Hoppa till huvudinnehåll

Viktigt med olika alternativ vid vård i livets slutskede: "Hemvård är inte alltid en lösning"

En ung kvinnas hand som håller i en äldre kvinnas hand. Den yngre kvinnan är iklädd vita sjukhuskläder och den äldre kvinnan sitter i rullstol.
Arkivbild. En ung kvinnas hand som håller i en äldre kvinnas hand. Den yngre kvinnan är iklädd vita sjukhuskläder och den äldre kvinnan sitter i rullstol. Bild: Arne Trautmann / Mostphotos äldre,sjukvård,äldreomsorg,tant,sjukskötare,Hand,rullstolar,hälsovård,läkare,geriatrik,sjukhus

Beslutet om att stänga Karinahemmet i Åbo väckte frågor kring hur den palliativa vården ordnas i Åboland.

I Pargas stad och Kimitoöns kommun fungerar vården i livets slutskede överlag bra, men det är viktigt att ha flera alternativ, säger kommunernas tjänstemän.

Kjell Wennström (SFP), som är medlem i social- och hälsovårdsnämnden i Åbo, säger att de på nämnden endast har diskuterat faktumet att Karinahemmet läggs ner.

Ljusstake på bord.
Ljusstake på bord. Bild: Yle/Pontus Nyqvist Ljusstake,Åbo,karinahemmet

Däremot har det inte förekommit några ingående diskussioner om saken.

Enligt Wennström är det också osannolikt att ämnet tas upp till diskussion i nämnden i fortsättningen.

- Det kommer kanske inte att tas upp om det inte blir några förslag på att Åbo stad ska gå in för att stöda Karinahemmet, säger Wennström.

Konsekvens av utökad hemvård

Enligt Wennström är stängningen av Karinahemmet en konsekvens av den utökade hemvården.

- Utvecklingen har gått till det att trots att man exempelvis är cancersjuk så ska man kunna få bo hemma om man i övrigt klarar sig, och det har lett till att färre vill flytta till ett hem som till exempel Karinahemmet, säger Wennström.

Bild på Karinahemmet utifrån.
Beslutet om att lägga ner Karinahemmet på Hirvensalo i Åbo upprörde många människor. Bild på Karinahemmet utifrån. Bild: Yle/Pontus Nyqvist terminalvård,palliativ vård,vårdanstalter,karinahemmet

Alla kan inte vårdas hemma

Kjell Wennström konstaterar ändå att den del patienter inte kan vårdas hemma.

Det här gäller särskilt ensamma människor utan anhöriga som kan hjälpa till med vården.

- Åbo är dessutom den stad i Finland som har flest enpersonshushåll, så det betyder att när man blir sjuk så är man ännu mer ensam. För en sådan person skulle ett sådant här hem (som Karinahemmet [reds. anm.]) absolut vara det bästa.

Wennström säger att nämnden blivit informerad om att det har förts diskussioner med bland annat Cancerstiftelsen och andra finansiärer om en fortsatt verksamhet på Karinahemmet.

I så fall skulle vården inte ordnas på samma sätt som nu.

- Karinahemmet har ju varit ganska stort och det har krävt en hel del personal och inneburit en hel del kostnader. Kanske en mindre enhet skulle passa bättre, säger Wennström.

Hemvården är överlag bra

Birger Björkqvist, som är avdelningsläkare vid Pargas hälsocentral säger att hemvården överlag fungerar bra.

- Här i Pargas har vi ju ett hemvårdsteam och en hemsjukvård som fungerar dygnet runt. Det är möjligt att få kontakt med sakkunnig vårdpersonal dygnet runt, säger Björkqvist.

- Om det uppstår problem med att bo hemma eller om någon patient inte tycker att det är ett bra alternativ så har vi ju hälsocentralens bäddavdelning som fungerar som ett sorts minisjukhus.

Björkqvist säger att de som vårdas hemma och behöver smärtlindring kan få en smärtlindringspump med sig hem.

Ett ljus.
Ett ljus. Bild: EPA/WAEL HAMZEH sorg

- Man har en knapp som man trycker på så att man får en dos smärtlindrande. Och behöver man vätska eller något annat i blodet så är det också möjligt att ge det hemma, och så vidare. Överlag så tycker jag att de patienter som vi har haft i den palliativa vården har varit tacksamma och nöjda med vården de har fått, säger Björkqvist.

Anhörigas hjälp behövs

Pargas stad har haft behov av Karinahemmets tjänster endast i enstaka vårdperioder, säger Björkqvist.

Liksom Wennström påpekar Björkqvist att Karinahemmet lämpar sig särskilt väl för sådana patienter som är ensamma och inte har anhöriga.

För att hemvården ska fungera krävs det att det finns anhöriga som kan ställa upp och hjälpa till med vården.

- På Karinahemmet har ju det här specialkunnandet funnits på ett och samma ställe, så det har förstås varit en fördel, säger Björkqvist.

En hand håller i en spruta och centralvenkateter.
Arkivbild. En hand håller i en spruta och centralvenkateter. Bild: Yle/Juho Teir sjukvård,hemvård,Närpes,sprutor,medicin,kateter

Hemvård inte så vanligt på Kimitoön

På Kimitoön är situationen lite annorlunda jämfört med Pargas.

Enligt Nea Forss, som är avdelningsskötare på Kimitoöns hälsocentralsjukhus, vårdas ganska få patienter i livets slutskede hemma.

- Det handlar om en del enklare fall där det inte behövs vård dygnet runt, för inom hemvården finns det ingen vård dygnet runt. Då ska anhöriga finnas där, speciellt nattetid, säger Forss.

Utvecklar vården i livets slutskede

Enligt Forss försöker Kimitoöns kommun utveckla vården i livets slutskede bland annat genom att personalen aktivt deltar i ett nätverk tillsammans med Åbo universitetscentralsjukhus.

Det är också meningen att alla Kimitoöbor redan inom specialsjukvården ska få information om den vård i livets slutskede som erbjuds på hälsocentralsjukhuset på Kimitoön.

- Vi har till exempel gjort ett informationsblad som också en del avdelningar på ÅUCS har fått där våra kontaktuppgifter finns. Också de enheter som gör besluten om vård i livets slutskede har de här informationsbladen, säger Forss.

Ingången till Kimito hälsostation.
Arkivbild. Ingången till Kimito hälsostation. Bild: Yle/Monica Forssell dörrar,Kimitoön (kommun),kimito hälsocentral

Stort behov av avdelningsvård

Enligt Forss väljer många patienter avdelningsvård i slutskedet, även om det innebär att man endast vårdas några dygn.

- De behöver ett så kraftigt nätverk runt sig när hemvården inte erbjuder vård dygnet runt. Alla har ju inte anhöriga som kan ställa upp i den här situationen, säger Forss.

Forss anser att det fortfarande finns ett stort behov av avdelningsvård på Kimitoön.

Men att just Karinahemmet läggs ner påverkar inte Kimitoön så mycket, tror Forss.

- Vi har haft några enstaka fall där det kanske främst har varit frågan om lite yngre personer som har varit i behov av den här typen av vård. Då har det skett via en betalningsförbindelse med Kimitoöns kommun, säger Forss.

Forss blev ändå förskräckt över att läsa att Karinahemmet läggs ner, eftersom hemmet har en så bra expertis.

Oftast är det tryggheten på liknande hem med vårdpersonal dygnet runt som är det viktiga.

- Det finns helt klart ett stort behov av det. Trenden är tyvärr i dag den att alla ska skötas hemma i en så stor utsträckning som möjligt. Faktum är att det inte är en lösning i alla fall och i alla skeden, säger Forss.

Vad tror du att den här trenden beror på?

- Nu är det kostnaderna som styr det hela. Man vill få ner på kostnaderna. Vi vet också själva att det är billigare att sköta någon i hemmet än att sköta någon på en anstalt, säger Forss.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland