Hoppa till huvudinnehåll

Studerande tvingas konkurrera med varandra på Helsingfors universitet: "Vi är jättetrötta, vi orkar inte mer"

Studerandena Julia Räisänen, Petra Niskanen, Hanna Pulkkinen och Iisa Arvelin
Julia Räisänen (till vänster), Petra Niskanen, Hanna Pulkkinen och Iisa Arvelin studerar för andra året vid kandidatprogrammet för sam­häl­le i för­änd­ring. Studerandena Julia Räisänen, Petra Niskanen, Hanna Pulkkinen och Iisa Arvelin Bild: Saga Mannila/Yle studerande

Konkurrensen mellan studerande har blivit hårdare och allt fler mår psykiskt dåligt efter utbildningsreformen vid Helsingfors universitet, vittnar studerande vid statsvetenskapliga fakulteten om. Fakultetens vicedekan säger ändå att få studerande varit missnöjda med utbildningen.

Julia Räisänen, Petra Niskanen, Hanna Pulkkinen och Iisa Arvelin studerar för andra året vid kandidatprogrammet för sam­häl­le i för­änd­ring. De vill alla specialisera sig på antropologi.

I de nya kandidatprogrammen som trädde i kraft hösten 2017 läser studenterna lite av alla ämnen i programmet under de första studieåren och väljer sedan ett ämne som de vill specialisera sig på.

– Valet sker på basis av studieframgången, så det gäller att ha höga betyg i alla obligatoriska ämnen. Det orsakar stress och gnissel mellan studerande i och med att det blir ett konkurrensläge, säger Hanna Pulkkinen.

Enligt studenterna har konkurrensläget lett till att många mår allt sämre.

– Folk mår jättedåligt i det här programmet. Vi är jättetrötta, vi orkar inte mer. En som studerar med oss sade att om hen hade vetat hur det är skulle hen hellre ha jobbat i två år och samlat pengar för att studera antropologi utomlands, säger Petra Niskanen.

Allt fler söker hjälp för mentala problem

Enligt överläkaren Pauli Tossavainen som leder arbetet med psykisk hälsa vid Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS använde nästan 12 procent av alla studerande SHVS:s tjänster på grund av psykiska problem i fjol.

– I vårt datasystem registreras inte alla besök som gjorts på grund av psykiska problem. Ändå har dessa besök ökat under de senaste åren. År 2001 gjordes ungefär 6 000 sådana besök, medan besöken de senaste åren varit runt 15 000, säger Tossavainen.

Studerande skriver anteckningar i ett häfte.
En del av studerandena vid statsvetenskapliga fakulteten känner att studierna orsakar för mycket stress. Studerande skriver anteckningar i ett häfte. Bild: Saga Mannila/Yle studerande

Enligt Tossavainen kan man alltså grovt sagt säga studenterna i allmänhet mår sämre.

– Mycket tyder på att studerande känner mer press i en miljö som blivit mer prestationsinriktad och mer fokuserad på effektivitet, säger han.

Folk mår jättedåligt i det här programmet. Vi är jättetrötta, vi orkar inte mer. En som studerar med oss sade att om hen hade vetat hur det är skulle hen hellre ha jobbat i två år och samlat pengar för att studera antropologi utomlands.― Petra Niskanen.

Vicedekanen vid statsvetenskapliga fakulteten Ullamaija Seppälä menar att konkurrensläget inte är så dramatiskt som det kan låta.

– Hittills har de flesta fått studera det ämne som de sökt till. Överraskande få har varit missnöjda, säger hon.

Svårare att studera vidare utomlands

Studenterna är också oroliga för att reformen sätter stopp för planer att studera vidare utomlands.

– Jag kan åtminstone inte söka till magisterutbildningar i Köpenhamn, Oslo eller Amsterdam med de 20 studiepoäng i antropologi som jag kommer att få i min kandidatexamen. De alla kräver att man ha mellan 50–80 studiepoäng i ämnesstudier innan man söker in, säger Niskanen.

Studenterna Julia Räisänen, Petra NIskanen och Iisa Arvelin.
Petra Niskanen, Julia Räisänen och Iisa Arvelin. Studenterna Julia Räisänen, Petra NIskanen och Iisa Arvelin. Bild: Saga Mannila/Yle studerande,Helsingfors universitet

Enligt Niskanen hade ingen professor som hon talat med tänkt på att sådana problem skulle kunna uppstå.

Undervisningspersonalen har ändå tagit oron på allvar och en ny antropologikurs har lagts till för nästa höst.

– Vi har också fått möjligheten att gå vissa magisterkurser redan nu. För många av oss betyder det här ändå att kandidatstudierna kommer att ta längre än tre år, vilket kan orsaka problem med att betala tillbaka studielånet, säger Niskanen.

Enligt vicedekanen Seppälä är ändå tanken med reformen att det ska bli lättare för studerande att studera utomlands i och med att den grundar sig på Bolognamodellen som ska göra studierna i Europa kompatibla med varandra.

– Säkert kan det finnas något universitet där det är svårt att komma in, men till de flesta borde man nog komma, säger Seppälä.

"Vi har fått kämpa hårt för att få information"

Studenterna upplever också att studierna är oflexibla.

– Det finns väldigt få chanser att justera den studieplan som vi fick i handen då vi började studera. Min bild av att studera vid ett universitet var att jag skulle få välja olika godbitar från en godisskål, men det har vi inte möjlighet till på grund av närvaroplikten, säger Julia Räisänen.

– Vi känner inte att den akademiska friheten som vi hört om finns längre, säger Iisa Arvelin.

Vicedekanen Seppälä medger att valfriheten delvis har minskat. Poängen med det nya systemet är enligt henne att studerande får chansen att välja studieinriktning senare så att man först får testa olika ämnen.

– Det här är inte en så dramatisk förändring. Tidigare har studenterna haft mer biämnen och på så sätt studerat olika ämnen, säger Seppälä.

Helsingfors universitets logo på en dörr till en byggnad.
Helsingfors universitets logo på en dörr till en byggnad. Bild: Petteri Paalasmaa Helsingfors universitet

Pulkkinen säger att hon har förståelse för att det alltid är någon som får det sämre då det görs förändringar. Hon upplever ändå att studenterna inte har fått säga till tillräckligt mycket om förändringarna.

Också Petra Niskanen efterlyser mer stöd och lyhördhet.

– Man lämnas ensam med det här. Vi har fått kämpa hårt för att få undervisning och information, säger hon.

Enligt Seppälä ska de nya programmen ännu finslipas.

– Vi lyssnar på studenterna och tar deras åsikter i beaktande då vi planerar de nya studieplanerna, säger hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen