Hoppa till huvudinnehåll

EU oroat över kärnenergiavtalet med Iran: Stöder avtalet och beklagar USA:s sanktioner

Federica Mogherini
Federica Mogherini. Federica Mogherini Bild: AFP / Lehtikuva Federica Mogherini,EU,Italien

EU-länderna säger i ett gemensamt uttalande att de fortfarande respekterar och följer det internationella kärnenergiavtalet med Iran. Samtidigt avvisar de Irans ultimatum. Länderna vill fortsätta med sin handel med Iran trots USA:s sanktioner.

EU:s utrikeschef Federica Mogherini och utrikesministrarna från Storbritannien, Frankrike och Tyskland säger i det gemensamma uttalandet att de med stor oro följer med läget och att de gör en bedömning av hur Iran följer avtalet JCPOA - men att man fortfarande strävar efter att upprätthåller den legitima handeln med Iran trots USA:s sanktioner.

I uttalandet ger Mogherini och de tre EU-länderna sitt stöd till JCPOA-avtalet och beklagar att USA drog sig ur avtalet och återinförde sanktionerna mot Iran.

I uttalandet sägs det vidare att Europa kämpar för att hålla den internationella pakten vid liv, men att Iran samtidigt måste binda sig till avtalet helt och hållet så som det har gjort hittills och avstå från en upptrappning av situationen.

Iran protesterar mot USA:s sanktionspolitik

Iran meddelade i går att landet kommer att börja bryta mot delar av det internationella kärnenergiavtal som slöts år 2015.

Det internationella kärnenergiavtalet med Iran (JCPOA)

  • Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) är det avtal som undertecknades 2015 av Iran och en grupp länder bestående av fyra av de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd och Tyskland (P5+1) samt EU.
  • Avtalet är avsett att att öka insynen i Irans kärnenergiprogram och förhindra landet att utveckla kärnvapen. Avtalet ska begränsa Irans kärnenergiprogram och öppna upp landets kärnenergianläggningar för IAEA.
  • Enligt avtalet ska olika internationella sanktioner mot Iran hävas.
  • Den långa fiendskapen mellan Iran och USA innebär att det råder en djup misstro mellan länderna. Försöken att underkänna avtalet i USA misslyckades, och USA:s dåvarande president Barack Obama hotade att 2015 lägga in sitt veto om kongressen röstade mot avtalet.
  • Iran utgör en stor marknad för västerländska företag. Sanktionerna har inneburit att handeln har backat.
  • Farhågorna gällande avtalet har främst gällt misstankar om att Iran skulle kunna utveckla kärnvapen trots avtalet. Iran får enligt avtalet anrika en viss mängd uran. Dessutom ges inspektörer aldrig full insyn. Bland annat Israel och Saudiarabien oroas över att ett starkare Iran får ökat inflytande i regionen på bekostnad av deras säkerhetsintressen.
  • Avtalets förespråkare säger att Iran i samband med förhandlingar klart har visat sig ha fredliga syften med sitt kärnenergiprogram. Vidare anses det att Irans villighet att gå med på inspektioner innebär transparens på ett sätt som garanterar insyn. Positiva diplomatiska relationer anses också minska risken för krig.
  • Barack Obamas efterträdare Donald Trump visade redan under valrörelsen 2016 tydligt sin kritik mot Iranavtalet och förespråkade ett utträde - vilket skedde i maj 2018. Dessutom återinförde USA också de ekonomiska sanktioner mot Iran.

Det iranska beslutet är ett svar på de stränga sanktioner som USA har återinfört under president Trumps styre.

Kina emot ensidiga sanktioner

Kinas handelsministerium motsätter sig ensidiga amerikanska sanktioner mot Iran och anser att ett strypande av oljehandeln bara förvärrar svängningarna på den globala energimarknaden.

Handeln mellan Iran och Kina är viktig, och Kina vill kämpa för sina företags rättigheter, säger en talesman för det kinesiska handelsministeriet.

Källor: Reuters, AP, AFP

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes