Hoppa till huvudinnehåll

FN: En miljon arter av växter och djur hotas av utrotning - många redan inom de närmaste årtiondena

saimaannorppa
Saimenvikaren är utrotningshotad och finns bara i Saimen. saimaannorppa Bild: UEF saimenvikare

Naturens mångfald, eller biodiversiteten, minskar i snabbare takt än på tio miljoner år och en miljon växt- och djurarter hotas att bli utrotade, framgår i en rapport från FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES.

Många av arterna kan vara utrotade redan inom de närmaste decennierna.

I tre år har nästan 150 experter i femtio länder samlat ihop information och forskningsrapporter om hur jordklotet mår. Rapporten belyser vilka de största hoten mot djur, växter och olika naturtyper är samt hur människan påverkas av utvecklingen.

Rapporten lyfter fram några huvudsakliga hot mot den globala biodiversiteten.

Så här hotad är vår natur just nu:

  • Totalt är var fjärde art hotad
  • 2/5 av groddjuren är utrotningshotade
  • Vart tredje däggdjur i haven är utrotningshotade
  • En tredjedel av alla korallrev håller på att dö
  • En tredjedel av alla fiskarter är överfiskade
  • Var tionde insektart är hotad

Klimatförändringen ett stort hot

Enligt rapporten går klimatförändringen hand i hand med den minskande biodiversiteten.

De största hoten vad gäller klimatförändringen är att temperaturen och havsnivån stiger.

Också kalhyggen och markanvändning är ett stort hot. Enligt rapporten avverkas årligen ett lika stort område tropisk skog som Storbritanniens yta.

Direkt utnyttjande av organismer

Med direkt utnyttjande av organismer avses bland annat fiske.

Enligt rapporten används över hälften av världens havsområden till industriellt fiske.

Tonfiskfiske i Spanien
Tonfiskfiske i Spanien Bild: EPA-EFE fiske,fiskare,Fisk

En tredjedel av fiskarterna är föremål för överfiske och 60 procent utnyttjas redan nu till fullo. Bara sju procent av fiskarna i världshaven är underfiskade.

Föroreningar och avfall

I rapporten framgår att mängden plastavfall sedan år 1980 har tiodubblats och uppemot 400 miljoner ton industriavfall, såsom giftigt avfall, olika lösningsmedel och tungmetaller, hamnar i världshaven varje år.

Gödsel som används längs kuster har orsakat över 400 "döda zoner" i haven. Det innebär områden som är så syrefattiga att nästan inget kan leva där.

De döda zonerna utgör en total area större än Storbritannien, över 245 000 kvadratkilometer.

Invasiva främmande arter tär på naturliga arter

Med invasiva främmande arter avses främmande arter som anses hota biodiversiteten.

I vissa delar av Europa anses exempelvis mårdhunden vara en potentiellt skadlig invasiv art.

Mårdhund.
Mårdhund. Mårdhund. mårdhund

Invasiva arter som inte ursprungligen hör hemma på ett visst område kan orsaka skada i den biologiska mångfalden. Mårdhunden anses på vissa håll vara ett hot mot småvilt och fågel.

Läget i Finland är inte mycket bättre

Enligt Janne Kotiaho, som är professor i ekologi vid Jyväskylä universitet, säger att förändringen mot det sämre är snabbare i andra delar av världen jämfört med Finland.

I Finland har också olika skyddsprogram fungerat och enligt Kotiaho är Finlands natur i bättre skick än i många andra delar av världen.

Han säger ändå att vi finländare lever på import och vi reser mycket.

– Vi finländare är högt i toppen av de som förstör jordklotet. Vår konsumtion, våra val och livsstil orsakar väldigt mycket skada i världen.

– Vi har utkontrakterat våra problem till andra ställen i världen och nu kan vi leva här i vår fina natur, påpekar Kotiaho.

Biskopsströmmen i Pyttis
Biskopsströmmen i Pyttis Bild: Yle/Jeanette Winberg Pyttis,sommar,bro,stenbro,finsk natur

Målet med rapporten att kartlägga nuläget

Repporten berättar hur nuläget ser ut och inga exakta åtgärdsrekommendationer ges. Det är inte heller för sent att skrida till åtgärder.

– Rapporten visar också att det inte är för sent att ändra på våra vanor, men vi måste göra det nu genast både lokalt och globalt, säger IPBES ordförande.

En del rekommendationer ges ändå, bland annat att minska köttkonsumtionen, att sluta avverka tropisk skog samt att sortera sitt avfall.

Uppdaterad kl. 16 med Janne Kotiahos kommentarer. Uppdaterad 7.5 kl.9 med länken till rapporten.

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

  • Häggen är släkt med rosen

    Väldoftande blommor men stinkande bark.

    Häggen blommar i maj-juni. Blomdoften är förtrollande och man kan känna igen den på långt håll. Häggens bark, trä och blad luktar däremot illa, vilken man märker om man plockar en häggbukett - händerna får en kännspak odör. Lukten påminner lite om bittermandel. Också djuren lägger märke till lukten.

  • Bofinken, en energisk sångare

    Bofinken sjunger en fallande drill med sluttrudelutt.

    Bofinkens ljudliga sång hörs nästan över allt om våren. De första bofinkarna anländer i mars. Sången börjar man oftast höra i april. Ibland övervintrar bofinken i Finland. Bofinken, Fringilla coelebs, och lövsångaren, Phylloscopus trochilus, är de två vanligaste fågelarterna i Finland. Kännetecken: Bofinken är lätt att känna igen på sina dubbla vita vingband.

  • Vildsvinen blir vanligare i Västnyland

    Ändå så gott som omöjligt att säga hur många de är.

    Vildsvinsobservationerna har blivit vanligare på sistone, men det är så gott som omöjligt att säga hur många individer vi har i Västnyland. Det menar Mikael Wikström, som är specialplanerare vid Finlands viltcentral.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Lokalt live: Hagabäckens rör rasar in och signalkräftan invaderar bäckens nedre lopp

    Vi sänder live kl. 15.15 och 16.00 på måndagen.

    Hagabäcken är en öringbäck mitt i centrala Helsingfors - men fiskarna hotas av giftiga utsläpp, invasiva arter och av att rören som bäcken leds genom håller på att falla sönder. Klockan 15.15 tar vi en titt på röret vid Krämertsskogsvägen och en spricka i den - 16.00 jagar vi signalkräftor i Köpingsparken.

  • Så här odlar du svamp hemma

    Den gråa ostronskivlingen är en bra nybörjarsvamp.

    Vad smakar ostronskivlingen? Hur mycket ljus behöver svampen? Och hur ofta kan jag skörda? Robin Libäck, självlärd expert inom mykologi, hjälper dig att komma igång med svampodlingen där hemma.

Nyligen publicerat - Natur