Hoppa till huvudinnehåll

"Ingen som nyss har blivit färdig från skolan har sagt till mig att bidrag är attraktivare än en arbetsplats" - ändå får var tredje ung arbetslöshetsstöd

En pojke sitter på en parkbänk och lutar huvudet i händerna.
En pojke sitter på en parkbänk och lutar huvudet i händerna. Bild: ungdomar

Statistiken ser dyster ut - var tredje ung finländare får arbetslöshetsstöd, och det ger oss en ledsam första plats jämfört med övriga Norden. Experter anser att Finland borde satsa mera på unga personer i utsatta situationer för att förhindra utslagning.

De dystra siffrorna är en del av OECD:s färska rapport Investing in Youth Finland.

Det är lätt att peka finger och tycka att unga bara mjölkar systemet, men förklaringen är inte så enkel enligt Matias Fredriksson, sakkunnig inom tjänster för arbetslösa på ungdomsrådgivningen Navigatorn.

- Ingen som nyss har blivit färdig från skolan har sagt till mig att bidrag är mera attraktiva än en arbetsplats. Arbetsmarknaden är hård, man kan få heltidsarbete men bara i någon månad och sedan måste man söka jobb igen, säger Fredriksson.

Svårigheter med att hitta ett stadigvarande jobb kombinerat med arbetsgivarnas sparförsök genom att skära ner personalantalet gör att unga kan bli så stressade att de till slut inte klarar av att söka jobb.

Enligt OECD-rapporten är det dessutom svårare att ta sig ur sysslolösheten ju längre man lever på bidrag.

Understöd kritiseras

Ekonomiska bidrag får både kängor och ryggdunkningar i rapporten.

Det positiva med bidrag är att man kan garanterar en viss sorts levnadsstandard också åt sysslolösa. Det här har lett till att personer som är utslagna i Finland i allmänhet mår bättre än de som hamnat mellan stolarna i andra länder OECD utrett.

Men bidragen skapar också fällor som till och med kan leda till att fler blir utslagna.

Bidrag kan locka unga att lämna barndomshemmet tidigare än vad de är mogna till. Det här kombinerat med att den unga flyttar till en annan stad leder till att behovet av ett professionellt skyddsnät är större.― Forskarna bakom OECD-rapporten

Dessutom kritiserar forskarna bakom rapporten bidragssystemet för att inte kräva tillräcklig motprestation.

Matias Fredriksson håller inte riktigt med. Nedskärningarna i bidragens storlek har inte lett till att folk sysselsätts snabbare, utan komplicerar deras livssituation.

- Om all energi går åt till att se till att man har tillräckligt med pengar till hyra och mat så sätter man energi på fel saker och det hjälper inte arbetssökandet, förklarar Fredriksson.

Matias Fredrikson är sakkunnig vid Navigatorn, en del av Arbets- och näringsbyrån i Helsingfors
Matias Fredriksson jobbar på Navigatorn som hjälper unga att hitta sysselsättning. Matias Fredrikson är sakkunnig vid Navigatorn, en del av Arbets- och näringsbyrån i Helsingfors Bild: Yle/Annvi Gardberg arbets- och näringsbyrån i helsingfors

Vad har Sverige fattat som vi inte har?

Unga finländares sysselsättningsgrad är något högre än OECD:s rekommenderade medeltal, men betydligt lägre än i till exempel Sverige.

Enligt Matias Fredriksson, handlar det om att våra grannländer har mer resurser.

- Per tjänsteman har vi flera hundra kunder medan siffran är betydligt lägre i till exempel Sverige. Där har man också en mångsidigare arbetsmarknad och mer personal, alltså fler arbetsplatser.

Henni Axelin på Undervisnings- och kulturministeriet säger däremot att antalet socialarbetare inte är det största problemet, utan arbetssättet.

- Vi behöver mera skräddarsydd hjälp så att alla hittar sin plats i samhället, och här räcker inte digitala tjänster utan det måste finnas till exempel en ungdomsarbetare som följer upp och stöder den unga, säger Axelin.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes