Hoppa till huvudinnehåll

Ryssland har en flagga på Nordpolens havsbotten och USA ogillar det skarpt – klimatet har fortfarande pole position i Arktis, säger forskare

kollage av Sergej Lavrov och Mike Pompeo
kollage av Sergej Lavrov och Mike Pompeo Bild: /All Over Press Sergej Lavrov,Mike Pompeo

De tydliga skillnaderna i synen på klimatförändringen är den enda egentliga orsaken till att det Arktiska rådet inte gav ut en traditionell slutdeklaration efter sitt möte i Rovaniemi. Det säger forskaren Malgorzata Smieszek till Svenska Yle.

Det här handlar det om

  • Arktiska rådet består av Finland, Sverige, Norge, Island, Danmark, Ryssland, Kanada och USA
  • Bland annat Kina och flera nationer av ursprungsfolk, som inuiter och samer, håller observatörsstatus
  • Rådet är ett diskussionsforum utan lagstiftande makt
  • Årets möte ägde rum den 7 maj i Rovaniemi
  • Mötet överskuggades av USA:s utrikesministers hårda uttalanden mot Ryssland, Kina och klimatförändringen

När Finland nu avslutar sitt 2-åriga ordförandeskap i Arktiska rådet, organisationen för de länder som har direkta intressen norr om polcirkeln, är det med en bitter eftersmak.

Redan då mötet inleddes i Rovaniemi stod det klart att diskussionerna i kulisserna hade lett till att mötet inte producerar en slutdeklaration, för första gången i rådets historia.

USA:s utrikesminister Mike Pompeos uttalanden på måndagen tydde på att det här skulle hända. Han vill inte se ett Arktis där det inte råder ordning och reda, var budskapet. Ryssland ska inte skramla med vapen och det ska inte Kina heller.

- Vi vill inte att länder som Ryssland ska använda sig av militär för att till exempel förhindra trafik till sådana områden där trafik är tillåtet. Det här bryter mot internationell lag, sade Pompeo till Yle.

Pompeo konstaterade också att kinesiska pengar är välkomna, men inte kinesiska regeringens hejdukar.

Men trots att Pompeo och USA skäller på Ryssland och Kina ska vi inte glömma vad som egentligen står bakom den uteblivna deklarationen. Det säger Malgorzata Smieszek, forskare vid det Arktiska centret vid Lapplands universitet.

Tack vare det uttalandet försäkrade Finland att det arktiska samarbetet kan fortsätta de kommande två åren.― Malgorzata Smieszek, Arktiska Centret vid Lapplands universitet

- Klimatet är den central anledningen till att det inte blev någon deklaration, och klimatet är den centrala frågan också i Arktis överlag, säger Smieszek till Svenska Yle.

- Det var fundamentala meningsskiljaktigheter som gjorde att en slutdeklaration blev omöjlig.

Enligt henne är USA:s hårda retorik alltså inte det som vi borde fokusera på, utan klimatet ska bibehålla sin plats som den viktigaste frågan i regionen.

För också USA skrev under utrikesministrarnas gemensamma uttalande, och Finland publicerade ett uttalande i egenskap av ordförande, undertecknat t.f. utrikesminister Timo Soini.

- Det gemensamma uttalandet var ett mycket simpelt sådant, men tack vare det uttalandet försäkrade Finland att det arktiska samarbetet kan fortsätta de kommande två åren, säger Smieszek.

Klimatet lyckades få en central roll tack vare Soinis uttalande trots att USA spjärnade emot, konstaterar Smieszek.

- Det är väldigt viktigt att klimatförändringen nämns redan på första sidan i ordförandelandets uttalande. Man konstaterar att de flesta medlemmarna ser klimatet som den viktigaste utmaningen.

Vem som hör till gruppen "de flesta" är anonymt men till och med Ryssland har sagt att klimatfrågan är central, så blickarna kan vändas västerut.

Mer än bara miljöfrågan: Tävlingen om arktiskt herravälde

Helt oväntat var beslutet ändå inte, med tanke på Pompeos uttalanden på måndagen. Industrifantasten Donald Trump förde 2016 med sig en strikt klimatpolitik in i Vita huset. Strikt i bemärkelsen att USA relativt kvickt hoppade av Parisavtalet och satte käppar i hjulet på klimatkonferensen i Katowice 2018.

Dessutom handlar det om konkurrens.

Pompeo hade i Rovaniemi redan tidigare varnat Kina för att kineserna ska hålla sina fingrar borta från det töande Arktis. Peking har öppet stakat ut en plan på en arktisk sidenväg – som också är namnet på projektet – där de nordliga passagerna till så stor kapacitet som möjligt ska utnyttjas för frakt, så fort de töat bort. Kina har observatörstatus i rådet, men amerikanerna är oroliga för att Xi Jinpings regering vill roffa åt sig av Arktis rikedomar.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och president Vladimir Putin.
Sergej Lavrov och Vladimir Putin. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och president Vladimir Putin. Bild: EPA/SERGEI KARPUKHIN/REUTERS POOL Sergej Lavrov,Vladimir Putin,Ryssland

Amerikanerna oroar sig också för Kreml. Ryssland är inte bara en miljöbov i sina nordliga vatten (dålig infrastruktur leder till massiva utsläpp varje år), utan skramlar också med vapenarsenalen på områden som varit demilitariserade sedan Sovjettiden.

Flottbaser som inte använts sedan kalla kriget och en omfattande modernisering av den mäktiga Norra flottan, Северный флот, har fått Washington att grubbla.

Kinesisk ubåt som deltog i marinens 60-årsfest år 2009
Kinas växande militärmakt orsakar oro i såväl väst som öst. Kinesisk ubåt som deltog i marinens 60-årsfest år 2009 ubåtar,Kina,Flotta

Kampen om resurserna hårdnar

Att Ryssland sitter på merparten av de arktiska naturresurserna och att man för 12 år sedan planterade en rysk flagga under isen på Nordpolen kanske tolkas som en provokation i Washington. Att Kina kommit in och försöker göra anspråk på bitar av den arktiska kakan är Pompeo som sagt rejält irriterad på, vilket blev klart i och med att ingen slutdeklaration skapades i Rovaniemi.

Island, som efter i dag tar över ordförandeklubban, står inför flera utmaningar. Högst på agendan står enligt Malgorzata Smieszek vid Arktiska centret miljöfrågor.

- Det är marina frågor, där hanteringen av plaster i Arktis kommer först, men också klimatförändringen. Rådet styrde bort diskussionen från den militära närvaron i området, det är inte en konflikt just nu, tror Smieszek.

De mest optimistiska modellerna säger att Nordpolen kommer vara isfri under sommaren senast i slutet av århundradet. Det kan hända redan om 25 år.

Fjällrävar på Nordpolen.
Fjällrävar på Nordpolen. fjällräv,nordpolen,arktiska regionen

Läs mera:

Analys: Arktiska rådets möte blev ett misslyckande för Finland

För första gången någonsin fick Arktiska rådet inte ihop någon slutdeklaration. I stället undertecknade ministrarna ett gemensamt uttalande. Utrikesminister Soini var nöjd: ”Alla kom och resultatet skulle ha kunnat vara sämre” sade han. Mötet blev ändå ett misslyckande för Finland som ordförandeland, skriver Kerstin Kronvall.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes