Hoppa till huvudinnehåll

Med de här 3 knepen ökar vi sysselsättningen – nu kommer Finland på sista plats i nordisk jämförelse

En person jobbar med flera datorer vid ett bord.
En person jobbar med flera datorer vid ett bord. Bild: CC0/Pawel Kadysz jobbar

I en nordisk jämförelse är 72 procent av finländarna sysselsatta i förvärvslivet. Det blir jumboplats för oss i en jämförelse med Danmark, Norge, Sverige och Island

Primus i klassen är Island där drygt 83 procent jobbar. I Sverige är man näst bäst med 77,5 procent av svenskarna i förvärvslivet. Danmark och Norge är på den nivå dit Finland vill nå inom de närmaste åren, det vill säga omkring 75 procent.

Tre sätt att tänka om

– Vi måste satsa på personligt stöd och möten öga mot öga mellan personalen på arbetsförmedlingen och de arbetssökande, säger chefsekonom Ilkka Kaukoranta på Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC.

Här visar den nordiska jämförelsen som Arbets- och näringsministeriet låtit göra att arbetsförmedlingen är långsam och passiverande.

– Statistik visar att bäst får du ett nytt jobb, när du redan har ett jobb. Sedan om du varit arbetslös en kort tid, och efter det blir det sämre ju längre tid det går, säger Tapio Bergholm, docent vid Östra Finlands universitet.

Enligt Bergholm tar man i andra nordiska länder arbetslösheten mer på allvar genast. Men man vidtar också straffåtgärder om den arbetssökande inte är samarbetsvillig. Dessutom har man mer personlig handledning.

Utbildningen får inte halka efter

Jämförelsen visar att från att ha legat i topp när det gäller hur högutbildade våra 30-åringar är så har utbildningsnivån för de som är 30+ börjat dala.

– Om man vill lyfta på sysselsättningsgraden måste man också satsa på arbetskraftskvaliteten, säger Bergholm.

Han påpekar att den senaste regeringen och riksdagen drev igenom reformer och besparingar som har sänkt kvaliteten på yrkesutbildningen, och att utbudet på utbildning har minskat.

Också på FFC är man oroad om utbildningsnivån sjunker.

– Det är svårt att få jobb om man inte har en examen efter grundskolan. Förlängd läroplikt skulle vara en investering som kunde stöda sysselsättningen, anser Kaukoranta.

Bild på Ilkka Kaukoranta på FFC:s byrå
Ilkka Kaukoranta, chefsekonom på FFC Bild på Ilkka Kaukoranta på FFC:s byrå Bild: Agneta Gestrin / Yle Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC

Vettigare finanspolitik

Efter finanskrisen och speciellt sedan 2013 har vårt grannland Sverige fört en finanspolitik med stödåtgärder, medan vi i Finland inte har byggt upp någon större buffert att dela ut pengar i från till stödåtgärder.

– Vi har en dålig tradition i den finländska finanspolitiken att det delas ut medel när det är ekonomiskt bra tider. Då håller man inte så hårt i pengarna, medan man sedan drar åt i kärvare tider. Det borde vara helt omvänt, säger Kaukoranta.

– Det är bedrägligt om finanspolitiken fokuserar på hurdan sysselsättningsgrad vi ska nå upp till. Finländarna behöver ju också helst leva på de pengar de förtjänar och att de kan behålla eller utveckla sina yrkeskunskaper.

Kaukoranta konstaterar att det är ett bra samhälle som är målet, och Bergholm fyller i att det gäller att se ett bredare perspektiv:

– Vill man ha människor som jobbar länge så måste arbetet ge något mer än bara procentenheter för regeringen, .

Läs rapporten här

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes