Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Arktiska rådets möte blev ett misslyckande för Finland

Guðlaugur Þór Þórðarson och Timo Soini på Arktiska rådets möte.
Guðlaugur Þór Þórðarson och Timo Soini på Arktiska rådets möte. Bild: Kerstin Kronvall/Yle Island,Finland,Nordiska rådet,Timo Soini

För första gången någonsin fick Arktiska rådet inte ihop någon slutdeklaration. I stället undertecknade ministrarna ett gemensamt uttalande. Utrikesminister Soini var nöjd: ”Alla kom och resultatet skulle ha kunnat vara sämre” sade han. Mötet blev ändå ett misslyckande för Finland som ordförandeland, skriver Kerstin Kronvall.

Då utrikesministrarna innan mötet började samlades till den obligatoriska gemensamma fotograferingen var det idel glada miner.

Finlands utrikesminister Timo Soini kom in tillsammans med sin Rysslandskollega Sergei Lavrov och Soinis skratt klingade upprepade gånger över salen.

Lite senare kom de andra utrikesministrarna in, bland dem USA:s Mike Pompeo. Han gick fram till Lavrov och tog honom vänligt i armen. Herrarna var idel leenden trots att Pompeo i sitt tal dagen innan skällde ut Ryssland efter noter.

Stämningen gav en känsla av lättnad. Det var antagligen också så. Kampen om en slutdeklaration var över. Det blev alltså ingen sådan utan istället ett gemensamt uttalande.

I uttalandet understryker ministrarna sin beredskap att arbeta för fred, stabilitet och konstruktivt samarbete i regionen. De skriver bland annat också in att de vill befrämja hållbar utveckling och underlätta ursprungsbefolkningens liv.

Ordförandelandets Timo Soini publicerade dessutom i sitt namn ett uttalande där han bland annat skrev in klimatförändringen.

Finland hade högre ambitioner

Det här är självklart ett misslyckande för Finland som ordförandeland. Många skyndade sig emellertid att förklara att bara det att mötet blev av var en framgång. Så kan man förstås också se det. Det är inte längre någon självklarhet att ministrar från Ryssland och USA vill träffas.

- Alla kom och alla jobbade intensivt, och vi kunde skriva under ett gemensamt uttalande, det skulle ha kunnat vara mycket sämre, sade utrikesminister Timo Soini.

Det arktiska rådets uppgift är att befrämja utvecklingen i de åtta länder som hör till rådet. Länderna är Danmark, Finland. Island, Kanada, Norge, Sverige, Ryssland och USA.

Islands utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson betonade i sitt tal på mötet att klimatförändringen är en av Islands prioriteter i sitt ordförandeskap. Andra viktiga frågor är arktisk sjöfart, befolkningen och Arktiska rådets roll.

Ryssland och USA på kollisionskurs

Motsättningarna är många. Ryssland har ökat sin militära närvaro i området och vill ha kontrollen över den nya farled som öppnas i Norra ishavet då isen smälter. Farleden gör att transporttiden mellan Asien och väst förkortas avsevärt.

Där de andra länderna hänvisar till de internationella överenskommelserna om havens frihet, hävdar Ryssland att farleden är en nationell rysk affär.

Ryssland vill alltså ha full koll på de fartyg som rör sig där.

Ursprungsbefolkningen hotas

Klimatförändringen har snabba och allvarliga följder för Arktis. Nu ville inte USA alls tala om det. Det slags halsstarrighet var en överraskning. Vanligen brukar de så kallade förnekarna framhålla att klimatet förändras, men att det inte beror på mänsklig verksamhet. Nu var alltså hela ordet tabu, enligt USA.

Det här var den uppenbara orsaken till att det inte blev någon slutdeklaration, men utrikesminister Soini vägrade säga att det är så.

- Jag pekar inte ut någon, sade han.

Finland har arbetat för att ursprungsfolken ska inkluderas bättre i arbetet inom Arktiska rådet. Det är en av de framgångar som Finland kan yvas över.

Fortfarande är ursprungsfolkens livsstil och överlevnad hotade av både klimatförändringen och av utvinning av naturresurser som gas och olja. Också transportleder, som de finska planerna på en snabbjärnväg genom hela landet, utgör hot mot dem.

Representanter för ursprungsbefolkningsgrupper har kritiserat rådet för att visserligen låta folkens delegater tala, men utan att någon lyssnar eller reagerar.

Sjöfartsutsläpp kan minskas

Under Finlands ordförandeskap fick den internationella sjöfartsorganisationen IMO observatörsstatus i Arktiska rådet. Det är viktigt bland annat eftersom dieseldrivna fartyg släpper ut enorma mängder sot i luften.

För att minska den typen av utsläpp kan hamnarna göra en hel del. Om fartygen får tillgång till elnätet då de ligger i hamn behöver de inte producera elström med dieselgeneratorer ombord. Det har betydelse både för luften i hamnstäderna och för Arktis, dit sotutsläpp sprids i atmosfären.

Transporter står överhuvudtaget för en stor del av sotutsläppen som har varit en av de viktigaste frågorna för Finland under ordförandeperioden.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes