Hoppa till huvudinnehåll

Uttråkad på jobbet? För få eller för ensidiga arbetsuppgifter kan ge dig boreout

En kvinna som vilar på en hög med häften på ett konferensbord.
En kvinna som vilar på en hög med häften på ett konferensbord. trötthet,sömn,stress,jobb

Det talas mycket om burnout och utmattning. För mycket stress och press kan göra oss utbrända och deprimerade. Men att inte alls vara utmanad, behövd eller känna att man kommer till sin rätt på arbetsplatsen kan också vara skadligt för hälsan, säger forskare Lotta Harju.

– Det handlar om att arbetstagaren blir kroniskt uttråkad. Man blir inte utmattad som när arbetsbördan är för stor, men det rör sig ändå om stress och illamående i arbetet, säger forskare Lotta Harju på Vrije Universitetet i Amsterdam.

Forskare Lotta Harju.
Forskare Lotta Harju. Forskare Lotta Harju. forskare

Kommer inte till sin rätt på arbetsplatsen

För den som arbetar långa dagar och håller många bollar i luften samtidigt vore väl drömmen att få ha det lugnt och långtråkigt ens ibland.

Men om alla arbetsdagar blir långsamma och tråkiga och man varken blir utmanad, får använda sin kunskap eller känner sig uppskattad så leder det också till att vi mår dåligt.

– I slutändan kan för lite arbete, eller åtminstone för lite meningsfullt arbete, också göra oss sjuka, säger forskare Lotta Harju.

Om den anställda ständigt känner sig uttråkad tappar hen motivationen och lusten till sitt arbete. Det kan också leda till att den anställda får svårt att fokusera på de arbetsuppgifter som faktiskt erbjuds.

– Om en arbetstagare visar tecken på att vara uttråkad eller själv lyfter frågan borde man så snabbt som möjligt försöka erbjuda honom eller henne nya uppgifter, säger HR-specialist Nina Hultholm.

Schweizare gav ut bok i ämnet

Det var de schweiziska forskarna Philippe Rothlin och Peter R. Werder som först myntade uttrycket Boreout och gav ut en bok i ämnet. På tyska heter den Unterforderung, på svenska kunde det kanske kallas underansträngning.

Lotta Harju är den finländska forskare som främst undersökt fenomenet. Harju arbetade tidigare på Arbetshälsoinstitutet i Finland, men har nu fortsatt sin forskning i Nederländerna.

Vems är felet?

Symptomen vid boreout är ganska snarlika de man upplever vid överansträngning och utmattning. Boreout gör oss nämligen också stressade i det långa loppet, säger Lotta Harju.

Men varför blir en anställd uttåkad, beror det på personen själv, på arbetsuppgifterna eller på arbetsgivaren? Borde man kanske ta sig själv i kragen och vara glad över att man har en inkomst eller är det arbetsgivaren som borde göra något åt situationen?

Finns det arbetsuppgifter som är intressanta och motiverande och låter den anställda utnyttja sin begåvning?

Lotta Harju säger att orsakerna varierar och det är inte heller så enkelt att tala om det här problemet. Det är mera okej att vara stressad och ha mycket att göra, än att ha för lite att göra eller inte få någonting gjort.

– I dag har många bråttom på jobbet och visst finns det nästan alltid saker att göra. Frågan är snarare om det finns arbetsuppgifter som är intressanta och motiverande och om den anställda får utnyttja sin begåvning, säger Harju.

Det är svårt att objektivt mäta vilka uppgifter som är tråkiga eller ensidiga, säger Harju. Det kan ju växla från en person till en annan hur man upplever arbete. Men överlag kan man säga att en lagom dos utmaning, ansträngning och problemlösning är bra.

– Arbetet ska inte vara allt för enkelt, så kan man summera det, säger Harju.

Arbete på gång i verkstaden i Lovisa.
Arbete på gång i verkstaden i Lovisa. Bild: Yle/ Jenny Kähärä Verkstad,företag,Lovisa,metallarbeten,arbete,Händer,verktyg

Inte bara löpande band tråkar ut

Man kunde kanske tänka sig att den som arbetar i produktionen, exempelvis någon som står vid ett löpande band och gör samma sak dagarna i ända, kan drabbas av uttråkning. Men så enkelt är det inte.

När det gäller boreout finns alla yrkesgrupper representerade.

Det är inte heller alltid brist på arbete eller själva arbetet i sig som tråkar ut.

– Det kan också bero på att det det finns saker som stör arbetet, fast det i sig skulle vara intressant. Exempelvis kan en massa byråkrati hindra den anställda från att fördjupa sig i sitt arbete. Eller så stör upprepade avbrott och onödiga uppgifter ideligen arbetet.

Det kan göra att man upplever att man inte får koncentrera sig på sin egentliga uppgift, på det som känns meningsfullt, säger Harju. På längre sikt gör det att man blir utmattat och uttråkad.

Just nu håller Lotta Harju på att undersöka vilka likheter det finns mellan burnout och boreout, för att det finns tangeringspunkter är hon redan på det klara med. Båda leder till att illamåendet med tiden blir kroniskt.

Stressande och passiviserande

Hur mår då den som konstant tråkas ut på arbetet? Lotta Harju säger att ju mera uttråkad en person är på sitt arbete desto flera blir stressymptomen.

– Personen skattar också att den egna arbetsförmågan och hälsan försämras. Vi har hittat evidens på att det här tillståndet kan leda till utmattning, men vi befinner oss mitt i forskningsarbetet.

Hur stort problemet är kan Harju inte med säkerhet säga, men det kan röra sig om ungefär tio procent av arbetstagarna. Då är inte alla uttråkade hela tiden utan det handlar om en flytande skala.

En studie där 11 000 finska anställda i 87 organisationer deltog visar att ju oftare en anställd känner sig uttråkad på jobbet desto vanligare är det att hen rapporterar hälso- samt stressrelaterade besvär. Dessutom leder jobbledan till passivitet och uppgivenhet.

Det är på sätt och vis paradoxalt, säger Harju, att när vi har för lite att göra så blir vi också stressade. Vi blir passiverade av för lite belastning.

HR-specialist Nina Hultholm.
HR-specialist Nina Hultholm. HR-specialist Nina Hultholm. Bild: Yle/Mikaela Löv personal,företag

Främst unga som drabbas

För HR-specialisten Nina Hultholm på företagen Herrmans och Nordic Lights i Pedersöre är boreout ett bekant begrepp. Hultholm har gått på en föreläsning i ämnet och säger att hon tror att det främst är unga som drabbas.

– Det är de unga som oftast uppvisar sådana symptom. De ställer ofta lite högre krav på arbetsgivaren och problemet kan framkomma vid till exempel utvecklingssamtal, säger Nina Hultholm.

De här personerna är helt enkelt inte nöjda med sin situation. Hultholm säger att det kan bero på att de gjort samma sak en längre tid och vill ha nya uppgifter.

– Det är ofta enklare att variera sina arbetsuppgifter om man jobbar i ett större företag, där kan man flytta om lite och erbjudas nya uppgifter, säger Hultholm.

Lättare att vara flexibel på större företag

Nordic Lights och Herrmans är sedan årsskiftet två separata företag, det ena tillverkar cykeldelar och det andra lampor. Det finns alltså möjlighet till variation utan att helt byta arbetsgivare.

– Om en arbetstagare börjar visa tecken på att vara uttråkad eller själv lyfter frågan så borde man så snabbt som möjligt försöka möblera om och erbjuda honom eller henne nya uppgifter.

Men vågar man faktiskt säga att man har tråkigt på jobbet?

– De säger nog inte att de har tråkigt. De kanske säger att de vill ha nya uppgifter och utmaningar. Eller i vårt fall att de vill byta från en sida till den andra sidan av företaget.

Vem som helst kan drabbas

Det behöver inte alls vara någon i produktionen som blir uttråkad, där roterar man för att variera arbetsuppgifterna och det finns olika uppgifter att välja mellan, säger Hultholm.

– I dag försöker man variera arbetet för att det inte ska bli ensidigt och tråkigt. Om man lyckas är ju en annan femma, säger Hultholm.

Det kan lika gärna vara någon som jobbar på kontor som blir uttråkad, säger Nina Hultholm. Om man varit tjänsteman i många år kanske man en vacker dag vill göra något annat.

Unga vill ha utmaning, flexibilitet och distansjobb

Det är inte heller längre så att man arbetar tiotals år på samma jobb och gör i stort sett samma saker. Unga i dag är inte ens alltid ute efter en tillsvidare anställning.

– De ställer ganska höga krav på sina förmän och arbetsgivare. De vill ha utmaning, flexibilitet och distansjobb. De prioriterar familjen ganska högt och är mera nöjda med projektjobb som ger dem något, säger Hultholm.

Sen går de vidare till nya uppgifter och kanske till nya företag.

Nina Hultholm säger att det här är klart uttalat redan på anställningsintervjun. Om arbetet inte stämmer ihop med den sökandes livssituation och värderingar så tackar hen ofta nej i ett tidigt skede.

– Det är jättebra, men det ställer stora krav på förmännen som ska leda både de unga och de som jobbat i trettio år i företaget. Det är nog inte lätt att vara förman i dag.

Det kan också vara så att man redan vid anställningsintervjun funderar över om det går att ändra på arbetsbeskrivningen. Kan arbetsgivaren då komma emot så är det mycket bra både för arbetsgivaren och den anställda.

– Om man ser att det finns vilja och kompetens hos den sökande, varför skulle man då inte försöka komma överens? undrar Hultholm.

En kaffekopp bredvid en laptop på ett bord.
En kaffekopp bredvid en laptop på ett bord. Bild: CC0/Luis Llerena kontorsjobb

Hellre ärlighet än missnöje

I längden leder boreout till sjukskrivningar och till att produktiviteten blir lidande. Inte heller är arbetstagaren effektiv och illamående smittar av sig på atmosfären på arbetsplatsen.

– Om en anställd är sjukskriven utan att det finns någon tydlig orsak så borde man redan då ta en diskussion. Jag tror att om man öppet frågar så får man ett svar, säger Nina Hultholm.

Men är den sjukskrivna inte rädd att arbetsgivaren ska säga: gå hem då om det är så tråkigt att jobba här? Tycker du inte att de är fräcka?

– Jag tycker att ungdomar är jättemodiga i dag. Det är mycket tydligt vad de vill och inte vill och jag tycker inte att de är fräcka. Hellre ärlighet än att någon är missnöjd och sjukskriven, säger Nina Hultholm.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle