Hoppa till huvudinnehåll

Förbundspennan: Kvinnliga förebilder inom idrotten öppnar dörren för andra

Tarja Krum skriver om jämställdhet inom idrotten.
Tarja Krum skriver om jämställdhet inom idrotten. Tarja Krum skriver om jämställdhet inom idrotten. Bild: Jeanette Harf idrott,jämställdhet,Svenska Finlands Idrottsförbund

Förebilder har en stor påverkan inom idrotten. De har makten att öppna dörrar för andra utövare och aktörer, som identifierar sig med dem, skriver Tarja Krum som är projektkoordinator vid projektet På samma linje.

I fjol kom Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) fram med siffror, som bland annat visade att flickor i Finland inte i lika stor grad är med i idrottsföreningsverksamhet som pojkar. De utövar därmed i mindre grad än pojkar fysiskt ansträngande aktiviteter.

I Sverige har Centrum för idrottsforskning (CIF) pekat på liknande fenomen. Flickor och kvinnor tränar hellre för sig själv, som att vara på gym, i stället för att vara med i en idrottsförenings verksamhet.

För att redan nu men också på lång sikt öka antalet kvinnliga förebilder inom idrotten, behövs mer jämlika möjligheter att utöva en gren på toppnivå. År 2017 fanns det 1380 registrerade professionella idrottsutövare, varav 1,6 procent var kvinnor. Ojämlika ekonomiska resurser, träningsmöjligheter (utrymmen, tider och kvalitet), prispengar och bristande uppskattning leder ofta till att kvinnor inte har samma möjlighet att utöva toppidrott.

Därför är det inte konstigt om kvinnliga idrottare bestämmer sig för att satsa på en annan karriär än idrottskarriären.

För tillfället styr idrottsfältets strukturer och normer, lätt och också omedvetet, till könsbundna roller

Det tacksamma i dagsläget är att medierna har tagit en aktiv roll i att göra idrotten mer jämställd. Förutom att göra damidrotten mer synlig, har medierna även börjat lyfta upp såväl brister som positiva exempel i idrottsverksamheten.

Det behövs också kvinnliga förebilder i andra roller inom idrotten. För tillfället styr idrottsfältets strukturer och normer, lätt och också omedvetet, till könsbundna roller, vilket kan leda till diskriminering av kön ifall vi inte ifrågasätter dem.

”Hur kan man anställa en så ung kvinna till den tjänsten?” fick jag höra att det kommenterats efter att jag för några år sedan anställts till grenchef för Finlands Svenska Orienteringsförbund.

Då man jämför det med statistiken, är jag inte förvånad. Enligt UKM var nämligen 30 procent av idrottsorganisationernas verksamhetsledare kvinnor och 16 procent av idrottsorganisationers ordföranden kvinnor år 2017.

Genom jämställdhet och mångfaldig idrottsverksamhet utvecklar vi en framgångsrik idrott

I Sverige har Riksidrottsförbundet redan under många år arbetat för att få en jämställd idrottsrörelse och sett vilka positiva följder det leder till. Därför tror jag också att kvinnliga förebilder kan öppna dörrar för alla dem, som är eller som känner sig underlägsna på grund av kön, sexuell läggning eller etnicitet.

Genom jämställdhet och mångfaldig idrottsverksamhet utvecklar vi en framgångsrik idrott, får in nya synvinklar, mer kompetens och rollmodeller ända till toppidrotten.

Eftersom jämlikhet är en av EU:s grundläggande värderingar hoppas jag, att vi Europadagen till ära, normkritiskt kan granska våra idrottsverksamheter och invanda föreställningar som råder.

Det är först då vi kan rubba strukturerna och bryta normerna.

Tarja Krum,
projektkoordinator, projektet På samma linje

Läs också

Nyligen publicerat - Sport