Helsingfors Universitet och forskar i dokumentationen av markägandet i just södra Bahia tror inte att notariebyrån kommer att ge ut dem.

- Notariebyrån har inte gett ut Veracels dokument åt knappt någon, trots att de enligt lagen är offentliga, säger Kröger.

Kröger är inte förvånad över att Stora Enso inte verkar vilja visa dokumenten.

- De dokument som finns där visar att Veracels mark ligger 22 kilometer från Geraldo Pereiras mark. Med de dokumenten kan bolagen alltså inte påstå sig äga Geraldo Pereiras mark. Dokumentets diarienummer kan inte heller hittas i det statliga landregistret, vilket tyder på att dokumenten inte är äkta.

Kröger säger att han känner till fall där notarierna har varit med och förfalskat dokument. Därför vill de inte ge ut dem, för om det klarnar att dokumenten inte går att hittas i det statliga landregistret, så är det bevis för att dokumentet inte är äkta, förklarar han.

Biträdande professor Markus Kröger, HU
Forskaren Markus Kröger har vistats långa tider i Bahia då han forskat i marktvisterna där. Biträdande professor Markus Kröger, HU Bild: Yle Helsingfors universitet,Biträdande professor,Development studies

- Bolagen drar nytta av att fattiga jordlösa, som varken är läskunniga eller har råd att anlita en jurist, inte klarar av att verifiera dokumenten.

Geraldo Pereira är ingen fattig småbonde utan har flera anställda på sin mark och har haft råd att anlita en jurist i sin kamp mot Veracel.

Att Veracels vakter nu gått in på Geraldo Pereiras mark tycker Kröger är oroväckande.

- Det här verkar handla om skrämseltaktik, säger Kröger.

Förorenat vatten

Det är inte bara Geraldo Pereira som anklagar Veracel för att hämnas, utan också de fattiga jordlösa småbönderna som ställde upp i Spotlights program i februari.

En av de landlösa organisationerna URC (União da Resistência Camponesa, på svenska ungefär “Unionen för böndernas motstånd”) som Svenska Yle berättade om misstänker att Veracel har spridit bekämpningsmedel som förorenat deras vatten.

URC:s ledare Antonio Carlos Ferreira säger sig ha fört vattenprover till myndigheterna i Salvador för att analyseras.

Invånarna i hans by Santa Cruz Cabrália har lidit av feber, magont och diarré och han tror att det beror på bekämpningsmedel som Veracel spridit ut i området.

 

Markus Kröger vid Helsingfors Universitet är inte förvånad.

- Proverna får visa om det stämmer, men jag ser ingen orsak att betvivla de jordlösa. I Brasilien används det farligare gifter än på andra håll, också sådana som är förbjudna i andra länder. Jag har intervjuat ett flertal personer som tidigare arbetade på Veracels plantager, de berättade om vårdslöst användande av gifter. Veracel borde sluta använda giftiga bekämpningsmedel i områden där det bor folk, motsvarande skulle inte vara tillåtet i Finland, säger Kröger.

Stora Enso säger sig vara medveten om anklagelsen och har anlitat en oberoende aktör för att ta vattenprover från området.

- Veracel mäter systematiskt vattenkvaliteten i de områden där bolaget odlar eukalyptus. Vi har inga uppgifter om föroreningar eller andra problem. Vi använder endast tillåtna och certifierade bekämpningsmedel, säger Mannström.

Jordlösa bönder tar ihop med Veracel.
Landlösa från URC tar ihop med Veracels vakter i september 2018. Jordlösa bönder tar ihop med Veracel. Stora Enso,Brasilien

Vakter med stor makt

I södra Bahia har få saker blivit bättre sedan vi besökte området i januari. De landlösa som Svenska Yle intervjuade kontaktar oss och berättar om situationen. De skickar en video som visar hur Veracels vakter tagit fast sex män som ligger i gräset, några av dem gråter ljudligt.

På videon skriker vakterna åt männen att de är gripna och anklagar dem för tjuvjakt.

Stora Enso bekräftar för Svenska Yle att det är Veracels vakter som anklagar männen för tjuvjakt på videon. Videon har filmats av en av vakterna.

Enligt Stora Enso har vakterna kort efter den här scenen larmat polisen till platsen.

- Veracels skogsvakter gör ett värdefullt jobb då de upptäcker tjuvjägare och tar dem på bar gärning. Tjuvjakten är ett stort problem och Veracels vakter tillkallar polis om de ser tjuvjägare, säger Mannström.

Enligt Kröger är det ändå problematiskt. Många av de landlösa har inga andra möjligheter att få mat på bordet då de inte har någon mark att bruka. De blir jämt trakasserade av Veracels vakter. I vissa fall kan vakterna ha lagen på sin sida, men det rättfärdigar inte att vakterna uppför sig aggressivt och fientligt, säger Kröger.

- En enskild vakt eller privata säkerhetsbolag får inte gripa någon på det här sättet. Det har gått överstyr då Veracels vakter agerar som medborgargarden eller paramilitära styrkor, anser Markus Kröger.

Allt har inte blivit värre

Journalisten Jean Ramalho som följt med läget i sin blogg bedömer att situationen i området för tillfället är väldigt spänd medan vissa saker har blivit bättre.

- Yles program avslöjade kopplingen mellan Veracel och polisen vilket gjort att polisen inte längre följer med Veracels vakter då de trakasserar småbönderna och de jordlösa. Vakterna har också blivit mindre våldsamma, säger Ramalho.

 

Enligt Jean Ramalho hör han till de få journalister som öppet vågar kritisera Veracel. Den radiostation där han jobbar har skrivit under ett reklamkontrakt med Veracel och på så sätt bundit sig att inte tala om konflikterna som Veracel är inblandat i. Ramalho påstår att det samma gäller de flesta andra mediebolag i området.

- Bolaget har ett stort inflytande och mycket makt här, säger Ramalho.