Hoppa till huvudinnehåll

"Det är alarmerande siffror" – var tredje studerande vid HU har sökt hjälp för mentala problem det senaste året

Flicka som skakar på huvudet för att föreställa ångestkänslor.
Flicka som skakar på huvudet för att föreställa ångestkänslor. Bild: Yle/Lovisa Viinikka Panikångest,panikattack,ångest,mental hälsa,psykiskt illamående,psykisk ohälsa

Var tredje studerande vid Helsingfors universitet har sökt hjälp för mentala problem under det senaste året. Kvinnliga studerande upplever oftare utbrändhet än manliga. Studerande berättar i en enkät att universitetets utbildningsreform haft fler negativa än positiva effekter på studieplaneringen och stödet.

Nästan var tredje studerande vid Helsingfors universitet - 31 procent - uppger att de har sökt hjälp från mentalvården under det senaste året.

Sofia Lindqvist, jobbar som sakkunnig inom frivilligarbete och svenskspråkig verksamhet vid föreningen Nyyti r.f.

Lindqvist har ett förflutet som sakkunnig för studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS), som i mars 2019 gjorde en enkät som över 1 700 kårmedlemmar svarade på.

Där framgår att hela 31 procent av de som svarade har använt någon form av mentalvårdstjänster under det senaste året.

- Det var en överraskande hög siffra - också för oss, säger Lindqvist.

Sofia Lindqvist, sakkunnig vid Nyyti rf.
Sofia Lindqvist. Sofia Lindqvist, sakkunnig vid Nyyti rf. Bild: Yle/Anna Aaltonen expert,sofia lindqvist

"Handledare kunde avskedas mitt i en process"

Hon kan tänka sig att en bakomliggande faktor har att göra med de stora förändringar som har skett i samband med utbildningsreformen "Stora hjulet" vid Helsingfors universitet.

- Reformen började planeras innan nedskärningarna som universitetet var tvungen till då finansieringen skars ner. Målen var höga men kunde inte förverkligas i praktiken eftersom personalen blev färre. Studerandes handledare kunde avskedas mitt i en process.

Studerande berättade i enkäten att reformen hade fler negativa än positiva effekter på studieplaneringen eller stödfunktionerna.

Yle Huvudstadsregionen berättade tidigare om den stress som universitetsstuderande känner.

- Folk mår jättedåligt i det här programmet. Vi är jättetrötta, vi orkar inte mer. En som studerar med oss sade att om hen hade vetat hur det är skulle hen hellre ha jobbat i två år och samlat pengar för att studera antropologi utomlands, säger studerande Petra Niskanen.

Kvinnor upplever oftare utbrändhet

Sofia Lindqvist anser att siffrorna är alarmerande.

- Nästan var tredje högskolestuderande rapporterar psykiska svårigheter. Andelen har stigit under hela 2000-talet.

En tidigare studie visar att sju procent av Finlands högskolestuderande upplever sig ha symptom som tyder på utbrändhet - och ytterligare 19 procent känner sig ineffektiva eller har små symptom på utbrändhet.

- Man vet att det är oftare kvinnliga studerande som upplever utbrändhet och konkurrens i utbildningen än manliga studerande baserat på deras upplevelser, säger hon.

Vad tror du att det kan bero på?

- Om jag spekulerar så skulle jag säga att många branscher som kvinnor söker sig till är i högre grad konkurrensutsatta och mera krävande att komma in i. Men det är nog inte hela sanningen, säger hon.

"Jättehöga siffror jämfört med befolkningen i gemen"

I den stora nationella hälsoundersökningen för högskolestuderande som publicerades 2017 - och som har gjorts vart fjärde år sedan 2000 - hade två forskare undersökt vilka faktorer som är förknippade med den ökade rapporteringen av psykisk ohälsa.

De fann att särskilt de studerande som upplever att det är svårt att klara sig ekonomiskt i högre grad rapporterar om psykiska problem.

Också studerande som känner sig ensamma och upplever att de har brist på närståendestöd sade sig ha symptom på psykiska svårigheter.

- De upplevda faktorerna ensamhet, brist på stöd och ekonomiska svårigheter har ökat under 2000-talet, säger Lindqvist.

Också internationell forskning på studerande visar att många uppvisar symptom på psykisk ohälsa - upp till 40 procent av vissa grupper.

- Det är jättehöga siffror jämfört med befolkningen i gemen, så studietiden är en utsatt tid, säger hon.

Universitetsstuderande mer stressade än studerande i yrkeshögskolor

Enligt Lindqvist finns det inte särskilt stora och betydande skillnader mellan studerande vid universitet och yrkeshögskolor gällande psykisk ohälsa.

Men universitetsstuderande upplever något mera stress än studerande vid yrkeshögskolor.

- Långvarig stress kan ju orsaka andra psykiska svårigheter och övergå i något som måste diagnostiseras och vårdas.

Mobbning förekommer mer bland 24–27-åriga yrkeshögskolestuderande jämfört med andra studerande.

Och studerande utanför huvudstadsregionen upplever i högre grad mobbning än i huvudstadsregionen.

Lindqvist säger ändå att på det stora hela inte finns betydande regionala skillnader.

Här kan du höra hela intervjun med Sofia Lindqvist:

Artikeln är uppdaterad. I den ursprungliga artikeln som publicerades 7.5. 2019 stod det felaktigt att kvinnliga studerande i högre grad upplever utbrändhet, medan manliga studerande i högre grad upplever konkurrens. 8.5.2019 kl.10.45 är det rättat till att kvinnliga studerande i högre grad upplever både utbrändhet och konkurrens i utbildningen än manliga studerande.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen