Hoppa till huvudinnehåll

Välmående elever och kompetenta lärare – det är målet då man utvecklar Den bästa skolan

Skolbarn vid pulpeter
Skolbarn vid pulpeter Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle skolor (läroinrättningar),elever,skolelever

Utbildningsstyrelsen har gett Österbotten 250 000 euro inom ramen för Den bästa skolan-projektet. Kunniga och välmående elever och kompetenta lärare och rektorer är målet för den här satsningen som pågår nästa läsår.

Jakobstadsregionen och Vasa-Korsholm området liksom Centret för livslångt lärande, CLL, vid Åbo Akademi delar på pengarna och uppdraget.

Kiti Lindén är projektansvarig i Jakobstad, Ulrica Taylor i Korsholm-Vasa och Camilla Forsberg från CLL vid Åbo Akademi. Eva Åstrand är projektkoordinator för CLL vid Åbo Akademi.

"Hellre lite och väl än mycket och på hälft"

Den summa som finns tillgänglig av helheten för kommunerna i Jakobstadsregionen är 70 000 euro.

Den summan skall räcka till olika fortbildningar och en större regional elevvårdsdag för elevvårdspersonal under nästa läsår.

Elevernas hälsa är viktig men viktig är också lärarnas hälsa för att de skall orka med sitt arbete. Inom den ramen ryms också utbildning kring ledarskap, stresshantering, kommunikation och teamarbete för lärarna.

Olika verktyg och tips för att integrera teman om elevernas självbild och motivation ingår också i satsningen.

Projektkoordinator Kiti Lindén
Kiti Lindén. Projektkoordinator Kiti Lindén Bild: Yle/Kjell Vikman elevhälsa,projekt,kiti lindén

- Hellre lite och väl än mycket och på hälft, säger Kiti Lindén som är projektkoordinator.

Dagens värld är en projektvärld också i det här sammanhanget och det är viktigt att komma i kontakt med andra som sysslar med liknande frågor.

Psykisk ohälsa är inte bara ett regionalt problem och det finns enligt Lindén flera projekt och aktörer som arbetar med de här frågorna.

Mental träning i skolorna i Jakobstadsregionen

Nästa läsår kommer att innebära insatser för mental träning bland eleverna. Två lärare vid Oxhamns skola arbetar redan med frågor kring elevernas självbild och motivation för skolarbetet.

Det kommer i praktiken att bli vissa grupper i kommunerna som tar del av den här mentala träningen, resurserna räcker inte till att genomföra det i alla skolor och åt alla elever.

- Man måste som lärare få de här verktygen för att kunna ta upp det i den egna undervisningen. Vi kan testa vilka effekter vi får genom små insatser.

Tanken är att man bland annat skall arbeta med det som eleverna själva tycker är deras styrkor, man skall ha ett positivt utgångsläge.

Genom att involvera hemmen och barnen får höra vilka styrkor de har av sina egna föräldrar kan det ytterligare stärka barnens självkänsla

Hur stort är problemet med barn som inte vill komma till skolan av olika anledningar?

- Hemmasittarna är ett problem nationellt. Under våren ordnades en kurs för kuratorer och skolpsykologer i Jakobstadsregionen. Jag har en tanke om att samla den här gruppen för att gå igenom vad vi lärde oss på kursen och se vad som kunde implementeras i vår region, säger Kiti Lindén.

Sofia Hedman är skolpsykolog i Nykarleby och medlem i styrgruppen tillsammans med Kiti Lindén i projektet som startar till hösten.

När det gäller hemmasittarna i regionen säger hon att frågan uppmärksammats väldigt mycket i Sverige.

Det finns exempel på elever som kunnat bli hemma i flera månader utan att någon reagerat. Så illa ställt är det inte här, enligt henne.

- Ofta är det nån form av ångestproblematik i botten. Det finns också en grupp som är mycket sjuka, de är lovligt hemma men är så deprimerade att de inte orkar komma till skolan. Skolvägrarna är sist och slutligen inte så många.

Det finns enligt Sofia Hedman ofta en större problematik när det gäller de här barnen, det är inte bara i skolan där problemen finns.

Problemen kan gälla hela familjen men hon frågar sig vem som har tid att stöda hela familjen.

Ny elevvårdslag kom 2014

Elevvården fick ett nytt styrmedel 2014 när den nya elevvårdslagen trädde i kraft och i den betonas det förebyggande arbetet och arbetet på skolnivå.

- Enligt lagen måste varje kommun ha en styrgrupp för elevvården och vi gick in för att ha en regional grupp, säger Sofia Hedman.

Sofia Hedman anser att det är viktigt att bli bättre i de här frågorna. Psykisk ohälsa är också inom vuxenpopulationen den största orsaken till sjukfrånvaro och sjukpension.

Det finns enligt henne fortfarande mycken okunskap kring psykisk hälsa och vad som kan göras i förebyggande syfte.

Lågtröskelverksamhet behövs

Tröskeln till att söka stöd och hjälp bör vara så låg som möjligt för att elever skall våga söka hjälp i ett tidigt skede och inte sitta och vänta.

Det kräver också att kuratorer och skolpsykologer har en synlighet i vardagen i skolorna.

Diskussioner om obligatoriska besök för alla elever i årskurs sju har förts på det nationella planet men de har inte förverkligats ännu.

- Om vi sitter fast alltför mycket i individuellt inriktade åtgärder i stödsamtal så blir vi automatiskt också mindre synliga bland övriga elever, det är hela tiden en balansgång, säger Sofia Hedman.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten